Sjuka

 
 
Så här har det sett ut hos oss mest hela tiden, länge nu...
 
Jag fick hämta Albin i skolan innan vi åkte till trysil och sen var han hyfsat pigg den veckan vi var iväg för att sen bli sjuk igen direkt när vi kom hem och idag är hans första dag i skolan på två veckor!
 
Det var skönt att höra att han inte alls hamnat efter i skolan utan de uppgifter vi fått med oss hem har gjort att han kunnat hänga med bra.
 
Nu håller vi alla tummar vi bara har att det har vänt och att vi får vara friska hela familjen.
 

När en julklapp är en fullträff

 
Ja, förutom den där cykeln, lego och en hel drös med andra julklappar som Albin fick så fick han även två kit med nya dekaler till sin nya hoj av min bror med familj.
 
Han ljublade och slängde sig om halsen på brorsan när han slitit av pappret.
 
Nu ska hojen tvättas ordentligt och sen ska dessa nya dekalerna på!
Brorsan har varit med och designat dessa ihop med Manii Decals 
Bla så är det Albins önskan om färger och så är det en siluette av Varbergs Fästning i det blåa.
Sponsorerna har pappan jagat i höst och dessutom fått ihop oväntat många som vill hjälpa vår grabb framåt.

Vilken novemberdag!

 
Alltså vilket väder vi haft idag!
Grabbarna har varit ute i t-shirt nästan hela dagen och jag har varit inne och donat i köket men haft dörren öppen hela tiden. Lolan har fått vara ute med brorsorna och busa hon med.
 
 
 
 
 
Jag var bara tvungen att kila ut och ta med kameran när det var så underbart ljus.
 
 
 
Så himla stolt över mina fina.
 
Nu är båda två hos mormor och morfar för lyxig höstlovsövernattning eftersom jag börjar jobba tidigt i morrn.

Att ha haft en kalasdag!

 
Vi hade ju förberett skattjakt på fredagskvällen och här hemma hade vi en väldigt pirrig liten kille som knappt kunde somna trots att han höll sig vaken jättelänge så att han inte skulle vakna för tidigt...
 
 
Paket och tillhörande myst att lösa för att hitta platsen för nästa paket...
 
 
Nyvaken (nåja, han hade väl legat vaken någon timme eller så innan vi gick in vid halv sju...) 11-åring som fick skönsång och ljus i en chokladboll på sängen på morgonen.
 
 
Paketjakten i trädgården
 
 
Lösa ledtrådarna
 
 
Det visade sig vara en ny cykel!!
 
 
Och såklart lite lego att bygga ihop sådär på morgonkvisten.
 
 
 
Vi hade dukat finfint i väntan på gästerna.
 
 
 
 
 
Och laddat på med massor av ost och kex, som födelsedagsbarnet hade önskat.
 
 
Kalasets yngsta deltagare
 
Det blev ett väldigt lyckat kalas och Albin satt med sin nya mössa på sig och byggde svårt LEGO till ganska sent på kvällen innan han fick se sig besegrad av sömnen.
 
 
Tusen tack alla som kom och gjorde vår killes dag till den allra bästa!

Att ta ett kliv uppåt...

 
Den här bilden är tagen på Albins födelsedag för 4 år sedan.
Då fick han sin första cross, en 50cc.
 
Sen har han haft två stycken 65cc nu i ett par år som han tävlat på och eftersom det snart är dags att ta klivet upp i ungdomsklassen (han kör i guldhjälmsklassen nu) så var det dags att byta upp sig.
 
 
Någon är numera galet glad över att ha tagit klivet upp till 85cc.
Den är ju en storlek större så det ska bli spännande att se Albins utveckling på denna hojen.
 
Hela familjen längtar efter att säsongen 2018 ska dra igång!
(Nåja, lillebror kanske inte riktigt längtar lika mycket som vi andra ;-))
 
 
 

Att försöka sig på att fota en pappa...

Han är hopplös, min pappa.
Hatar att vara med på bild, står inte still, tittar åt alla håll och går iväg när han tycker han är klar...
 
 
 
 
Men jag fick några väldigt snabba och får nog snart ge mig ut med kameran igen,
och försöka få honom att stå still...

Att ha världens finaste 11-åring!

 
Idag fyller min förstfödde 11-år och det ska vi fira med buller och bång (eller åtminstonde kalas ;-))
Detta älskade unge som kämpar på och har väldens största och finaste hjärta.
 
Grattis, älskade unge!
 
 

Tävlingssäsongen 2017 är slut!

Och våran Albin gör sin absolut bästa tävling någonsin!
 
