Att vara hemma!

Ja, vi är hemma!
 
 
Hos dom här båda rackarna!
 

 
Det bidde liksom lite mycket där i fredags och igår så jag hann inte med att få till något inlägg.
 
 
 
I fredags hade vi vår sista dag i backarna och det gick som hejsan, sen var det ju sista kvällen i restaurang och dagen till ära hade dom Österrikisk-afton som var väldigt god och David hade ju längtat efter äkta sauerkraut hela veckan och fick äntligen äta det!
 
 
 
 
Ja. ni ser ju, det är ju både sauerkraut, knödel och apfelstrudel på menyn så vi hade inget att klaga på, alls!
 
När vi hade ätit och så så packade vi ihop grejerna och lastade ut nästan allt i bilen innan vi gick och la oss.
Vi hade bestämt oss för att köra tidigt, alltså, ruskigt tidigt. David tyckte först att klockan 03.00 på natten var en god idé. Jag röstade på 04.00 och sen kompromissade vi och ställde klockorna på 02.20.
Att somna tidigt på kvällarna har inte varit några som helst bekymmer denna veckan så vi gick och la oss redan vid 20.30 och jag sov som en stock kl 21.00 jag.
Sen blev jag väckt av David kl 01.00. Han hade vaknat och visste med sig att han inte skulle kunna somna om så han undrade om vi kunde köra redan då, så det gjorde vi. Vi klädde oss och packade ut det sista i bilen och innan klockan var 01.30 så var vi på väg hemåt!
 
När vi hade kommit över gränsen till Tyskland, typ vid 3 så somnade jag gott och sov ett par timmar. Jag vaknade vid 5 och upptäckte att vi kommit en bra bit på vägen. David började bli lite seg så vid halv 6 tog jag över så fick han sova ett par timmar och vid åtta stannade vi och tog varsin kaffe på ett Burger King utmed vägen.
 
 
Kan ha varit en av de godaste kopparna jag druckit...
 
Sen körde vi på och hade det helt ok med trafiken. Vilken skillnad det är att köra sådär mitt i natten, ingen trafik, inga köer och Tyskland har ju väldigt generösa hastighetsbegränsningar...
 
Vid halv 12 var vi framme i Heiligenhafen och stannade till på både Fleggard och Calles innan vi körde bort till Puttgarden och fick vänta en stund på 14.00 färjan som var lite försenad.
 
Väl i land i Danmark så tog jag över vid ratten igen och körde hela vägen hem. Vi hade planerat att stanna och övernatta i Tyskland men eftersom vi kom iväg så himla tidigt så behövdes ju inte det och vi var hemma vid halv sju på kvällen. Allt som allt så tog det alltså 17 timmar att ta sig hem och då räknar vi med att vi hade ca två timmar i mat och shoppingpauser så 15 timmar tog det att köra mellan Tvååker och Zell am see!
 
Vi hann packa upp en hel del och jag körde en maskin tvätt oxå innan vi fick duschat och tvärsomnat.
I morse vaknade vi pigga och utvilade av att det låg en svart och vit pälsboll brevid oss och spann så högt hon bara kunde.
 
Fram på förmiddagen sen så kom faster Evelina och lämnade av våra älskade ungar som vi saknat och längtat efter. Det blev kramkalas och massa historier om vad vi hittat på i veckan som varit.
 
 
Vi åkte till mormor och morfar och lämnade av lite grejer som vi handlat åt dom och sen åkte vi hem och tog tag i dagen. Jag kokade en omgång kräm som vi åt till lunch och sen satte jag på en rostbiff av älg som fick gå i några timmar på spisen och småkoka medan vi ägnade oss åt viktigare saker.
 
 
Läxläsning medan middagen småputtrar.
 
Albin hade längtat efter min mat sa han och sen åt han så mycket så man kan tro att han ska spricka! dessutom sitter han och 'mmm-ar' när han äter och det gör han när han tycker något är väldigt gott, så det var ju ett bra betyg. Men å andra sidan, potatis, kokta morötter, kött och brun sås, det går alltid hem hos familjen Larsson!
 
I kväll har jag stoppat båda ungarna i ett rejält bad, klippt naglar mm och riktigt pysslat om innan vi poppade popcorn och kröp upp i soffan alla fyra och kollade på farmen. Nu sover alla de andra tre som stockar och jag ska följa deras exempel genast. I morrn har vi grejer att göra minsann!
 
Sov så gott mina vänner!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0