Hemma!

Nu precis!

Kom hem efter att ha kört bil hem från Åkersberga, helt själv i åtta timmar. Köerna i Stockholm va vidriga, tog två timmar att ta sig igenom. 


Detta väntade på mig när jag kom hem. Finfina teckningar av världens finaste ungar. 

Nu har jag pussat på gossarna och krupit ner hos min snarkande, efterlängtade make.

Packning och allt annat får minsann vänta till i morrn. 

Borta bra men hemma bäst! 

Intensiva dagar

Jäklar va huvudet är mosig efter en dag. 

Det är stenhård undervisning mellan 8.30-17.00 så det händer inget särskilt mycket spännande på kvällarna. 


Från redovisning häromdagen. 

Nu ska jag återgå till Grey's anatomy och sen snarka som en gris hela natten!

Arg på tekniken....

Nu är jag på Runö.
Vi kom hit igår kväll och innan vi körde hemifrån så skrev jag ett långt inläg på bloggen men vårat jäkla-skit-bredband hade liksom tagit paus när jag tryckte på publicera och sen försvann det.
 
 
I det inlägget hade jag med dessa bilderna.
Jag jobbade ju lördag och sen åkte jag i söndags, vid tre, efter att ha ordnat med lite brakmiddag hemma.
 
Idag har vi haft första dagen i Ledarskap, en tvärfacklig kurs här på Runö kursgård i Åkersberga.
Första dagen är alltid intensiv och mitt huvud är verkligen mos så jag har redan duschat och lagt mig tillrätta i sängen. Vi har fått 23 sidor i kursboken att läsa till i morrn så jag ska nu då försöka hålla mig vaken nog att läsa igenom det.  
 
 

Att ha haft god hjälp...

 
Emil har ju varit lite småkrasslig nu i några dagar så vi har passat på att mysa ordentligt i min säng på mornarna.
 
Han har inte haft någon feber men är hostig och snorig. Dessutom sover han precis urdåligt och vaknar några gånger per natt och kommer in till oss. Där blir han iofs inte liggande för han tycker minsann att VI trängs, jag och David... Då är det så himla skönt att kunna krypa ner under mammas täcke, sätta på lite barnkanalen på tv och bara ta det lugnt på morgonen. Albin gör ju alltid sig klar själv så det är inga problem för mig att ligga där och mysa med Emil.
 
Idag vaknade i och för sig Albin väldigt tidigt och jag hör hur han försöker väcka Emil genom att viska alldeles för högt så jag hör och det får han inte. Emil behöver verkligen sova så länge han kan på morgonen nu när han vaknar av hosan flera gånger varje natt. 
Hur som helst, idag vaknade Albin som sagt tidigt och jag vill ju inte att han skulle väcka Emil så jag ropade in honom till mig. Vi träffades inte igår, bara på morgonen, innan han stack till skolan, men sen började jag jobba kl 15 och han slutar skolan 15.15 och sover när jag kommer hem så jag fick ingen chans att prata med honom.
Vi låg i min säng och jag frågade om han hört något om det hemska som hänt på en skola i Trollhättan. Det hade han inte så vi låg en bra stund och pratade om det.
 
Han gick upp, gjorde frukost, packade väskan och precis som i går morse, så gick han ut direkt på morgonen och började öva på sin enhjuling. Det är en vansinnigt envis lite unge det där. Vilken kämparglöd han har!
 
 
Det går bättre och bättre, han har hittat balansen jättebra och när han sitter och äter frukost på morgonen så letar han fram klipp på youtube som han tittar intensivt på.
 
Idag skulle jag alltså jobbat men har varit hemma med Emil. Han är inte helt i form, för inga hyss har blivit gjorda på ett par dagar, det är ett säkert tecken. Dessutom ligger han långa stunder i soffan och tittar på tv, det hör heller inte till vanligheterna. Jag hade Emil hemma från dagis i går oxå, men eftersom jag börjar kl 15 och mamma är ledig så tog hon honom tills David kom hem. Jag vet att jag sagt det förr, men det är ovärdeligt med sina egna föräldrar på så nära håll och som dessutom ställer upp precis JÄMT. 
 
