...mina älskade ungar!


Här om dagen lekte dom tillsammans på Albins rum i flera timmar (nåja, ett par timmar i alla fall!), hur bra som helst! Inte ett ljud av gnäll eller skrik. Inget ret, pet och kiv!
Annars har dom redan börjat kivas en del, retas och hålla på.

Jag var lite oförberedd på att det skulle komma såhär tidigt, från Emils sida alltså.
Det är väl klart att det oftast är Albin som retas men det händer även att Emil petar till storebrorsan.

Emil har börjat klättra. Överallt ska det klättras, upp på lådor, ner i lådor, upp i soffan, i trappor, ja you name it!
Man får passa varenda sekund numera för han är ju inget vidare haj på att ta sig ner, utan det är huvudet först.
Han har kommit på att han kan köra fram Bobby Caren till soffkanten och klättra på den för att komma och upp och när jag beklagade mig hemma hos mamma & pappa så meddelar pappa stolt att det har han minsann lärt honom... Mmm, det tackar vi för pappsen...