 
Vi packade in oss i husbilen och körde mot Svenljunga ganska sent på fredagkvällen.
Medan David och Albin packade det sista hemma så körde jag bort lillebror till mormor & morfar och körde och handlade på vägen hem. Vi var nog inte iväg fören närmare halv nio på kvällen.
 
Albin somnade gott när vi körde upp och sen sov vi som stockar hela natten. 
Hela familjen sover så vansinnigt gott i husbilen. Väldigt lyckosamt.
 
På lördagmorgonen startade första träningspasset redan kl 8 på morgonen så Albin åt bara en liten yoghurt innan han gav sig ut och jag hoppade faktiskt över första passet och stannade kvar i husbilen och fixade fram frukosten istället, så när dom var tillbaka vid halv nio så var det framdukat och klart!
 
Sen var det träningspass 10, 12 & 14 också men eftersom det började regna vid ett-tiden så hoppade vi sista passet och jag fick med mig Albin ut i skogen runt omkring banan, där vi hittade massa svamp!
 
 
 
 
Det bidde svampmacka till mig och pappan även den dagen.
 
När vi är på crosstävlingar så har vi oftast inte tillgång till el. Vilket vi egentligen inte behöver, det är bara för att kunna ladda telefonerna som vi behöver lite el (David har med kompressorn med och kaffebryggaren vill gärna ha el, men vi kan lika gärna brygga utan ;-)). Vi har alltså med oss vårat (eller om det kanske egentligen är pappas?) elverk och så kör vi det en liten stund på morgonen för att ladda lite, koka kaffe och kolla däcktryck å sånt, men annars har vi inte el och det gör att vi sparar väldigt mycket på att använda våra telefoner. Batteriet är ju superviktigt att ha under racet, så man kan filma starterna och sen följa hela härligheten via Race Monitorn (app). Så vi får väldigt mycket tillsammans-tid. Bara jag, David och Albin.
 
 
I lördags kväll satt vi hela kvällen och spelade kort till exempel.
Vi lärde Albin att spela plump och efter några omgångar så visade det sig att han är precis asgrym på plump!
 
Albin hade bestämt att vi skulle kolla på film alla tre sen också, så när vi spelat klart och grabbarna duschat (jodå, vi har värmepanna och stor dusch i husbilen) så knödde vi ihop oss bak i vår säng och kollade på Sing.
Albin somnade innan filmen var slut och strax efter att han knallat över och lagt sig i sin säng så slocknade nog jag med...
 
 
Solen går upp över banan, Kinds MK
 
David var uppe i ottan, som vanligt.
Första träningen börjar åtta och innan det ska han packa ut allt och få i ordning på grejerna. Jag studsade upp och förberedde för frukosten men dukade inte fram fören efter träningen. Albin fick en liten yoghurt innan och så åt vi frukost sen mellan träning och kval.
Det var verkligen ingen värme igår! Hu va kallt det var mellan varven.
Vi kände oss väldigt lyckliga som kunde krypa in i husbilen och värmen, mellan heaten. Det var det inte alla som kunde och dom såg bra frusna ut stundtals.
 
På träningen körde han på bra, låg på tider som han brukar ligga på, kanske något snabbare men å andra sidan så var banan helt slät efter som 65ccG var dom första som körde.
 
Sen när det var kval så hamnade han i andra kvalheatet (man lottar eftersom det bara får vara max 20 på varje start och dom var 32 anmälda).
 
I kvalet körde han bra. Då var det uppkört ordentligt så han tog det lite försiktigt men hamnade ändå 7:a i mål och de är dom 10 första från varje kval som går till A-Final så han var nöjd. Vi var också nöjda, älskar hur han alltid kör med huvudet. Han hade en bästa varvtid i kvalet på 2.27.
 
Sen blir det ju paus och vi klev in i värmen, åt lite frukt och propud (han då, inte jag ;-)).
Jag läste lite och Albin la sig att vila.
 
 
Den där vilan visade sig göra susen fullständigt...
 
Direkt efter starten knallade upp och ställde mig på berget medan David springer bort till kurvorna längst bort på banan och Albin är iväg som 5:a i starten! 
Han är ju startsnabb så det var inget konstigt, han blev omkörd av en av de snabbare killararna på första varvet, det märkliga var det som hände sen, när han varv efter varv låg KVAR som sexa! Han låg som bäste Varbergare ända tills på sista varvet då han blev omkörd av två (vanligtvis mycket snabbare) klubbkompisar och sen gled in som 8:a! 
 
