Att ta igen sig lite sådär på eftermiddagen

Idag på eftermiddagen var både jag och Emil lite småtrötta så efter att Emil slagit sig lite på foten och inte tyckte att han kunde hoppa stundsmatta så la vi oss helt enkelt där i solen och vilade lite. 

 

Det var galet skönt faktiskt och jag måste nog fundera på det där med tält till studsmattan för varma sommarnätter ändå...

Det har ju blåst rätt ordentligt idag så när solen gick i moln var det skönt men en filt.

Albin tyckte vi var dödens tråkiga som bara låg där och filosoferade om vilka former molnen hade och vilka fåglat det var som flög förbi.

 

 

Att ha världens bästa häck!

Jag Ä L S K A R vår syrénhäck.

 

Den är vildvuxen, skitstor, luktar ljuvligt när den blommar och skyddar oss jättebra från insyn.

Sen vi flyttade hit 2005 så har vi kapat den där häcken vid fotknölarna och den växer upp jättefort och blir skitfin.

Senast David kapade den var i oktober 2014 och så klipper vi ju den lite varje år.

 

Jag funderar på varför inte alla har syrénhäckar?

Att ha haft besök

Ni som är vänner med mig på Facebook har ju redan sett, men i helgen hade vi en 

G I G A N T I S K geting på besök. Eller rättare sagt, Lolan som var ute och hade precis hur mycket som helst att göra med alla skalbaggarna som svärmade fick helt plötsligt smiskat till något som inte alls lät som en skalbagge och mycket riktigt så var det ju denna kompisen hon nockat.

 

Vi försökte få henne (måste vara en hon..) på vingarna igen med sockerbit och vatten men hon lyckades aldrig flyga. Man får passa sig för farliga katten Lolan om man flyger förbi sandagatan helt enkelt.

Att ha haft en långhelg

Innan bakslaget så hade vi ju faktiskt en helt fantastisk långhelg.

Det var en hel massa sol och värme.

 

På fredagen hade vi det riktigt skönt hemma i trädgården, jag och grabbarna.

Det var studsmattehoppning med vattenspridaren under, smoothie och kalvkorvsmacka på trappen, med blöta badbyxor på och sen på kvällen, givetvis uteduschande.

 

Härlig fredag som bakslagets mörka skuggar, men när jag ser bilderna så vet jag ju hur mycket jag njöt och hur härligt vi hade det.

 

 

Jag passade även på att baka en ny omgång knäckebröd, för som sagt, det går åt.

Att ha sällskap i trädgården

Vi har en liten inneboende hos oss.

 

 

En liten igelkott.

Grabbarna är superdupersäkra på att det måste vara Prassel, Igelkotten som bodde under vår altan för några år sedan. Jag är inte helt övertygad om att det är samma, men det spelar mindre roll.

 

Lolan håller i alla fall utkik efter honom och när jag hällde upp lite kattmat och kattmjölk som jag gick ut med inför natten så passade hon på att provsmaka så det var gott. Högst ätbart blev betyget...

 

På morgonen var maten borta och Prassel lika så, men om det var han som satt i sig maten eller någon grannkatt, det får vi aldrig veta. Nu har han inte varit här på några dagar, eller i alla fall så har han inte visat sig.

När ljuset är precis underbart

 

Och man går ut barfota på altanen klockan åtta på morgonen och det redan är varmt och skönt.

När det kommer en massa olika dofter med vindpustarna, lite hägg, lite spirea, lite körsbärsblommor, lite fuktigt gräs, basilika och oregano från kryddhyllan och snart, snart kommer min favorit, syrénen...

 

 

Att ha fått lite ordning

 

Som alltid när vintern passerat och man har alla dessa tjocka ytterkläder som hänger ivägen överallt så är det galet skönt att få gjort ett litet ryck. Vi har ju som bekant en otroligt liten tvättstuga/groventré som absolut inte rymmer våra kläder, skor mm, så vi måste alltid sortera och hänga ut/in saker i förrådet efter hur årstiderna kommer och det är lite meckigt men efter att ha röjt i helgen känns det genast lite bättre.

 

Vi fick dessutom in en ny diskmaskin!

Mamma och pappa håller ju på att renovera sitt kök och då har dom ju beställt nya vitvaror och eftersom deras diskmaskin är betydligt yngre och fräschare än vår gamle så fick vi den!

 

Att ha sin oas

 

Just precis här i vår trädgård, där har vi en oas.

 

Man kan inte tro att vår lummiga trädgård ligger mitt inne i samhället men det gör det alltså och våra grannar bidrar jättemycket till det. Våra grannar, Alf & Kerstin, bor inte här permanent utan kommer ner några gånger om året och deras trädgård är precis hur lummig och mysig som helst, dessutom är den jättestor och tillsammans har vi en hel massa växter, buskar och träd som fåglarna trivs i.

