Att bara ha stora grabbar hemma nu

 
I morse cyklade jag alltså iväg med 2 skolbarn till skolan.
Albin började i fyran och Emil började i förskoleklass.
 
 
Det gick betydligt bättre för Emil än för hans mamma, såhär första dagen.
Jag vet inte riktigt hur jag tänkte när jag bytade ut morgonkaffet mot te...
Ett par timmar och ljudnivån med 20 sexåringar senare så var jag slut fullständigt.
 
All cred till alla underbara människor som jobbar med barn, varje dag!
 
 
 
När vi kom hem hade vi lite mys för oss själva innan vi fick fikabesök och såsmåningom kom ju även Albin hem. Men det var bara en jättekort liten sväng han var hemma för så fort David kom så stack dom båda ut till Anneberg. Där var det inskrivning på crosskolan och även arbetsdag inför VMX tävlingen i helgen, så det var inte en helt ren kille jag fick hem nu i kväll, plocka sten på crossbanan är en ganska skitigt jobb.
 
 
 
Emil hade redan somnat riktigt riktigt gott i min säng, med Viola uppkrupen i armhålan, innan grabbarna hunnit hem så det var nog bra med intryck idag verkar det som, så snabbt brukar han inte somna annars.
 
På tal om Viola...
 
 
 
Hon ömsom klättrar på minna byxor och ömsom tvärsomnar i famnen.
Livet med en helt orädd och galet gosig kattunge är minst sagt spännande.
 
Går vi ut så stor hon och piper vid ytterdörren och försöker smita ut DIREKT när någon öppnar den så man får vara försiktig och dösnabb nu för tiden när man går in och ut. Sen är hon ju socialare än någon annan kattunge jag tidigare mött tror jag. Hon vill vara där någon av oss är HELA tiden. Man får verkligen se upp med vart man sätter fötterna, för hon är runt en jämt.
 
Men hon är ju så vansinnigt gölli så man kan ju inte annat än att bara älska henne!

Att ha gjort Öströö!

 
Idag hade vi en ganska lugn och skön morgon.
David körde iväg Albin till sista dagen på fotbollsskolan och sen körde han om Björkängs hembagari och hämtade upp lite nybakade frallor till frukosten.
Jag och Emil blev lämnade ensamna en sväng på förmiddagen när David åkte ut och grejade på arbetsdagen ute på Anneberg (crosstävling där till helgen). 
Vid lunch var det klart för Albin ute på Övrevi så då stack vi och hämtade honom och körde hem och fixade lunchen. Sen väntade vi in pappan innan vi stack bort till Dagsås och Öströö fårfarm.
 
 
Vi som brukade hänga där ute så himla mycket förr han inte varit där en enda gång i sommar. Fy skäms på oss! En sån fantastisk pärla bara några kilometer från ytterdörren.
 
Jag såg nämligen på Facebook i morse att det var sista turen med lammsafarin idag, för denna sommaren, och blev så himla sugen på att åka ut och mysa lite.
 
 
 
 
 
Först åkte vi alltså lammsafarin där höjdpunkten helt klart var Highland Cattletjuren för våra barns del.
Emil ville gärna åka en runda till och blev lite besviken när det till slut styrdes hem och frågade flera gånger när vi fikat om vi inte kunde ta en åktur till.
 
Efter safarin tog vi alltså den sedvanliga fikan.
 
 
 
Lika smarrigt som vanligt såklart och medan vi drack ur kaffet så stack barnen iväg och lekte på den omkullvälta stocken som legat där i flera år.
 
 
 
 
 
Att man bara kan ha så roligt med träd?
 
Vi bestämde oss för att gå ner till sjön som breder ut sig framför slottet, Ottersjön.
 
 
 
 
 
 
 
 
Vädret var helt fantastiskt hela dagen och vi hade det superskönt!
 
Innan vi åkte hem tog vi vägen om butiken och köpte lite te, en chokladbit och några ekologiska rawfood-bars.
Direkt när vi kom hem så svidade Albin och började skjuta fotboll, vilket han fortfarande håller på med, typ 3 ½ timme senare. 
 
Jag och David har filat lite mer på vad vi ska hitta på i morrn... ;-)

Att vara fruktansvärt trött!

Det är inte jag som varit trött idag. 
Albin har varit på träningsläger i Svenljunga idag och eftersom det är sandbana så var det ordentligt jobbigt för dom så efter sista passet idag tog David dessa bilderna. 
 
 
 
Då är man jäkligt trött!
 
Det gick annars riktigt bra och han är laddad för tävling om ett par veckor. 
 
 
 
 
 
 
 
Jag har varit iväg och kikat på lokalen för helgens bröllop, träffat toastmasters och serveringspersonal och även kikat lite på platser för fotograferingen. 
 