Idag skulle både jag och mamma jobbat, så det gick inte att lösa på det sättet, jag fick helt enkelt vabba. Jag tror kanske detta var tredje vabb-dagen jag tagit någonsin, vi försöker alltid lösa det om det går och det gör det oftast eftersom jag mest jobbar kvällstid, men tyvärr inte idag.
 
Förmiddagen var jättelugn och Emil låg mest och vilade. Jag försökte få honom med ut en sväng i trädgården men han tyckte det var kallt och började frysa innan han knappt kommit ut så han vände in igen.
Sen när det skulle till att lagas mat, då blev det lite liv i honom och han hjälpte i vanlig ordning till med ALLT.
 
 
Min lille kock. Ovärdelig hjälp i köket!
 
Han äter bra, väldigt bra och det är alltid skönt. Jag blir så himla nojjig när barna äter dåligt men idag var det inga som helst problem. Vi gjorde kokta potatis med stekta prinskorvar, stuvade morötter och lingon, det var visst en riktig hit.
 
På eftermiddagen var han mycket piggare och vi satt på hans rum och byggde fullständiga hittepå grejer med legot. Jag passade på att betala lite räkningar och sånt men han märker direkt när han inte får tillräckligt med uppmärksamhet och då kommer han närmare och man kommer inte undan med några hummande svar då inte.
 
Återigen försökte jag att vi skulle ut och denna gången gick det strålande. Det var ju så himla fint väder oxå.
 
 
Dom där grejerna Albin har att öva sig på att cykla enhjuling emellan funkar visst utmärkt som balansgång. Jag tycker det ser livsfarligt ut och kan knappt titta utan att få ont i hjärtat.
 
När David kom hem så stack jag faktiskt in till stan och klippte av en decimeter eller två av håret. Det har varit galet, galet slitet och jag tappar MÄNGDER. Så när jag fick reda på att David kunde vara hemma i tid så kollade jag om någon hade tid för mig och har man tur då när det nappar på första stället med en tid kl 17?
Ja, det har man. Det var välbehövligt. Väldigt!
 
På vägen hem köpte jag lite ingredienser till att göra egen pizza. Det var riktigt gott!
Jag och David lägger vad vi vill ha på vår halva och ungarna lägger sitt på sin halva. Smidigt (men väldigt trångt i köket en stund...) och alla får som dom vill.
 
Efter maten stack jag och Albin och hämtade paket på Ica och sen var grabbarna ute en liten stund till och övade på både balansgång och enhjuling.
Det snarkas från båda barnrummen sedan en timme tillbaka och jag ska krypa ner brevid min make och bara ligga sådär jättenära. Nu är det snart en dags för en hel veckas kurs och denna gången känns det tyngre än det brukar att åka iväg. Det brukar aldrig vara jobbigt, jag har aldrig haft ont av att vara borta, men jag har fått ett visst behov av familjen och hemmet helt plötsligt nu i höst känner jag.
 
Sov gott och ha en riktigt skön helg på er nu allihopa!

Att ha en nioåring hemma!

Då är han firad på riktigt, vår fina nioåring. 

Med ljusprydd cupcake och skönsång från sina mindre skönsjungande föräldrar fick han ta tag i morgonens paketjakt. 
Tja... att han ska sova när man kommer in till honom på morgonen, det har jag givit upp för många, många år sedan. Jag tror vi har lyckats väcka honom en enda gång...












Han var väldigt nöjd med sin dag. Vår fina, fina nioåring, som vi är så stolta över. 

Det galnaste av allt är att han faktiskt lyckats cykla i flera sekunder redan. Jag är så imponerad! 

I eftermiddags hade vi barnas farmor, farfar och farbror här på firande eftersom dom inte kunde komma i helgen. Jag och Emil hade förberett äppelpaj. Eller, egentligen var det väl mest jag som förberedde, Emil hade fullt upp med att ta hand om löv...


Underbara ungar vi har! 

Nu ska jag nana. 
Hoppas på ordentligt med sömn, det har blivit lite hackigt med det ett par nätter nu, Emil har haft lite hosta och vaknat av det på nätterna så vi håller tummarna att vi får sova nu, allihopa. 

Albin 9 år!

Grattis! 
Älskade, älskade unge!!
 
 
Tänk att vi fått ha honom hos oss i 9 år redan, galet!
 
