Igår somnade jag till Bridget Jones Dagbok som gick på 5:an (sååå skönt att äntligen ha tv i sovrummet!), vet inte riktigt vad klockan var men jag gissar på mellan 22.30-23.00. David hade inte lagt sig än då men han åste ha kommit kanske snart efter att jag somna för vid kvart i 12 vaknade vi båda av att Albin kom, han grät och sa att han hade ont på benet och ville ha smörja så vi gick och smörjde men han fortsatte gråta. Jag tog med honom till våran säng men han kunde inte ligga still, han grät och hade ont och sa gång på gång
"Albin inte mår bra mamma!"

Efter att ha frågat honom var det gjorde ont och han fortfarande pekade på knäet (där han fick ett litet rivsår av Kajsa innan på dagen) så började jag undra om det verkligen var kopporna som gjorde ont, så vi gick till skötbordet igen och smörjade varpå han pekade på andra knäet och då kom jag på att det var ju växtvärk han hade! Hade han inte haft vattkoppor så hade jag ju tänkt på det direkt! Han fick en alvedon och jag tog honom i famnen och dansade med honom som vi gjorde när han var bebis och han snyftade hela tiden
"snart blir det bra", "snart gör det inte ont mer"

Men han frös sa han så vi kröp ner i hans säng och han fortsatte vrida på sig och snyfta men efter bara några minuter blev det lugnare och han somnade och sov gott hela natten! Jag hann fundera på massa saker under tiden som han hade så ont, bara skrek och vred sig i smärta (och Albin är tålig vad gäller smärta!), speciellt tänkte jag på Victor, vars mammas blogg jag följer, som dog för 8 månader sen i cancer...

Hur hemskt det måste vara att se sitt barn må så dåligt och ha så ont och inte kunna göra nåt! Albin hade bara växtvärk och det avhjälptes lätt med en alvedon men vad gör man som förälder när man inget kan göra...