Emil, han har hängt med mormor han, och vilken eftermiddag dom hade! 
 
 
Dom hittade precis hur mycket kantareller som helst och Emil har plockat mängder! Mormor var så glad för hjälpen. 
När jag var klar åkte jag hem till mamma och pappa där maten var klar.
 
 
I kväll fick Albin tydligen lite nyfunnen energi (han somnade givetvis som en sten på hemvägen) så han körde lite bmx...
 
 
 
 
Jo men visst! 
Han hoppar som en galning över våra odlingslådor!
 
Nu ser det dock ut såhär 
 
 
Älskade katt! Älskade unge! 
 
 

Äntligen!

 
I morse när jag åkte till stan, redan innan 8 på morgonen så passade jag på att frysa, för man vet ju aldrig när den underbara känslan kan tänkas komma tillbaka...
 
Men det varade inte så länge. När jag kom hem och hade tagit tag i dagens arbete så bidde det återigen ganska varmt, men denna gången helt och hållet behagligt i skuggan.
 
Barnen, dom har, som alla andra dagar, gjort det här.
 
 
 
Och när sen pappan kom hem från jobbet, ganska varm så slängde sig han i han också.
 
 
 
 
 
 
 
Men det var inte allt...
 
Idag har grabbarna nämligen skött sig helt och hållet exemplariskt och gjort allt jag bett om (gå och handla åt mig tex) så det var inte utan att det passade sig riktigt bra att David hade svängt om ett visst gult hus och köpt en liten överraskning.
 
 
Två nya Nerf!
Våra barn är helt tokiga i Nerf och har idag hållt på hela dagen och lekt något med de där grejerna.
Dom har bara varit inne och gått på toa, resten av tiden har dom vart ute och det var inte utan att dom blev besvikna när vi tyckte dom kunde komma in och duscha vid 21.
 
 
Nu ska jag pussa en extra gång på dom små ljusa gossehuvudena och sen ska jag oxå nana tänkte jag.
 
Dröm sött!
 

Att göra om lite

I kväll drog alla pojkarna iväg till Svenljunga på träning och jag fick inte följa med. Jag hade bokningar att ta emot och tvätt att ta hand om men det skickades bilder minsann. 
 
 
 
Lillebror hittade lycka. Mera blåbär än han någonsin sett. Han hade att göra i blåbärsriset hela kvällen. 
 
När jag checkat in bokningen så tog jag tag i projektet att hotta upp Albins rum.
Emil fick nya walldecos förra veckan och idag hämtade jag ut de Albin valt. 
Såhär såg det ut före.
 
 
De där bilarna har liksom gjort sitt nu, han fick dom när han var fyra... 
 
Nu har han valt detta!
 
 
Superenkelt sätt att hotta till ett rum lite. 
Han ska få en ny matta oxå, sen finns det liksom inte plats att göra så mycket mer förändringar. 
 
Nu ska jag nana. I morrn väntar mer jobb! 
 
 
Så här ser det ut på morgonen när jag vaknar och tassar på toa. Då ligger dom redan och gosar. 

Vädret!

Ni vet ju vid det här laget att jag inte uppskattar detta vädret lilla mycket som typ de flesta andra.
Jag mår så fysiskt dåligt så jag orkar inte göra någonting. Jag vill bara att det ska bli kväll så det blir svalare igen. 
Så därför har det ju blivit lite dåligt med uppdateringar här inne men vi har badat. Massor. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Och när vi inte har badat så har vi vilat på en luftmadrass i skuggan.
 
 
 
Några har myst på altanen (oxå massa skugga) med kattkärlek och rabarbersaft.
 
 
 
 
Eftersom det varit lika outhärdligt, om inte värre, inne i vårt hus så blåste vi upp luftmadrassen och bäddade på altanen. 
 
 
 
Dom somnade galet skönt där ute i den svala sommarluften.
 
En kväll var vi hemma hos mormorn och morfarn och grillade. Då plockade morfar fram sin egna blandning såpbubblor... 
 
 
 
 
 
Jag och minstingen åkte faktiskt några timmar till stranden en dag. 
 
 
 
 
Nu har David börjat på uteduschen och den nya trappan, det kommer bli finfint! 
 
 
 
Nu ska j a g sova och drömma om svalka.

Att riva en altan!

Idag har vi grejat minsann!
 
 
När David kom hem från jobbet så hämtade han grejer och förberedde för rivningen medan jag plockade fram det jag pysslat med i eftermiddag, brödbak!
 
 
Två härliga lantbröd, gräddade i varsin stekpanna, det var grejer det.
Som alla åt! Det tyder ju på att det var lyckat i alla fall och jag får ge mig själv en klapp på axeln.
 
