Tulpaner

 
I förra veckan köpte vi Tulpaner, jag och Emil.
Han tyckte iofs att det var en väldigt mesig blombukett vi köpte. Ingen färg, inte ens en blomma tyckte han och den luktade ju inget! Han hade ju miljoners förslag på fina blommor tyckte han, när vi gick runt i blomsteraffären...
 
Men vi gjorde en finfin kompromiss, han fick köpa en liten våreld i en stark röd/rosa färg och jag fick köpa vita tulpaner. Sen när dom väl slog ut så tyckte han att dom var riktitgt fina och luktade ju till och med gott, för hans lilla våreld luktade ju inte heller något.
 
Nu har vi fått lägga tulpanerna på komposten. Det är ganska trevligt med snittblommor på bordet, i alla fall ibland. Jag har ju så vansinnigt ogröna fingrar att det kan till och med vara så att jag har norra Europas sämsta (ni som kollar På Spåret fattar).
 
Min svärfar har i många, många år försökt att ge mig blommor. Resultatet är alltid desamma, mord. 
Japp, brutalt mord, oftast dör dom av törst och brist på omvårdnad tror jag.
 
Nu sist så kom han han fram till att det inte är någon idé att ge mig blommor. För blommornas skull...
För blommornas skull, så ger han mig inga blommor längre. 
Sunt tycker jag. 
Win-Win-Win faktikst. Svärfar spar dom pengarna, jag slipper mörda fler blommor och blommorna mår definitivt bättre hos någon annan. Bra så.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0