 
Idag är det 9 år sedan jag låg där som en valross på ett rum på förlossningen, hög på både lustgas och EDA.
I år tänkte jag faktiskt att ni ska få slippa läsa om hur det gick till när han kom till oss, det är ju redan skrivit typ varje år runt den 21 oktober så leta i arkivet om ni är sugna på det vettja ;-)

I år tänkte jag istället bjussa på bilder från den här fina killens allra första födelsedag!
 
 
Känns som om jag utvecklat mitt tårtbakade en aning under dessa åtta åren, det kan vi vara överens om va?
Hur som helst, galet söt skruttunge redan då.
 

Vi har förberett...


Idag har vi förberett, donat och pysslat och liksom myst runt att i morrn få överraska en helt nybliven nioåring. 

Det här är vad jag och Emil har pysslat lite med idag. Skattjakten för Albin... 

Men vi har även idag varit hemma. Jag har jobbat som en galning på kontoret, mängder med papper att komma ikapp med, lön att köra och en hel del att förbereda eftersom jag är på kurs nästa vecka. 

Han den där som jag kallar make, kom hem vid halv sex så vi hann mötas i dörren och jag fick liksom lämnat över innan jag åkte till nästa jobb, på Ica. 

Nu är vi alltså sjukt laddade för att fira vår älskade nioåring i morrn bitti!

Att inte ha en aning

När jag skrev det där inlägget i lördags, som jag hittat i bloggen jag hade innan jag fick Albin, så var jag ju bara tvungen att sitta där och läsa igenom en massa och det är ju så himla roligt!
 
Idag är det ju alltså dagen före Albins födelsedag och just den här dagen för nio år sedan skrev jag ett inlägg.
Det var en helt galen dag i en helt galen vecka och jag hade liksom lyckats klämma in ett blogginlägg innan jag skulle iväg på kalas där på kvällen. Kvällen innan dagen före...
 
 
 
Fortfarande sådär mycket.

I onsdags var jag och fotade lilla Ella och sen på kvällen var det fullt upp hemma.
 

I går var jag och klippte mig, sen kom mamma och Eva-Marie och fikade på en vitchoklad-kladdkaka jag bakat och efter det blev vi sittande vid datorn hela eftermiddagen (visade Photoshop funktioner). Sen kom Julia och hjälpte oss med barnförsäkringen vi ska ha till den lille och då hade jag satt mamma i arbete nere i källaren, element som skulle målas... Efteråt blev vi så hungriga så när alla (David hade besök av två kompisar oxå som verkligen gillade min kladdkaka...) hade åkt käkade vi lite rostade mackor med te (jag, David, mamma och pappa) och sen satte vi oss framför kaminen då vi fått den godkänd av sotaren på onsdagen.

Idag har jag varit hos Anna med korten på Ella, sen var det lunch och fika med Martina på stan och när jag kom hem vid halv 4 så kom Li och hälsade på. Nu har jag precis duschat och ska alldeles strax åka på Kalas till min minsta kusin Anton som fyller 12 år.

I morrn är det stubbarace med grabbarna i Hörby men jag har inte bestämt mig för om jag ska med ner än, dom ska köra rätt tidigt och David tycker nog inte jag ska åka så långt och vara borta en hel dag, dessutom vill pappa inte alls ha med mig, han tror att det blir för jobbigt för mig (säjer han men jag vet att han är rädd för att det kanske sätter igång och då är han alldeles ensam med mig...). Får väl se hur jag gör, det skulle ju bli lite halv bra väder så jag kanske stannar hemma och tar mig en tur i skogen (det funkade ju för Lisa...), David ska ju vara hemma hela dagen och greja. Han är uppe i Åkulla nu och sågar ved, vi ska ju ha ved och elda med nu när vi har fått i ordning på kaminen!
 
 
 
Tänk, tänk om jag bara visste när jag skrev det där, att det inte ens var ett dygn kvar till vi fick den där lille skrutten som vi sedan dess inte kan leva utan, våran älskade Albin!

Att ha mer tid med mini

Idag skulle jag jobbat med ett projekt för Handels men en förkyld och hostig Emil gick givetvis före så vi har hängt här hemma idag.
Lillebror har kurerat sig på soffan, med isglass för halsen (och för att hans mamma tycker det är toppen att han får i sig mycket vätska) och en värmande brasa när det var lite kallt i morse. 