 

Det är precis underbart att sitta på vår altan och dricka morgonkaffet i solen...

 

Att ha haft en riktig sommardag!

I brist på poolen så skapade sig kidsen visst någon egen form av pool idag.

Sandlådan ihop med vatten bidde skojsigt...

 

Jag konstaterade att det var väldans skönt att uteduschen är monterad och klar för säsongen för det där tänker jag då inte ta in. Även fikat och kvällsmaten fick intagas utomhus för de där båda smutsgrisarna.

 

Men alltså, det är galet var roligt dom där två kan ha ihop ibland.

Först var Emil lite sur för att jag sa åt honom att sätta upp håret när inte Albin behövde ha tofs, men som den stora storebror han är så sa han bara direkt

- Mamma, sätt upp tofsar på mig med då.

 

David gjorde något han aldrig tidigare gjort, grillade paj!

 

Det där bidde ju fasansfullt gott och totalt livsfarligt...

Vi kommer ju grilla för jämnan här hemma nu.

 

Vi införskaffade gjutgärnsformar för någon vecka sedan och nu var det alltså premiär.

Vi plockade av rabarberna, skivade upp och la i dom smörade formarna.

Hade på socker och potatismjöl och kokade sen ihop en ganska lös smet som vi hällde på.

Pajen fick alla tummar upp av oss alla och vi får nog införskaffa en större gjutgärnsform.

 

En skön hemmahelg!

Då ger vi oss på det igen... GRÄSET!

Japp, nu är det på gång igen...

Jag vet inte om ni kommer ihåg, men vi gör ju det här vareviga år, sår gräs.

Minns ni den här?

Nu är det samma veva igen. Efter vintern så är vår gräsmatta obefintlig på många ställen och jag har konstaterat att vi har på tok för liten tomt. Våra barn är ute och leker i trädgården så extremt mycket så det sliter ut gräsmattan fullständigt på vinterhalvåret och det blir återigen nödvändigt att så...

 

Om jag tror att det kommer något gräs?

Nope, inte detta året heller.

 

Det får aldrig, någonsin, vara ifred tillräckligt för att bli frodigt.

 

Men, jag får väl uppdatera er om några veckor så får vi se om det hänt något.

Då var den på plats och inkopplad!

 

Ja, vi gjorde det redan i helgen faktiskt och nu går vi och spånar på nästa projekt med den här uteduchen, en bröllopspresent som visade sig vara huvudet på spiken precis!

 

Vi ska ju ha någon form av skärmvägg eller liknande så även jag och David kan duscha ute på sommaren, utan att bjuda grannarna på nakenchock varje kväll och nu har vi nog en idé.

 

David har pratat med sina kontakter på något svets-tjofräs-företag och det blir nog något med gångjärn, kanske något bambuliknande som någon klängväxt kan få klättra lite på. Ja, vi får se när vi tänkt klart, men nu är den i alla fall äntligen inkopplad och vi väntar på nästa omgång varmt väder för att kunna inviga ordentligt.

Att ha något stort!

 

Det här!

För alla andra så är ju inte det här jättestort, men som jag skrev i veckan så har vi gjort det här.

Jag har hämtat Emil S J Ä L V i skolan och vi har cyklat hem och bara varit. Det är så stort!

 

Vi har dessutom ordnat till lite bakom huset, på vedboden så gästerna i stugan inte behöver titta ut på något som mest liknar ett skrotupplag utan nu är det lite hyllor, blommor, nyckelpigor och gamla vagnshjul där.

 

 

 

I fredags passade jag dessutom på att åka ut och ta en fika med tjejerna på Strömma och sen plocka lite maskrosor för att kunna sätta årets första maskrossaft, göra en god maskrosmarmelad och fick dessutom kokat en ljuvligt god maskrossirap som jag ska komma på något bra att använda den till.

 

 

 

 

Det är lite pyssligt att rensa men det är bra terapi för mig!

 

 

 

Maskrossirap och Maskrosmarmelad!

 

 

 

Grabbarna var ute och lekte med vatten i helgen, för första gången i år och efter bara någon timme, när dom kom upp och bytade badbyxor så hade solen tagit och dom börjar nu anta sin vanliga sommarfärg, pepparkaka.

 

 

Jag har haft en riktigt, riktigt bra helg, men ni får läsa mer om det i morrn!

Att känna att det går framåt

Ja, nu går det verkligen framåt och för första gången på ett halvår så har jag, denna veckan,

både skickat iväg barnen till skolan och hämtat Emil. SJÄLV!

 

Det är en sån seger så det kan ni inte ana!

