Att vara tacksam
Ibland känner jag en sån extra tacksamhet.
Mot mina föräldrar och i synnerhet min mamma.
Min mamma
Nu när jag varit iväg och hållt en utbildning så blir jag alltid lite extra fundersam kring det här med hur vi tänker och hur vi är. Min mamma har, i alla tider, präntat in i huvudet på mig och min bror hur viktigt det är att man behandlar ALLA lika. Ingen är mer värd än någon annan och är värda precis samma rättigheter, oavsett vart man är född.
Min mamma har fått det med sig hemifrån. Min morfar var likadan.
Jag och min morfar.
Jag håller på precis likadant här hemma.
Därför blir jag så himla glad när båda barner pratar och suger åt sig när dom pratar och leker med grannpojken, vars föräldrar är från Kosovo. Barnen pratar så himla naturligt om hur olika dom firar olika högtider till exempel.
Jag älskar när dom berättar vid frukosten om saker som grannpojken lärt dom och jag älskar att "tjuvlyssna" på dom när dom är ute och diskuterar.
Alla borde få ha haft samma tur som jag.
Det är så jäkla orättvist att inte alla har haft samma tur som jag, att ha föräldrar som berättar för en hur viktigt det är med alla människors lika värde.
Tack mamma. Och tack morfar!
Morfar
Kommentarer
Trackback
