När mormorn tar med på utflykt

 
Efter att Emil slutat skolan där på kvällen i torsdags så tog mormorn med sig Albin, Emil och Albins kompis Eddie på en liten runda i Tjärby. Dom hittade både det första smultronet och den första lilla kantarellen för i år. Men i vanlig ordning så är det ju grustaget som är det roligaste som finns.
 
Jag fick mess av mamma på kvällen när klockan började bli sent och ingen av grabbarna ville visst åka hem. Perfekt början på sommarlovet för en blivande sjuåring helt enkelt.

Att ha fått sig en rejäl överraskning!

Ni vet den där morsdagen för några veckor sedan.
Dels så fick jag ju ett litet bakslag den dagen i och med att barnen inte mådde bra och sen så var vi ju på crossbanan med Albin hela dagen eftersom han körde tävling, så jag trodde helt enkelt att jag blivit lite bortglömd den där dagen. Vid ett tillfälle när jag påpekade att det faktiskt var mors dag (genom att själv uppvakta min egen mor via ett sms) så fick jag en djup suck tillbaka med ett dovt mummel om kommersiellt trams.
 
Så i fredags förra veckan, på morgonkvisten, så kom barnen insmygande i mitt sovrum med ett stort och tungt paket!
 
 
En SMEG köksassisten!
Jag älskar den!
 
Det visade sig att David beställt den på Trivas i tid men det bidde problem med leveransen och så bidde det försenat. Nu står den så fint där i köket och jag har en assistens som är så fin att den kan stå framme på bänken jämt. 

När det blir såhär så är det helt ok att bli "bortglömd" på morsdag!

Att dra på regnig minisemester...

Ja, vi vet ju i och för sig inte om det blir en regnig minisemester det här,
men prognosen ser inte jättegod ut för våran del.
Efter gårdagens drabbning av 2017 års Tjärbyliga så packar vi nu husbilen
och drar mot Skara och Sommarlandet ett par dagar. 
 
Jag, maken och dom här två.
 

Att ha haft en långhelg

Innan bakslaget så hade vi ju faktiskt en helt fantastisk långhelg.
Det var en hel massa sol och värme.
 
På fredagen hade vi det riktigt skönt hemma i trädgården, jag och grabbarna.
Det var studsmattehoppning med vattenspridaren under, smoothie och kalvkorvsmacka på trappen, med blöta badbyxor på och sen på kvällen, givetvis uteduschande.
 
Härlig fredag som bakslagets mörka skuggar, men när jag ser bilderna så vet jag ju hur mycket jag njöt och hur härligt vi hade det.
 
 
Jag passade även på att baka en ny omgång knäckebröd, för som sagt, det går åt.

Att få påminnelser...

 
Jag älskar att facebook skickar ut små påminnelser om vad som hänt samma datum åren innan och häromdagen fick jag denna fantastiska bild.
 
Emil drygt tre år sitter och äter havregrynsgröt klockan 7.12 som hans storebror kokat åt honom medan jag fortfarande inte ens stigit upp. Älskade barn va ni gör mig stolta!

Att cykla med galningar...

För mitt arma modershjärta är det förknippat med hjärtsnörp, nästan jämt.
 
Den store cyklar mer på ett hjul än på två och den lille försöker göra likadant med väldigt blandade resultat.
Så om någon undrar varför vi har försett våra kids med BMX Full Face-hjälmar så är det därför, för att dom aldrig bara cyklar som man ska.

Att ha haft en riktig sommardag!

I brist på poolen så skapade sig kidsen visst någon egen form av pool idag.
Sandlådan ihop med vatten bidde skojsigt...
 
Jag konstaterade att det var väldans skönt att uteduschen är monterad och klar för säsongen för det där tänker jag då inte ta in. Även fikat och kvällsmaten fick intagas utomhus för de där båda smutsgrisarna.
 
Men alltså, det är galet var roligt dom där två kan ha ihop ibland.
Först var Emil lite sur för att jag sa åt honom att sätta upp håret när inte Albin behövde ha tofs, men som den stora storebror han är så sa han bara direkt
- Mamma, sätt upp tofsar på mig med då.
 
David gjorde något han aldrig tidigare gjort, grillade paj!

 
Det där bidde ju fasansfullt gott och totalt livsfarligt...
Vi kommer ju grilla för jämnan här hemma nu.
 
Vi införskaffade gjutgärnsformar för någon vecka sedan och nu var det alltså premiär.
Vi plockade av rabarberna, skivade upp och la i dom smörade formarna.
Hade på socker och potatismjöl och kokade sen ihop en ganska lös smet som vi hällde på.
Pajen fick alla tummar upp av oss alla och vi får nog införskaffa en större gjutgärnsform.
 
En skön hemmahelg!

Att ha varit på Crosskola!

 
Igår nådde vi yttligare ett mål på vägen mot ett friskare liv.
Vi åkte tillsammans, hela familjen, i samma bil, ut till Anneberg!
Tjoho! Det är definitivt ett stort steg för mig och jag är galet lycklig över att det gick så bra.
 
Emil var med ute på banan till en början men sen konstaterade han att det visst inte var så himla roligt och han hade dessutom hört att morfarn erbjudit sig att komma och hämta honom så han ringde och givetvis dök morfarn upp.
 