Det var två mycket förvånade föräldrar som sökte varandras blickar där, från varsin ända ev banan, och skickade ett par snabba mess när vi förstod att han gjorde sitt livs tävling.
 
 
Alltså, vilken unge!
Han hade en bästa varvtid på 2.14!
Och den sämsta varvtiden han hade var på 2.22, vilket är sjukt många sekunder snabbare per varv än på kvalet. Vi fattade inte vad som hände.
Jag var först fram när han kom i mål och han fattande knappt själv vad som just hänt.
Han var trött och mycket lycklig.
 
Detta var ju dessutom bästa tänkbara slutet på säsongen.
 
 
 
 
 

Att ha gjort ännu en lysande crosstävling!

 
I helgen, när jag jobbade och stod i på Strömma så var resten av min familj iväg på crosstävling i Ulricehamn.
Det gick precis hur bra som helst! 
Banan var tekniskt ganska svår men Albin är en kämpe utan dess like och lika envis som sin mor så han tar sig ann allt som en utmaning.
 
 
En trettonde plats i första heatet och en nionde plats i andra heatets A-final gav en total nionde plats!!
 
 
Vi är så stolta över dig, vår älskade unge!
 
I helgen drar vi vidare på nästa tävling, Svenljunga tror jag det är.

Att ha gjort en crosstävling till!

 
Albin är helt fantastisk och vi är så himla stolta över vår stora kloka unge!
 
 
Vi packade in oss i husbilen redan i fredags kväll efter att jag slutat jobba och på vägen lämnade vi av Emil hos mormor och morfar. Lillebror är nämligen inte riktigt lika crosstokig som vi andra.
Vi var framme i Älvängen vid nio och lagom tills dess att vi kom fram och hade fått i ordning så kom regnet och det finns ju inget mer sövande än regn mot ett husbilstak när man ska sova.
 
 
Albin gjorde en helt lysande insats och efter att ha fått stopp i starten på kvalet så körde han upp sig och blev 10:a, vilket innebär att han kommer till A-Final! 
Det är 40 startande i 65cc-klassen och då är det 2 olika kvalheat varav de 10 första från varje heat går till A-Final.
 
 
I Första finalheatet fick han en helt lysande start och gick i mål som 15:e och då med bara ett par meter fram till nästa. Det var så himla spännande!
När vi sen gick igenom tiderna så visade det sig att han dessutom hade 12:e bästa tiden i mål.
 
 
 
Han var bra med i andra starten också och körde in i mål som 12:a!
Dessutom blev han totalt 12:a när båda heaten var ihopräknade.
12:a av 40 ungar. Det är stort detta!
 
 
 
Behöver knappast nämnas tror jag, men han somnade som en stock redan på vägen hem och gick liksom nästan i sömnen upp och duschade innan han slocknade i sängen.
 
 

Att ha gjort en A-Final!

 
Den här grabben gick och körde sig till A-Final för ett par helger sedan när vi var uppe i Stenugnsund.
Det var en riktigt fin dag och som vanligt var det två pirriga föräldrar som stod vid sidan om.
 
 
Det gick så jäkla bra!
Av 39 startande blev han alltså 16:e och körde med sina race-kompisar från Varbergs MK i A-finalen.
 
Det var en nöjd kille som somnade ovaggad i husbilen när vi körde hem.
Nu laddar vi för fullt för nästa tävling i Älvängen till helgen.
 

Att ha gjort IKEA

 
 
I måndags eftermiddag så tog jag min stora pojk med mig och åkte till Ikea. Vi hade lite grejer på listan som vi behövde ut till Lillstugan. Vi köpte bänkskivor, väggskåp, fläkt, täcksidor mm och knixet var helt klart att få in grejerna i bilen när vi skulle hem... 
 
 
Det gick! 
Och jag hade full syn åt höger.
 
Nu är allt hemma som ska vara ute i stugan, nu behöver vi bara bli klara med golv, väggar, målning mm mm

Att ha haft översovare

Japp, för första gången har vi haft kompisar till barnen sovande över här.
Jag vet, det är verkligen ingen stor grej men för mig och med min fobi/sjukdomshistoria så är det faktiskt det.
Det är jättestort och det gick hur bra som helst.
 
 
Vi bäddade med en extra madrass på Albins rum och sen somnade båda grabbarna gott.
Det var visserligen en väldigt tidig morgon dagen efter. Vi väckte båda innan klockan ens slagit 5 eftersom det var crosstävling den dagen och vi skulle åka till Värnamo och hinna anmäla och besiktiga hojen mellan 7 & 7.30 på morgonen...
 