Till och med frukosten kan man få vid tven när man är krasslig...

Sen är ju vår lilla mini en av de mest sociala småfolk en kan tänka sig och när jag står i köket och donar så kommer han gärna ut och är med mig. 


Här tog vi tex lite förmiddagskaffe. 
Jag på ena sidan bordet och lillebror på den andra. Ivrigt berättande om vad som händer på Youtube-klippet han nyss startat, som storebror troligvis lämnat uppe vid datorn. 

Vi har haft en mysig dag. Pappan kom hem och åt både frukost och lunch med oss. Sen kom ju äntligen Albin hem och då gjorde vi oss en liten utflykt. Ända till mormor som bjöd på fika! 

Efter att vi kommit hem från mormorn så stannade grabbarna ute ända tills vi nästan fick tvinga in dom för kvällsmat, dusch och nane.

Nu är det sådär lugnt och skönt i huset. Tven är på i bakgrunden, jag hör hur det smattrar från tangentbordet på kontoret, Kajsa snarkar någonstans (alldeles för högt för att bara vara en liten katt på knappt tvåochetthalvt kilo), Albin rör på sig i sömnen och Emil hostar till med jämna mellanrum. 
Älskar när lugnet lagt sig på kvällarna, men om det är lugnt på dagen för att ungarna inte är hemma, då saknar man livet och rörelsen. Kan till och med sakna vardagstjafset dom emellan när jag är borta.

I morrn ska vi förbereda för att någon fyller nio är på onsdag!

Att ha firat!

Idag har vi alltså firat världens finaste soon-to-be nioåring.

Eftermiddagen har varit vääääldigt lång eftersom kalaset fick börja lite senare. Emil har ju simskola på söndagseftermiddagen så det fick bli kalas efter det. 

Jag och Albin började dagen med att åka och handla. Han skulle nämligen fixa sin tårta helt själv och hade planen helt klart för sig. 

Direkt när vi kom hem satte vi igång. Jag hjälpte till med att göra en vaniljfrosting och sen smetade vi på den och han fick gå lös med dekorationerna han valt. 

Igår gjorde vi vimplar och en flagga, allt enligt herrns önskemål. Ljus skulle han oxå ha, nio stycken.


Jag har fått konkurrens... 

Det är alltså det vi pysslat med i dag. Tårtbak, handling, fixa maten (tacos enligt önskemål), duka med viktig bordsplacering, tända ljus och såklart vänta...

Födelsedagskillen var mer än nöjd och har byggt Lego lite längre än vad som kanske är lämpligt när det är skola dagen efter. 

Nu ska det nanas här. Att förbereda och hålla kalas tar på krafterna. Bjussar på bilder från i förmiddags, min lille tårtbagare.








Natti Natti.

Att titta tillbaka några år...

Exakt idag, för nio år sedan, den 17 oktober 2006 så skrev jag såhär i min blogg.
 
I lördags, kom vi tillslut iväg till Älvsered och fick shoppat lite bebiskläder till Alva och jag fick mig ett par nya "gå-ut-och-gå-i-slaskväder-med-barnvagnen"-kängor av mammsen, himla snällt tycker jag, mina första riktiga par skor på hur många år som helst! Vi lunchde lite när vi ändå var i Älvsered och sen åkte vi in till Lisa och Alva så mor min fick snosat bebis. På vägen hem stannade vi till på China Sea och köpte med oss kina-mat hem, David och pappa hade ju varit igång hemma hela dagen (pappa tog en avstickare till crossträningen med brorsan) så när vi kom hem så var ju golvet lagt och dessutom täkt med papp så vi kunde göra klart det sista, måla lister och lite sånt. 
 