Jag hade gäster att ta emot idag så vi har fått hålla oss hemma (därför blir det gärna att jag bakar ett bröd eller två) och eftersom vi är ganska hårda här hemma på att det är utomhus man är så länge det inte regnar, så var ju barnen ute och det är minsann två kreativa själar, dom där båda.
 
 
 
 
 
 
Jomenvisst!
Studsmattan duger alldeles utmärkt att ligga och måla på oxå!
 
När vi sen då hade smaskat på brödet och grabbarna hoppat i arbetsbyxorna så började rivandet!
 
 
 
 
 
 
 
 
Vi har tagit bort den gamla delen av altanen.
Den vi byggde allra först, med ramp och så, som vi gjorde när vi byggde tvättstugan.
Nu är den borta och den gamla stentrappen är framplockad men den ska David bila ner en bra bit av i veckan för vi ska ha altandäcket i samma höjd som resten av altanen och så ska det ju komma en riktigt fancy utedusch där på sidan med.
 
Det var dagens arbetspass det och nu sover barnen som stockar och har gjort sedan strax efter åtta i kväll.
Dom har sovit hos mormor natten till idag och då bidde det visst lite senare så det var nog inte så konstigt att dom slocknade tidigt. Dom har dessutom jobbat hårt i kväll, burit bort allt virke som David rivit och slängt på släpet som står utanför. Rediga gossar det där.
 

Att ha även sommarlovskvällar

 
Jodå. 
I kväll har vi haft lite extra roligt. 
Jag har nämligen varit på Gekås i kväll och köpte två sorters skjutdon till "prickväggen" vi redan har i trädgården och det var en riktig fullträff, så himla roligt! 
 
 
 
Men det var redan ganska sent eftersom David och Albin vart ute på Anneberg och tränat och skulle plocka i ordning och sånt, men grabbarna fick skjuta en stund i alla fall. 
 
 
 
Idag har jag återigen förberett för tårtor. 
Kokat kompott till fyllning och vispat creme cheese frosting bla. Jag har både hunnit med att ta emot gäster, vinka av gäster, städa lägenheten och fika på Strömma med Eva, Anna och barnen, supermysigt! 
 
I morrn är det en stor dag. Min ä l s k a d e farfar fyller 80 år, åttio år! Det ska firas förstås! 
Men innan det behöver jag fixa lite mer med tårtor och sånt.

Frukostbröd, tårtor, torsk i folie och cykelrunda

Ja, idag har vi banne mig hunnit med en himla massa grejer!
 
 
Jag började med att baka av brödet jag förberedde i går kväll, så vi fick nybakat till frukost.
(Recept här)
 
Efter att vi alla provat det nya brödet til frukost så passade vi på att göra lite lekar.
Jodå, min make har minsann köpt en bok om lekar. Jag tror nog att det är en liten pik till mig som oftast inte leker med barnen, jag har aldrig gjort det, speciellt inte när dom var mindre, men nu börjar det ju bli lite mer roligt så då har han alltså köpt en inspirations-bok.
 
 
 
Vi körde både klappa-händerna lekar och som man kan se på bilden, gömma nyckel...
 
Sen följde en eftermiddag av tårtbak, lägenhetsbäddning, handling och middagsförberedelser, medan både David och Albin hade kompisar här. Eller tja, Albin hade Fritiof här men pappa Micke stannade en bra stund och då fick han både kaffe och tårta minsann.
 
 
Mer om tårtorna kan ni hitta här.
 
 
 
Denna tårtan passade jag på att köra bort till jobbet. Det tycker jag dom är värda som sliter så.
 
Medan jag ändå var i affären så köpte jag fisk för nu var jag så sugen på att grilla det och vi hade fått en hel påse färskpotatis av svärfar som jag skalade och vi sen hade till.
 
 
 
 
Supersmarrigt! 
 
Pappan skulle åka och jobba en sväng efter kvällsmaten så jag och grabbarna gav oss ut på en ordentlig cykelrunda!
 
 
 
 
 
 
 
 
Först bidde det en tur till skolan och för att leka lite på skolgården nu innan Emil ska börja där till hösten och efter det cyklade vi såklart bort till Munkagårdsskolan och kollade på djur, cyklade, klättrade, hoppade och allt annat man måste göra när man är barn och har massor med energi.
 
Vi avslutade med att cykla och krama morfar god natt och sen till mormor som var på jobbet och kramas där oxå innan vi cyklade hem och fick stoppa båda grabbarna i en väldigt välbehövlig dusch.
 
Nu snarkas det gott från en massa håll här hör jag och jag ska nog göra mannen sällskap vid tven, även om det betyder att jag nog får stå ut med lite fotboll...