Båda grabbarna studsade upp och Lolan hade dessutom varit och lagt en disktrasa på Eddies kudde på natten, gulligt va?

Att ha plåstrat om årets andra getingstick...

 
På den här killen.
 
Men vi var nästan lika snabba som när Emil blev stucken med att trycka i en mosad alvedon i sticket och sen fick ha sitta med aloe vera gel på en stund som jag tejpade fast med lite plastfolie.
 
Det blev knappt ens någon rodnad och han kände ingentig alls efter bara några minuter.
Jag måste ha kommit på dunderkuren mot getingstick...

Att ha varit på cross!

Och inte vilken crosstävling som helst inte, utan en där Albin gick och VANN B-finalen!
 
 
Det här är en bild från kvalheatet och det är Albin längst bort i bild, mer än en hel hojlängd före alla andra! Han var så jäkla grym i helgen att vi knappt visste vart vi skulle ta vägen!
 
 
Han kom då alltså till B-Finalen och i det heatet gjorde han en lysande insats genom att ta starten lika jäkla överlägset som i kvalet och sen dessutom hålla den placeringen ända in i mål!
Det var en mycket lycklig kille som jag och Eddie mötte efter målgången i MX-Master tävlingen i Värnamo i söndags.
 
 
 
 
Grattis, världens bästa Albin till din första vinst!
 
 
 
 
 
 
 

Att ha ett hett tips!

Tinitell!
 
 
Vi har köpt varsin "telefonklocka" till gossarna och det är så himla smidigt!
Albin har ju en telefon men är skitdålig på att använda den och vi är ju ganska mycket emot skärmar och skärmtid så detta är verkligen perfekt till oss.
Dom kan ringa oss och vi kan ringa dom.
Vi har programerat in 9-10 nummer (finns plats för 12 nummer) och så har vi valt att man inte kan ringa dom om man inte ligger på den förprogramerade listan.
 
Dessutom har den GPS som talat om vart ungen är! (förutsatt att ungen har klockan på sig)
 
 
Denna skärmdumpen tog jag när Albin var ute på Anneberg och Emil var hemma med mig, Som man kan se så har Emil inget batteri på sin och om jag klickar på Albins bild så kommer jag in på hans och kan se hur mycket batteri han har.
 
 
Tinitell alltså, ett hett tips!

Att ha haft en oförutsedd olycka

 
I lördags morse så spelade jag och barnen Twister och det slutade med att lilla Emil ramlade så himla illa på sin egen arm att han inte kunde röra den. Han ville själv inte in till sjukhuset och absolut inte träffa någon doktor, så han fick sitta i soffan med sitt stöd eller med armen på en kudde och vila, i hopp om att det kanske skulle gå över.
 
 
En isglass eller två han slinka ner, liksom ett gäng havrepannkakor till lunch innan han insåg att det här någ inte kommer gå. Jag, David och Albin var ute i lägenheten och donade men Emil hade telefonen precis brevid sig så vid tre-snåret ringde han mig och snyftade fram att nu ville han åka till doktorn.
 
Så David packade ihop sina saker och tog med Emil in till akuten.
 
Jag och Albin fick således en lördagseftermiddag alldeles för oss själva.
 
 
 
 
Vi spelade monopol, åkte till Motellet och åt kvällsmat och köpte sen med oss lite lördagsmys hem till kvällen.
David och Emil kom hem strax före oss och Emil hade inte brutit något utan det var en mjukdelsskada och han kommer ha ont i några dagar.
 
Så vi avslutade kvällen i soffan, till en film, med lite chips.
Nu börjar Emil kunna röra lite mer på sin arm och i går var han ute en hel del, tack och lov.

Att få uppdateringar hemifrån när man är borta

I helgen, när jag inte var hemma så skickar David massor med bilder till mig på vad dom hittar på.
 
 
 
 
 
 
 
 
Att se att dom cyklar till Munka och hälsar på djuren, att få se när dom plockar fram luftgeväret en solig sommarkväll och att få en tjuvkik på när Albin sover i min säng när jag är borta. 

Att vara sådär stolt nu igen

 
 
 
 
I helgen, när jag och tjejerna var på Österlen så gjorde Albin en MX-Master tävling i Halmstad och slutade tvåa i B-finalen. Pallplats och pokal minsann. 
 

Att ha en fantastisk hjälpreda

 
 
Jag är så himla glad att han tycker om att följa med mig till jobbet och vara med och baka. 
Han studsar upp, även om klockan bara är 05.20 när jag väcker honom.
 
Älskade unge! 

Tidigare inlägg
RSS 2.0