 
Alva

På söndagen hade jag ju en fotografering vid 12, det är verkligen inte lätt att försöka ta kort på en liten kille som är ett och ett halvt, han ville ju inte alls vara stilla så efter ca en timmes jagande i trädgården med kameran så gav jag upp och åkte hem (fick en hel del fina bilder). När jag kom hem så hade David gjort i ordning allt, tagit bort pappen och man såg liksom hela rummet, sååå fint det blev!! Pappa och mamma kom förbi sen pappa skulle hjälpa David flytta ner alla möbler och jag undrade lite försynt om inte mamma kunde komma och damma av allt och hjälpa mig snygga till alla möbler vi inte sett på nästan 2 år... Farmor och Farfar kom och fikade med oss dom oxå och dom fick minsann hugga i både här och där, tur att vi var så många som kunde hjälpas år för det var tusan inte lätt att möblera där nere... Vi (läs David och mamma) blev ju så småningom hungriga så vi beställde faktiskt pizza och sallad på kvällen och sen fortsatte vi städandet, mamma var så inne i det hela att hon hoppade över sin avslutning av pilatesen, snacka om att gilla å städa! Jag och David fortsatte packa upp lådor tills klockan var 11, sen stöp vi i sängen. Sängen som förresten var flyttad in i vårat nya sovrum, så nu är bebisens rum redo att börja inredas med bebisgrejer!!

Sov inte så bra på natten, kändes konstigt och skevt att sova på den sidan huset, vaknade flera gånger och kunde inte somna om, dessutom var det mycket längre till toan. Fick studsat upp vid 7, hade ju nästan 400 bilder att gå igenom, för jag hade lovat att lämna av den färdiga skivan till mamman redan på eftermiddagen... Jag hann bli färdig och jag hann båda äta frukost och duscha innan David kom och det var dax för ett besök på MVC kl 11. Allt var som vanligt bra, ligger väl högt upp på kurvan, och min vikt ska vi inte ens tala om, som tur var så tog min BM all min oro på allvar och om jag ligger lika högt nästa gång så ska jag få göra ett tillväxtultraljud, jag vill minsann inte föda ut någon jätte bebis!! Mina siffror för dagen (v 38) var:

Blodtryck 120/70, Bebisens hjärtljud 151 sl/m, SF-mått 36 (igentligen 37...) och min vikt 86 kg (igentligen 87 men hon tyckte mina jeans vägde 1 kg), dvs att jag har gått upp från 69 till 86, fattar ni?!!?! Det är 17 kg, konstigt om det tar lite tid att komma ur sängen, testa det ni, 17 kg övervikt!!

Efter MVC så åkte jag och mor min in till staden, mamma skulle ha massa saker och jag skulle ha lite hallonbladste, vi lunchde på Café Ströget och mamma gjorde premiärvisit (nästan, hon hade tydligen varit där för nästan 30 år sen en gång...) på systemet, nu i magsjuketider så var ju såklart underbergern slut men en liten flaska GammelDansk rekomenderades mot onda magar lika väl. När vi kom hem så hade David börjar skruva på våran nya tv-upphängningsmojäng, vi har nämligen en ny tv som står där nere nu, gigantiskt, 42"!!!

Mamma och pappa var här igår igen och hjälpte till med det mesta och jag fick dammsugat av hela övervåningen och halva undervåningen innan jag gick och la mig, snacka om trött, jag hade visst somnat till "hälge" när David kom och la sig och i natt har jag sovit som en stock, jätteskönt. Vaknade visserligen med huvudvärk ändå men jag ska ner och dricka massa vatten, det kanske hjälper! 
 
 
Idag för ett år sedan alltså!
Tjock som en flodhäst, tår som prinskorvar och ännu inte någons mamma.

Att ta helg!

Nu jäklar, nu tar vi helg!
Äntligen är denna jobbeveckan till ända, men ändå är inte jobbet riktigt slut, jag har både fotograferingar och massor med papper som ska fixas i helgen men allra först går i alla fall kalas för en som snart ska fylla nio år...
 
 
Denna däringa. Han fyller nio år i nästa vecka och ska firas med kalas och tårta i helgen.
 
Idag har det varit fullt ös, först på jobbet, sen hemma. 
På jobbet har det gått i en rasande fart och sen fick jag dessutom lunch hemma hos världens bästaste mormor som passade Emil idag medan jag jobbade.
 
På lunchen idag passade jag på att läsa in mig lite på på de svenska arbetsrättslagarna, det kan man aldrig få för mycket av tänker jag.
 
 
LAS (Lagen om anställningsskydd) är ju en högst aktuell lag just nu eftersom en del partier ute på högerflanken har för avsikt att ändra i just den där lagen så det ska bli mycket enklare att säga upp folk...
 