Att fortsätta semestern på hemmaplan

Hemmaplan = Varberg
 
Idag på morgonen hade vi tid för att göra nya pass till grabbarna inne på polishuset.
Nä, vi ska inte åka någon speciell stans alls men vi tycker det är bra att alla har någon form av giltig legitimationshandling och då är ju pass det som gäller för barnen tänker jag. Båda grabbarnas pass går ut nu i september ändå så det var dags och eftersom Emil bara var lite drygt ett halvår när han gjorde sitt pass sist så är det helt omöjligt att se att det är han.
 
Emil var pepp som tusan när vi åkte in och efter att båda killarna var klara så undrade han högt och tydligt om han inte skulle få se någon polis! Vi var ju liksom i POLIShuset...
 
Jag hade lovat att om dom skötte sig och om det inte hade börjat regna så skulle vi stanna en sväng på lekplatsen precis brevid. Det fick vi ju göra, båda skötte sig (receptionisten som gjorde passen sa till båda att inte se så glada ut när fotot skulle tas) och inget regn kom.
 
 
När klockan närmade sig tio så körde vi ner till stan.
Jag hade fått en såndär utbetalningsavi som jag behövde gå till banken med så det gjorde vi och eftersom det fortfarande inte kommit något regn och jag faktiskt varit så förutseende att jag tagit med ostsmörgåsar och dricka så gick vi om gallerian och hämtade varsin legokatalog på BR till barnen och en kaffe latte till mamman på Espresso house. Sen gick vi vidare till Socitetsparken och fikade innan killarna sprang av sig på lekplatsen lite.
 
 
 
 
 
Det var ganska mycket barn i Spökitetsparken och det är inte riktigt min och mina kids melodi så vi knallade bort till barnens badstrand och la flera timmar bland stenarna längst med stranden där.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Till slut var ju klockan långt över middagstid och vi bestämde oss för att inta en något sen middag på Hamnpaviljongen.
 
 
Galet mysig dag spenderad i stan och nu väntar vi på att pappan ska komma hem så vi kan fortsätta fredagsmysa hemma.

Att ha haft intensiv dag...

God kväll!

I går kom jag äntligen hem till min älskade familj och jag fick så mycket kramar, värme och kärlek att jag somnade som den lyckligaste i världen tror jag. David hade haft barnen uppe och varit ute extra länge så dom skulle vara vakna när jag kom hem. 
 
 
Så, det här var vad jag möttes av när jag kom och jäklar vad jag längtat!
 
Båda grabbarna satt i badet och David hade bäddat rent och gjort i ordning i alla sängar, så jäkla skönt!
 
 
Emil tyckte verkligen att det räckte med resande för mammans del. 
Om jag planerar att åka iväg snart igen så tänker han minsann kapa min resväska.
 
 
Absolut bästa sättet att börja dagen på. Lillebror kommer och gosar direkt på morgonen.
 
 Idag hade jag egentligen en föreläsning inbokad men jag fick lov att lämna återbud till den, det var totalt fullknökat i kalendern ändå och tur var väl det...
 
Jodå, mitt i matlagningen kommer Albin springandes och ropandes att Emil har slagit sig, JÄTTEILLA!
-Mamma, det är JÄTTEILLA, det BLÖDER JÄTTEmycket!
 
Och det gjorde det. Han hade dånat rakt in i en träbänk med höger ögonbryn först...
 
 
Jag lyckades sansa till mig ordentligt och fick tagit lite bilder på såret innan jag fixade till.
 
Det blödde ordentligt och jag fick Emil att hålla en rejäl hög papper över såret medan jag lite snabbt fick instruera Albin till att ta hand om middagen, som stod på spisen för fullt.
 
 
 
Sen rengjorde jag såret och satte över några strips. Lillebror fick även en alvedon för han hade ju rejält ont.
Efter att ha tröstat en stund och gjort en avledningsmanöver med en melon som jag satte lillebror på att dela så var allt nästan som vanligt igen. Han åt middag med god aptit.
 
 Jag skickade bilderna till mamma och till David. Mamma tyckte att jag nog borde kolla upp det, det glipade ju ändå en hel del så jag skickade bilderna till ett par vänner som är sköterskor och jo, jag borde nog kolla upp det, om inte annat för försäkringens skull ifall han får fula ärr.
 
Tvååkers Vårdcentral ringde jag ju givetvis först och det var ju inte utan att jag blev en aning irriterad när deras telefonsvarare gick på med beskedet att "Vi tar inte emot fler samtal idag".
Va sjutton är det för svar!?
 