Det som var så fruktansvärt långt bort i början på året har jag nu klarat av.

 

David har fortfarande inte släppt oss helt, utan han har varit kvar hemma tills vi alla har vaknat och klivit upp, men ändå, han har kommit iväg hemifrån innan sju och vi har för första gången i år, inte behövt hjälp av mamma eller svärmor med barnvaktande.

 

Att det är så himla fint ute hjälper säkert till en hel del men jag tar gladeligen emot all hjälp jag kan få så jag klagar inte. Inte ens när jag tycker att det börjar bli snudd på FÖR varmt för mig.

 

Denna veckan har jag tagit fram min flip flops och nu ställer jag minsann inte in dom innan i oktober och jag har redan blivit lite solbränd på fötterna så ränderna syns.

 

 

Grabbarna blir mer än lovligt pigga av detta vädret dom med och är uppe, ätna, packade och klara redan klockan tio över sju på morgonen. Då är det bra att ha trädgård och studsmatta att kunna skicka ut dom i.

Lolan är ute mest hela tiden hon med. Hon har sin sele och sin lina och så fort vi är hemma och ute så är hon det med.

 

 

Att ha haft en hemmadag med en slagen hjälte...

 

Efter att Albin spenderat halva natten på akuten och inte kunde följa med klassen på idrottsresan dagen efter så stannade han hemma med mig och Lolan nu i veckan.

Vi tog det väldigt lugnt. Började dagen med en ordentlig frukost och sen satt vi ute i solen och kollade på när Lolan jagade insekter.

 

Eftersom han klarade av att cykla men inte gå på foten så cyklade han brevid mig och så tog vi en promenad innan middagen. Efter middagen la han sig på studsmattan och vilade med lite filtar och mys, för det blåste ändå lite kallt. 

Lolan inspekterade träd, åt gräs och trasslade in sig i sin lina, vart hon än gick...

 

Sådana oväntade dagar kan bli rätt mysiga på något vis.

Nu grönskar det!

 

Jag älskar när det ser ut såhär i trädgården!

Nu kommer snart alla goa bär och snart kan vi göra syrénsaft, maskrossaft, rabarberpaj, krusbärskompott, vinbärsmousse, hallon och jordgubbar på frukosten mmmmmmm!

 

Snart så!

Att ha fått upp lamporna!

Det tog bara en månad ungefär. Jag köpte lampor och en månad senare är dom uppe!

 

Nu bara måste vi fixa nya sängbord, det här duger inte!

Att ha haft ett härligt påsklov!

Ja, vi har verkligen haft ett härligt påsklov!

Inte för att vi firar påsken direkt utan mer för att vi varit tillsammans och tagit dagarna som dom kommer.

 

 

Bara det här till exempel, det är ju fantastiskt. Emil går över till Albin när dom vaknat och kryper ner där och så kikar dom på någon film eller spelar lite innan dom går upp och äter frukost.

 

Sen har vi inte bara slappat. Nää, är det lov och man är hemma så får man vackert hjälpa till så jag införskaffade en maskrosplockare till så båda ungarna kan ha varsin och plocka.

 

 

Det är ju helt otroligt att maskrosorna redan ser ut såhär i mitten på april!

 

Tur att våra ungar gillar att vara utomhus och att hjälpa till...

Att ha underbar vårsol!

 

 

Hemma i vår trädgård växer det så det knakar av scillor, krocus, vitsippor och påskliljor.

Det knoppas på varenda träd och under vinterns täcke med granris kommer smultronen och jordgubbarna.

 

 

 

Nu kommer det här underbara årstiden, VÅR!

Att kunna sitta ute och njuta av solen utan att dö av värmeslag, det är min melodi det.

Att ta vara på våren...

 

När man har så här fina dagar så gäller det att ta vara på dom.

Jag och Lolan passade på att ta lite frisk luft en eftermiddag i veckan när solen visade sig från sin allra bästa sida. Lolan får vara ute i koppel och det är rofyllt för både henne och mig.

 

 

 

 

 

 

Nu hoppas vi på fler fina dagar så vi kan ta åt oss massa ljus och samla energi.

Pappan fortsätter snickra

 

Denna gången är det Emils rum som fått ett nytt skrivbord!

Han fick ju vägghängda skåp och lådor innan jul och så var vår tanke att han då skulle få en skiva att lägga ovanpå skåpen så det blev ett skrivbord. Min man är precis helt fantastiskt så han har gjort en skiva med rätt mått och nu har Emil fått ett skrivbord!

Emils rum är dessutom så löjligt lättstädat nu när ingenting mer än sängen står på golvet, allt annat är vägghängt så man lätt kan både dammsuga och torka golven under.