När min arbetsdag var slut så kom han den där mannen, som jag numera kallar make, och mötte mig på jobbet. Vi hade bestämt oss för att handla lite till fredagskvällsmaten.
På jobbet får vi inte lov att handla i arbetskläder och jag tillhör ju skaran som ALDRIG någonsin fryser och därför liksom inte börjar med jacka fören den första snön kommit. Det blir ju lite tokigt då, att inte ha något att dra på sig över arbetskläderna, så när David dök upp fick jag helt enkelt ta hans arbetströja på mig.
Jo, för han tillhör ju heller inte skaran som tar på jacka om den verkligen (VERKLIGEN) inte behövs, liksom vår älsta son som fortfarande går till skolan i shorts...
 
Mina söta arbetskamrater tittade på mig och log där jag gick och handlade i en arton nummer för stor tröja, full med sågspån och betongdam med stora gröna bokstäver som sa "DEROME" på.
Dessutom fick ju han, den där mannen jag kallar make, vackert gå runt i t-shirt, för vi kunde liksom inte bara byta kläder rakt av, även om det hade varit dö-roligt!
 
Grabbarna var ute tills vi skulle äta och gick sen ut direkt efter maten och vi fick inte in dom innan vid strax efter åtta i kväll! Dom älskar att vara ute och leka, dom där grabbarna.
 
 
David har köpt nya lampor till cyklarna så det är givetvis extra kul att vara ute i mörkret då.
 
Det tog inte lång tid innan det snarkades från lillebrors rum efter att han fått sig en dusch och lite tandborstning. Det är dock Kajsa som står för själva snark-ljudet från den där sängen för dom där båda ska knö ihop sig på samma kudde vareviga kväll, annars kan Emil inte somna. Hur man nu kan somna med den där lurvbollen bredvid sig, det förstår inte jag, men det går tydligen alldeles utmärkt och när hon legat där på kudden tills han somnat och sover djupt, så tassar hon ner och kryper upp i nästa gosses säng och gör samma sak. Hon har liksom tagit på sig det där ansvaret, att natta gossarna och det har hon nog alltid gjort om jag tänker efter.
 
Men innan storebror gick och la sig så fick han faktiskt lov att krypa upp i mammas famn på kontoret och klicka hem lite nya kläder. Ja, alltså han har växt ordentligt i sommar och jag tycker nog ändå att shorts är i kallaste laget nu i oktober, även om han propsar på att han minsann aldrig fryser! 
Nya byxor och nya tröjor. Och med tröjor menar jag t-shirtar, för där går ändå gränsen,
- mamma, det förstår du väl, det blir alldeles för varmt!
 
Ja, min lille gosse, jag vet det och sådan har han varit sen han föddes, varmblodig. Långarmade tröjor har han aldrig använt. Inte lillebrorsan heller för den delen.
 
Nu ska jag runda av och kura ihop mig i soffan en sväng, hos den där maken.
I morrn kommer jag nog nämligen inte att vara just den där hustrun han älskar högst i hela världen,
för då ska det städas och ingen (INGEN) kommer undan ;-)

Ändrade planer

Idag blev det lite omkastat.
Jag skulle lämnat Emil på dagis i vanlig ordning på förmiddagen, jobbat en stund hemma och åkt till Ica på eftermiddagen. Men en klok hårdrockare sa till mig en gång att det värdefullaste en kan ge, är att ge av sin egen tid. Så jag stuvade om i schemat, ringde och sa att Emil stannar hemma, för hans mamma har varit på kurs i några dagar och har saknat honom, en jättebra anledning att istället ta tag i det där andra. Det som alltid väntar på en...


Jag menar förstås tvätten.

Tvätten, matlagning, bakning och disk. Såntdär väntar ju på en. Det kan man dessutom göra alldeles utmärkt ihop med en frågvis femåring. 
Jobba på kontoret är inte alls lika roligt för en femåring, som det är ar knäcka ägg, slicka ur skålen, äta kasslerbitar innan middagen, para ihop sockar och sortera besticken.


En förmiddag hemma, med denna alltså.  
To die for! 

Nu laddar jag för god sömn och mer jobbe i morrn! 

I min ensamhet...

 
Här sitter jag, i en säng på Viskadalens folkhögskola och kollar på bilder som min man skickar mig, på barnen!
Älskade ungar som man alltid saknar när man är borta såhär.
Vi sitter och pratar om att ta en weekend någonstans i december, bara han och jag. Det lär vi behöva efter denna galet intensiva hösten vi har framför (och lite bakom ;-)) oss.
 