Jag ringde växeln och även hon tyckte det var sjukt märkligt och kopplade mig till Västra Valls vårdcentral för dom hade visst kvällsöppet och när jag ringde dit så fick jag meddelande om att dom skulle ringa tillbaka till mig kl 16.50, alltså flera timmar senare!! Det var jag varken sugen på eller hade tålamod att vänta på! Klockan 17.00 hade jag dessutom en inbokad fotografering så jag hann inte vänta tills dess!
 
Jag ville ju bara att någon skulle kika på såret och kolla om det behövde sys, limmas eller tejpas om. Jag var inte ett dugg sugen av att göra någon stor affär av det hela eftersom Emil VERKLIGEN inte gillar sjukhus och doktorer... Så jag gjorde en liten kupp.
 
Jag och Emil åkte helt enkelt bort till vårdcentralen, ryckte tag i första bästa sköterska (vilket lyckosamt nog visade sig vara BVC sköterskan Gunilla som är så himla gullig!)  och bad om hjälp. 
Sköterskan inne på mottagningen var ny och hade ingen koll alls på hur det funkar när man liksom bara dyker upp och första bästa läkare hade ingen aning om ifall han var jourhavande eller inte.
 
 
Så vi satte oss och väntade ett slag.
 
Inte länge alls faktiskt, bara tills dess att de båda sköterskorna vi nu involverat i det här stackars ögonbrynet, hade kollat med den administrativa personalen och fått reda på vilken läkare som var jourhavande. Det visade sig vara den virriga läkare de båda sköterskorna frågat första gången så han kom ut till oss i väntrummet, tittade på Emils ögonbryn och kollade på mina bilder i telefonen (vilka jag fick rejält med cred för att ha tagit så dom slapp riva upp stripsen) och konststerade att det var alldeles utmärkt det jag gjort själv.
 
 
Emil fick plåster av BVC-sköterskan Gunilla, tuggummi och minions-plåster när vi gick förbi apoteket och sen en glass på ICA på hemvägen. Mamman fick beröm för både att ha tagit bilder och på finfint tejpat ögonbryn.
 
I kväll har jag som sagt varit och träffat både en livlig fyraåring och en ljuvlig 6 veckors bebis för fotografering i kvällsolen och nu när barnen skulle läggas så fick jag hjälpa Emil lite med hårtvätt (det hade ju kommit en del blod i det innan idag) och nytt plåster över ögat (för inte har han varit särskilt stilla i eftermiddag/kväll, utan det hade blött en del och behövdes nytt plåster) för jag vill helst inte att han ska sno runt i sängen och blöda ner kuddar och hela sig om vi kan undvika det, så nu ser han ut såhär.
 
 
Lite extra tejp ovanför plåstret så tror jag det går bra det här.
 
Jag ska alldeles strax gå och lägga mig jag med för i morrn är det oxå väldigt mycket att ordna med och sen är det snart dags för mina grabbar att åka till Holland!
Utan mig!
I FEM DAGAR!
 
Jag kommer längta ihjäl mig!

Att ha någon som blivit så himla stor...

 
Är det bara jag, eller ser han inte väldigt stor ut?
Min lilla, lilla Albin som väl inte kan vara mer än ett par år, eller?
 
Vart sjutton tar tiden vägen?
Nu har vi den här, snart tioåriga killen som kör som en galning på crossbanan, bland alldeles för stora hojjar (tycker hans mor).
 
Sen har vi ju då även den här...
 
 
Någon ska ju, med stil, sköta flaggvakteriet på banan och vad passar bättre liksom?
 
Dessa killarna är så jäkla goa mot varandra och jag tycker nästan det käns som att det bråkas mindre nu.
Kan dom ha kommit på att det är roligare att leka och vara överens än att bråka tro?
 
 
 
Ja, hur som helst.
Nu har det varit lov och vi har i vanlig ordning inte hittat på några stordåd direkt.
Jag är inte mycket för det där, med att hitta på en jäkla massa saker bara för att det är lov, det är ju då ALLA andra oxå är ute och hittar på saker så nää, vi håller oss till att ta dagarna som de kommer och bestämma efter vad vad vi är sugna på. Sen jobbar ju jag, som vanligt och även David, så det blir ju farmor och mormor som underhåller ett par av dagarna.
 
 
Nähe, nu ska jag äta och sen ladda för en kväll på jobbet!
 

Det bästa som finns...

Det är det här.
 
 
Varje morgon, runt 6-7 snåret, kommer han.
Då lägger han sig tätt, tätt intill och somnar om en liten stund.
 
Jag har lätt för att se det fina.
Jag har lätt för att uppskatta små saker.
Jag har defintivit lärt mig att ta vara på saker och prioritera bort en massa.
 
