Att ha ett sorgebarn...

Jag har ju, som bekant, varit nagelbitare i hela mitt liv.
Sedan några år tillbaka har jag varit ganska duktig och låtit bli, i alla fall stundtals. 
Nu har jag varit ordentlig ända sedan vi gifte oss och inte bitit något men så ibland går ju en nagel av och man är där och pillar precis HELA tiden! Även om jag inte biter längre, så är det ju ändå "pillet" med naglarna som gör att jag numera har ett litet sorgebarn bland mina fingrar. Ett stycke tumme som vägrar få längd...
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0