Jag är precis helt slut just nu och ska kika lite på film innan jag somnar tänkte jag.
 
 
 

Teknik SKA bara fungera...

... och när den inte gör det blir jag vansinnig! 
(och genomsvettig!) 


Här är jag nu. 
I god tid till den första av mina fotograferingar och så funkar inte mina blixtar!! 

Som tur va, så är jag ju i vanlig ordning galet mycket i tid och han ringa ett såntdär paniksamtal till min man som givetvis kom inom en minut till undsättning. Fjärren som inte funkar fick vi inte liv i alls, trots att David tog isär den i mycket mindre delar...

Dock så fick vi ihop det genom att använda den fungerande halvan av de blixtarna som typ brann upp lite i våras, så det löser sig trots allt. 

Men som sagt, teknik alltså. Det SKA bara fungera! 

Det där med att kunna säga nej...

Det är verkligen inte min grej, det där med att tacka nej.
Jag vill nog påstå att jag blivit lite, lite bättre de senaste åren men ibland kommer det grejer som jag kanske igentligen borde sagt nej till men som jag tycker är så förbaskat roliga att göra så det bara gick inte.
 
Denna helgen till exempel. 
Jag jobbar på Ica, torsdag, fredag, lördag och söndag. 
Så dyker det upp en fasligt rolig beställning på tårtor som jag inte vill missa och en familjefotografering som heller inte går att säga nej till och sen har vi fyllt dagarna, med råge.
Man jag gillar det! Jag funkar som bäst om jag har mycket, helst upp över öronen, att göra.
 
Jag menar, även om jag ska jobba 13-21.15 på Ica, så vill man ju inte missa en fotografering med en helt fantastisk familj så den knör jag in på förmiddagen.
 
 
 
 
Vem skulle liksom säga nej till att börja sin söndag på det här viset? 
Underbara Skrea Strand i klarblå himmel, med tyllkjolar och lila blommor.
 
Nu sitter jag här och funderar på om jag nog inte borde gå och lägga mig ändå. I morrn är det både styrelsemöte, två fotogreferingar och packning inför ett par dagars kurs på Viskadalen på schemat.
Men jag ska erkänna, det är svårt att slita sig när bilderna är så himla fina och jag bara älskar att fota utomhus.
 
Nää, det får nog bli sängen ändå. 
Bjussar på bilder från Axels tårta som jag bakat till helgen.

Att jobba hemma!




Då kan man gå omkring såhär, hela dagen! 

Jag jag jobbat på kontoret, bakat och varit hos veterinären med Kajsa på seniorkontroll. 

Nu är det väldigt trötta ögon här. Hoppas hinna med något mer i morrn. 


Äntligen! 

Att ha tillräckligt med siffror för ett tag...

Idag har vi haft heldagsmöte på Handels, med avdelningsstyrelsen. Det var budgeten för 2016 idag och det här med siffror alltså... 

Men det gick bra och som allt annat jag tar mig för nuförtiden då är det ju liksom intressant på något vis. 
Det är dock inte så skit intressant att skriva om alla dom siffrorna här. 

Jag passar istället på att visa tårtan jag hade med mig till mina kollegor. 


Det är chokladsockerkaksbottnar, ett lagar jordgubbsmousse, ett lager dumlemousse med hackad choklad i och sen täckt med en vit choklad/cream cheese frosting. Vimplarna är gjorda av sockerpasta/marsipan. 

Nu ska det sovas här. Som en sten helst. I morrn är det veterinärbesök planerat med vår gamla tant till katt. Hälsokoll är det bara förhoppningsvis. 

Att vara lite lättare...


Så mycket lättare!
Vin & Vax med tjejerna såklart!

Innan idag har jag bakat lite, fixat med beställningar, mail och fakturor. 
Sen kom Albin hem från skolan och efter en stund kom även Oscar. 
Det bidde dock ingen längre stunds lek eftersom vi hade tid för utvecklingssamtal kl 15.


Vi tog en härlig cykeltur dit och passade på att lämna Emil en sväng hos mormor. 

Nu måste jag nana. 
Heldags styrelsemöte med avdelningsstyrelsen i morrn!

Pappafirande, mer bakning och pyssel!!