Att få vara med dom här två ungarna, det är det bästa som finns.
När vi sitter tillsammans och kollar på Gladiatorerna, det kan vara det bästa som finns. Inte för att jag tycker att det är särskillt intressant med Gladiatorerna, för det tycker jag inte men medan barnen är helt uppe i programmet och kommenterar och frågar en massa så får jag krypa upp i den där älskade makens famn och bara vara, omringad av dom där tre pojkarna (och katten som såklart alltid ska trängas på samma kvadratmeter!) som gör mig till världens lyckligaste.
 
 
 

Att ha det en guldgruva så himla nära!

Idag har jag äntligen varit ledig en stund! 
Efter att ha jobbat vad som känns dom ungerfär h u n d r a  dagar i rad så har jag äntligen en ledig eftermiddag och jag hade planen klar, den skulle spenderas med det absolut viktigaste jag har!
 
På förmiddagen idag så var jag inne på jobbet en sväng och jobbade lite fackligt och sen när Albin kommit hem från skolan och vi ätit frukt så gav vi oss iväg på cykelutflykt!
 
 
Emil är galet stolt över sin nya cykel och dess ringklocka...
 
Solen lyste skönt och med vantar och mössa på så var det en härlig liten utflykt.
Som så himla många gånger förr så cyklade vi bort till Munkagårdsskolan, en helt fantastisk plats som vi dessutom har så nära att det knappt är klokt. 
 
 
I vanlig ordning började vi med att cykla längst bort, där de lite större djuren går.
Getterna, hästarna, åsnan, lamorna och fåren. Sen promenerar vi oftast vidare, bort mot Vallaby, kaniner och ett nytt spännande djur som vi först inte kunde sätta fingret på vad det var... Albin gissade på hare, men jag var fortfarande skeptisk och nu efter att vi kommit hem och googlat lite så har vi kontaterat att det måste vara en Belgisk jättekanin.
 
 
När man passerat Vallabyarna (?) så kommer dammen med fiskarna (fast nu var det is på och inte helt lätt att se några fiskar alls), ankornas lilla hage, illrarnas väldigt spännande bakgård och sen kommer fågelhuset med alla olika sorters hönsfåglar, papegojor och andra spännande småfåglar.
 
Vi kan aldrig bara åka ifrån Munka utan att ha cyklat en sväng igenom trädgården, förbi dammen och kolla både brorana och bryggan...
 
 
Nu när det snart börjar gå mot vår så är det helt fantastiskt att gå dit med jämna mellanrum och kika på alla knoppar som tittar upp ur backen och på träd och buskar. Vi borde vara så mycket mer tacksamma egentligen, vi som bor i byn, som har denna guldgruva här. Jag och kidsen kan lätt fördriva en hel dag här när det är varmare, vi brukar nästan alltid ha med oss mat, mellanmål eller fika och oftast något till hästarna (knäckebröd) och kaninerna (maskrosblad), men idag gjorde vi en snabbare utflykt och tog fikat hemma sen.
 
 
Båda min grabbar är galet nöjda med eftermiddagen och Albin har redan bestämt att vi ska sitta i soffan, tillsammans, och kolla på farmen. 
Men innan det är dags för farmen så ska jag kila ner och leta reda på min resväska för nu är det dags att ge sig iväg på konferans/mini kongress i några dagar innan vi packar lite mer ordentligt för en vecka i a l p e r n a!
 
 
 

Någon har fått en ny Räser!

 
Och någon är dessutom mäkta stolt över sin nya cykel!
 
Man kan ju fundera över huruvida man tycker att det är en lämplig dag och ett lämpligt väder att knalla bort till Handins i och införskaffa en ny cykel, men riktigt så funkar inte vi här hemma.
Efter frukosten i morse satt jag och David kvar vid bordet och pratade om en himla massa saker vi skulle behöva göra här hemma i vår och att rensa ut i våra förråd var en av de sakerna.
 
Vi pratade om cyklarna och vad vi ska göra med dom som liksom barnen vuxit ur och så halkade vi in på det här med att Emil alltid bara får ärvda sådana grejer. Inte för att det är något fel med det, inte alls och han själv är alltid galet nöjd med att få något som varit storebrorsans, hans stora idol i livet. Men just den cykeln Emil har nu är en begagnad rackare jag köpte på auktion för många år sedan för att ha som en extra cykel till Albin, eftersom han inte hade någon annan än BMXen just då, och den cykeln har nog aldrig fått någon kärlek och är i ärlighetens namn inte speciellt bra. Barnen cyklar ändå jäkligt mycket så varför vi inte köpt en ordentlig cykel till Emil kunde vi liksom inte komma på och det där med att överväga och tänka länge och noga på grejer är inte alls vår melodi, så David tog Emil med sig bort till Handins redan strax efter 9 i morse, direkt när dom öppnat, i snöovädret som rådde.
 
