Den däringa julaftonen alltså!

 
Vår gran här hemma.
I vanlig ordning är det bara glitter på övre halvan så inte katten Kajsa når det för då äter hon på det och det gillar vi inte. Paketen är samma som varje år, fejkpaket och Emil tog sitt ansvar att dekorera granens nedre halva på FULLASTE allvar...
 
God middag i stugorna!
Vi vaknade i vanlig ordning i ganska god tid här hemma och barnen började rota i säckarna direkt så det har varit livat på vår övervåning idag vill jag lova och jag har varit nöjd med att varken dra igång något brödbak, korvstoppning eller sillinläggning idag. Tvättmaskinen är det som får jobba hårdast här hemma idag.
 
 
Några av våra söta tomtar som pryder hallen i juletid.
 
Jag ska strax ta tag i att fixa ägghalvorna som vi ska ha med oss bort till mamma och pappa. Sen ska båda barnen ner i ett ordentligt julbad nu igen för det var ordentligt svettiga ungar till och från igår. 
 
 
Som synes på bilderna så sprang grabbarna utan tröjor (ja, Albin ville väldigt gärna ha sin tröja på sig när tomten kom) näsan hela kvällen och i vanlig ordning så var det närmare trehundragrader varmt i mamma & pappas vardagsrum i går.
 
Det var en lååång väntan på tomten igår och barnen sprang till fönstret och kikade ungefär var femte minut efter att vi hade ätit och där på mormors gata fick dom faktiskt span på en tomte som var på väg åt ett annat håll vid ett tillfälle och efter det var ju väntan nästan olidlig!
 
Till slut dök han ju äntligen upp! TOMTEN!
Tomten hade i vanlig ordning lite bekant röst och Albin har rätt så bra koll på vem den där rösten tillhör. Jag har alltid avskytt sånna där gummimasker som de flesta tomtar har så för ett par år sedan, när Albin började förstå att det liksom var fejk eftersom att det var en mask (för lets face it, ingen mask med sånna där äckliga ögonhålor är särskillt trovärdiga som en riktigt person), så beställde jag hem ett kit med lite finare vitt skägg med mustasch och samma vita "hår" i luvan så det går liksom inte att bara kika från sidan och se att det är någon annan där bakom. Med ett par glasögon är det jättesvårt att se vem det skulle kunna vara där bakom, det är alltså ev rösten som avslöjar i såfall men Emil förstår inte det än.
 
 
Sen byggdes det! Å byggdes, å byggdes, å byggdes...
 
Vi fick lov att låna dom där båda manliga vuxna en stund lite senare så vi kunde spela lite spel och så men senare på kvällen hamnade ändå både pappan och morfarn på golvet, bland leksakerna.
 
Den här bilden är från precis nyss, det där med juklappar alltså... 
Barnen är överlyckliga!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0