Idag började vi dagen med att göra klart tårtan och mjölkchokladkolorna för att åka bort och fira pappsen lite på förmiddagen. Han fyller inte innan i morrn men brorsan var ju nere idag med så då passade vi på.


Det bidde alltså mjölkchokladkola med Pekannötter och en tårta med massor av choklad!  Chokladbottnar, vaniljkräm med hallon, chokladmousse med hackad Daim och sen spacklad med mjölkchoklad-cream cheese frosting. 

På eftermiddagen åkte David och Emil till simskolan och medan jag gjorde söndagsmiddagen idag så hade tre grabbar galet roligt i vår trädgård. 


Givetvis cyklades det. Hela eftermiddagen! 

Sen kom Emil hem från simskolan och passade på att kika på.


Medan jag fixade det sista på middagen. Idag bidde det helstekt fläskytterfilé, kokt potatis, morötter, lingon och enligt David (och båda barnen) den godaste brunsåsen typ ever! 

Ikväll har jag och David pysslat. Som galningar! Klippt, klistrat, klistrat lite mer och sorterat rätt. 


Nu ska vi sova riktigt gott och ladda för mer bakning, utvecklingssamtal, vin & vax i morrn! 

Mycket socker och överraskande besök!

Idag har jag bakat. 
Som en liten dåre. 

Tårtbottnar, 7 stycken. Muffins, fler än jag orkade räkna. Chokladkolor (inte klara än, ska dekoreras i morrn). Mousser, tre stycken och en cream cheese frosting med mjölkchoklad! 

Alltså, det har liksom varit en bakdag, fullständigt. 
Jag har inte ens tagit några bilder idag knappt. När jag tittade i telefonen så hade jag i alla fall en bild från idag. 


Helt plötsligt dök den här figuren upp på trappen! 

Ikväll har jag suttit och småpillat med en massa marsipan och sockerpasta. 
Har en hel del kvar så jag ska fortsätta med bakandet i morrn, men nu blir det sängen! 

Att ha den bästa av fredagar!

Jo, det kan vara det bästa som finns faktiskt.
Dessa fredagar, när en kommer hem från en hel dag på jobbet, löser av farmorn som varit med barnen ända sedan halv åtta i morse och får Biff med bambuskott levererade av den äkta mannen strax efter. 

Tokmätta i magen och proppfulla i huvudet av alla Emils ord när han försöker beskriva sin dag så tar vi en kvällspromenad på byn. 
Med handen i mannens trygga hand och pojkarna på cykel och sparkcykel framför.
Vi går om affären på vägen hem. Pojkarna får välja något till fredagsmyset och sen går vi hem och gör oss klara för soffan. 


Fredagsmys! 

Grabbarna är nyduschade och luktar Smurftvål. Vi ställer fram lite chips och festis.
Jag och mannen tar varsin kopp te, kollar sporadiskt på barnprogrammet och pratar om hur våra dagar varit. 


Det är precis sånna här fredagar jag längtar efter. Det här är den bästaste av alla fredagskvällar.

Nu har grabbarna dessutom varit uppe och borstat tänderna och snart snarkar dom nog gott.


Bästa!


Att vara hemma!!

Alltså, jag gillar att vara ute och hålla kurs. Har inte direkt några problem med att sova borta eller så, det har jag aldrig haft. 

Men det är ju alltid väldigt skönt att komma hem och få kramar av alla mina killar! 
Dessutom hade jag massa paket hemma som väntade på mig och det är ju sååå roligt! 
Det var bilder, kort och album från bröllopet bla och jag var ju tvungen att fixa det jag tänkt på en gång givetvis, vänta är inget för mig... 


Det bidde så bra!! 

Idag har jag dessutom avslutat en grym kurs.
Jäklar vilka deltagare jag haft de här dagarna, dom har verkligen varit med och diskussionerna har varit på topp. 
Vi har dessutom haft förhandlingsspel där jag spelat fem olika typer av arbetsgivare. 


Utvärderingarna var så himla roliga att läsa oxå. Galet trevliga dagar! 


I morse knallade jag dessutom upp lite extra tidigt och smög in i kurslokalen och gjorde i ordning för en liten morgonreflektion.

Nu ska jag lägga mig och ladda för en hel dag på Ica i morrn! 

RSS 2.0