 
En stund senare kommer detta ekipage gående utanför huset!
 
Båda barnen var sen tvugna att vara ute en sväng och provcykla även om det inte är helt lätt att cykla på gräs/grus som dessutom har ett par centimeter snöblask ovanpå. 
 
 
 
Så tillslut ställde dom in sina cyklar i garaget och gick in.
 
Allting var så jäkla blött! Det droppade om varenda plagg dom haft på sig och jag kan inte i min vildaste fantasti förstå hur folk kan gnälla på kylan!? Hade det inte varit så mycket bättre om det varit några minusgrader istället, då hade snön fått ligga kvar och ungarna haft roligt ute istället för att bli dyngeblöta på bara typ 20 minuter ute.
 
 
Nu är vi som sagt inne och jag ska strax börja ladda för att spendera resten av denna dagen på ICA.
 
Jag passar på att önska er alla en fin lördag i alla fall och kör försiktigt, ni som ska ut och svira på vägarna.

Att ha gjort Ullaredsbacken i toksnö!

 
Som det snöa igår! Så roligt vi hade! Och så gott vi somnade sen på kvällen...
 
Efter att vi käkat lite mellanmål igår då så åkte vi till Ullared. David skulle ta hand om smökanonerna och grejer men jag och barnen roade oss galna så länge.
 
 
 
 
När David var klar så åkte han såklart oxå med oss och vi han även ta en liten fikapaus innan det började skymma. När vi var ordentligt trötta så åkte vi hem. Jag och grabbarna duschade och gjorde oss klara medan David skottade och sen åkte vi bort till mamma & pappa som hade maten klar (sån lyx!).
 
Idag har vi startat ganska långsamt. Vi smaskade på gårdagens bröd till frukosten och det var lika gott idag.
 
 
Grabbarna har varit ute tills bara för en stund sedan och nu sitter dom och äter lite på krämen från i går.
Jag har stoppat in en älgstek i ugnen som ska bli en pulled beef lite senare, när David kommer hem.
Maken åkte till backen ganska tidigt i morse och borde väl komma hem lagom till middagen ikväll i alla fall.
 
Nu ska vi strax kila ut en sväng till och ta vägen om affären i alla fall så får vi se vad det blir till den där rackars älgen...
 
Bjussar på dessa bilderna med, det är från igår på förmiddagen, innan det hade kommit så mycket snö.
 
 
 
 
 
 

Att ha haft föreningsarbete

 
Ja, när jag hade klistrat på adressettiketter, vikt, lagt i och klistrat igen en sisådär 150 stycken kuvert så tog jag en välförtjänt (enligt mig själv) paus vid brasan med te och nya HM katalogen.
 
Idag har jag då alltså satt mig med delar av SCFs (Sidvagnsföreningens) januariarbete som består i att skriva ut (och jag lovar att det drogs en lång, låååång ramsa när skrivaren inte alls sammarbetade med mig) medlemsinformation och adressettiketter som ska skickas ut nu.
 
Grabbarna hjälpte till när skrivaren strulade med att hålla papper, kasta skrynklade papper, trycka på knappar mm. Så vi hade det ganska mysigt där på förmiddagen.
Medan jag sen gick ner i köket och skar/klippte adressettiketter, klistrade och vek så lagade barnen maten med min övervakning och hjälpande hand givetvis och det gick precis hur bra som helst!
 
Efter maten skickade jag ut grabbarna så jag kunde få göra klart och plocka i ordning lite.
 
 
 
Dom är för söta, dom där båda!
 
När dom var ute så fick dom springa efter posten, hämta ved och lite annat åt mig.
Jag är så himla glad att jag alltid haft grabbarna med mig i vardagsarbetet för det är så naturligt för dom (speciellt Albin) att hjälpa till när jag ber om något.
 
Lite förundrad var jag ändå när jag 3 (tre!) timmar senare ropade in dom för lite fika.
Det var ju galet kallt ute och dom var ute i så många timmar så jag värmde glögg och plockade fram pepparkakor och lussekatter till fikat idag.
 
 
Nu ska vi ordna oss lite kvällsmat här, det blir bara jag och grabbarna.
Pappan är i backen och jobbar.
Nu när det är minusgrader och perfekt väder för snöläggningen i Ullared så lär vi inte se honom så mycket.
 
 

Att ha det där med fantasi...

 
Grabbarna är fantastiskt duktiga på att hitta på lekar, även om det i de allra flesta fall innebär en hel del blåmärken för lillebror.
 
Barn och fantasi, alltså det är så roligt att lyssna på.
Nu när vi är hemma och har lov så är det extra roligt att det funkar så himla bra mellan grabbarna. Det klart det bråkas ibland men jag är ändå förvånad över hur mycket dom håller sams och hur mycket dom hittar på!

 
Lite får man lov att ställa upp när mamma kilar förbi med kameran.
 
Idag skickade jag ut barnen efter lunch, när jag behövde förbereda lite.
Så i kväll ska vi alltså se hur det går för nyårsdesserten, om den håller måttet eller inte...
 
Jag passade även på att svänga ihop några rårakor till kvällsmaten idag eftersom vi hade både rödlök, creme fraiche, dill och rom hemma och det var en nöjd make som klappade sig om magen efter maten idag.
Inte särskilt ledsen blev han heller när han såg vad jag höll på och trixa med till fikat.
 
 
 
Närhe, om jag ska ta och kliva in en vända i duschen innan jag fortsätter i köket... Så får det bli.
 
Ha en riktigt trevlig kväll mina vänner!
 
 

Att ha den tappraste lilla hjälte!

 
Johodå, såhär glad kan man faktiskt vara
när man visar sitt finfina påster som sitter där på överarmen,
som ett bevis på att man faktisk fått en spruta på femårskontrollen.
 
Stolt mor, nu igen!
Idag, sådär dagen efter självaste födelsedagen var det alltså dags för femårskontrollen på BVC.
Vi hade inte informerat om att det var vaccinationsdags. Det blir bara ett störande moment som han går runt och tänker på. Vi hade istället pratat om allt roligt som han skulle få göra där och det bidde nog lite fullträff. Han fällde några tårar när det stack till i armen, men det var nog mest för att sköterskan sagt innan att man får skrika hur högt man vill. Efter besöket fick han en massa finurliga grejer med sig, penna med såpbubblor i, pysselbok, reflex och lite annat skoj.
 
 
Nu väntar vi och ser på om den där sprutan ger någon feber eller så.
 
Idag var det dessutom studiedag för Albin så vi tog det vansinnigt lugnt på förmiddagen. Inte mig emot, som har åkt på en bihåleinflammation och helst hade velat dra något gammalt över mig och inte kliva upp alls. Men så funkar det ju inte så vi tog det lugnt i morse, jag klev upp först, startade en brasa i kaminen, drack kaffe och åt lite yoghurt nere i soffan för en gångs skull, i min ensamhet. Sen ropade jag ner barnen som hade fullt upp med leksakerna Emil fått på sin födelsedag.
 
Efter frukosten så drog vi igång med lite bak!
Jag och Albin hade bestämt oss för att vi skulle göra pepparkaksdegen idag och först satte vi oss och letade igenom olika recept innan vi bestämde oss för ett som lät gott. Albin och Emil fixade faktiskt det mesta själv, smidigt som katten nu när Albin kan läsa, även lite trixigare ord.
 
 
Men eftersom man inte kan baka ut pepparkaksdegen samma dag så var vu ju bara tvugna att göra några pepparkaksmuffins och rackars va goda dom blev!! Jag gjorde ett eget recept och hade i bla lingonsylt...
 
Efter att vi bakat klart, lagat middag och ätit så plockade vi med oss några muffins (som vi dekorerade som cupcakes) och gick bort med till jobbet och ställde där, så dom kunde ha till fikat tänkte vi. Sen gick vi vidare till apoteket där jag köpte något mirakeltjofräs mot min bihåleinflammation för typ fyrahundra spänn. Vi gick om mormor och lämnade av Albin där medan vi gjorde det där BVC-besöket.
Albin hade visst ätit köttbullar så magen stod i fyra hörn! Ingen dum dag alls att kila förbi mormor på, när det lagas julköttbullarna...
 
 
Våran stora, kloka kille!
 
Vi promenerade hem och ikväll har jag och grabbarna varit ensamma hemma, pappan hade något möte och jag har druckit vansinnigt många koppar te och provat min nya mirakeltjofräsmedusin. Det var ett pulver som skulle blandas med någon lösning, som skulle skakas ihop och sen sprutas in i näsan på ett speciellt sätt och jäklar va det kändes!
 
Det hjälpte nog sjutton också!
Nu ska jag dra mig till sängen och sova bort det här snortunga huvudet för i morrn ska det förberedas en liten kurs jag ska hålla och sen ska jag ju jobba en sväng på kvällen!
 
 
Emil blåste ut ljusen på sin tårta igår kväll.
Det bidde en chokladbollstårta med tre olika chokladbolls-smeter.
(Smeter? Kan man skriva/säga så? En Smet, flera smeter...? Nää, det känns märkligt...)
 

Våra fantastiska ungar!

 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0