Sen kunde jag fokusera på bara Albin och jäklars va den ungen har utvecklats!
Han är så himla duktig och både jag och David stod där på sidan om banan och bara låg när Albin körde. 
 
 
Det är ändå tur att det står föräldrar utplacerade med jämna mellanrum för rätt var det är så kan någon slå en liten volt och det var precis vad denna lilla kille gjorde. Men han klarade sig bra, han haltade ner och var så himla tapper när vi kom ner för att kolla hur det var med honom.
 
Albin somnade ovaggad när han kom hem och hade duschat. Emil hade redan morfar tagit hand om så han låg så fint i sängen så när vi kom hem.
 
Nu laddar vi för nästa veckas crosskola och sen är det snart dags för yttligare två tävlingshelger.

Att ha haft en första maj!

Visst är det härligt när maskrosorna gör sig ordentligt synliga och man bara måste gå runt med krokig rygg i flera timmar och dra upp jäkelskapet?!
För att inte tala om hur vackra fingrarna och knäna blir efter en vända...
Nu hade jag även sån tur att det var soligt och fint idag så tröjan åkte av och shortsen fram, får se om jag kanske till och med drog på mig en liten solbränna där på axlarna när jag gick omkring.
 
Undrar förresten var våra nya grannar tänker... Dom är flyktingar från Syrien och verkar supermysiga men har ju såklart en annan relion och mamman i familjen har alltid heltäckande kläder och slöja och så fort det blir varmt så slänger jag av mig kläderna och dammsuger gräsmattan på maskrosor i bara ett par korta shorts och en tubtop!
 
Nåja, vad dom tänker får vi nog aldrig veta, men det bjuder jag på.
 
David hade lovat grabbarna att ta med dom till BMX-parken så han, Albin, Fritjof och Emil körde in till stan medan jag roade mig med maskrosorna.
 
 
Jag fick filmer och bilder på löpande band och dom är otroligt duktiga!
Trixar, hoppar och kör med en väldig fart!
 
Fick även denna fina bild på mina båda brunögdingar
 
Ja, så firade vi in första maj.
Med BMX och maskrosplockning.
 
 

Tävlingspremiär!

 
I helgen var det tävlingspremiär för säsongen. 
Det var första tävlingen i MX Masters som gick av stapeln i Uddevalla (där vi även kommer vara senare i sommar och titta på VM) och Albin var med både på träningsdagen på lördagen och sen på tävlingen på söndagen.
 
 
Han är precis hur grym som helst, våran stora kille!
Jag är såklart rätt partisk men jag är djupt imponerad över hur han tar sig ann tävlandet.
David och pappa är alltid med och stöttar med den tekniska biten men ju mer vi är ute med Albin på både tävlingar och träningar så konststerar David att han behöver mig också.
Jag är alltid den som tar mig in i Albins psyke, ser till att han tänker "rätt", att han hanterar svårigheter och motgångar på ett bra sätt och sen sätter fokus på det som han är riktigt bra på
(vilket är starter, kurvteknik och att välja spår).
 
 
 
Efter kvalheatet till exempel så var det en vansinnig grabb som körde ut ut depån och gick med illskna steg mot vårt "läger". Han slängde glasögonen, svor och var nära att ge upp. Jag fick sprungit ikapp honom på vägen till husbilen, tog crossen och förhörde mig om vad som hänt. 
Pappa var redan framme vid husbilen så han tog hand om grejerna så jag kunde sätta mig lite med Albin.
 
Han är så himla ansvarstagande, omtänksam och hänsynsfull så han tränger sig aldrig, följer ALLTID ALLA regler och har svårt för när andra beter sig annolunda mot honom. Man förväntar ju sig samma typ av respekt och bemötande som man själv ger, eller?
 
 
Det är den svåra biten.
Att försöka förklara för honom när man själv inte föstår.
När det finns regler att följa och sen ser man att vissa inte följer reglerna. Att vissa föräldrar trimmar sina barns crossar trots att det inte är tillåtet och sen ber ungen "mörka" trimmet så dom inte ska bli påkommna eller kanske till och med bli anmälda med protester.
Det där är galet svårt för både mig och David att förklara för våra barn.
 
Jag, Albin, Emil och pappa gick upp på en liten skog/bergskulle och tittade på resterande heat och då fick vi pratat en massa bra. Pappa visade honom en massa ställen på banan med exempel på hur dom andra förarna körde och hur det gjorde för deras fart/placeing och när vi gick ner för att äta lunch så var det en makalöst peppad grabb vi hade med oss.
 
 
Eftersom han körde vält på ett par ställen i kvalheatet så ville han att David skulle stå vid de svåraste ställena på banan under racet medan pappa stod vid depån och tog emot efteråt.
Finalen gick som en dans! Han gjorde en segergest när han gled i mål och vi kunde återigen konstatera att han är ruskigt startsnabb. Trots att han inte alls har någon ny hoj (till skillnad från de flesta andra som kör med nya eller bara årsgamla hojar), något trim eller är särskillt stor. Han har utvecklats något enormt och vi är så himla stolta över honom.
 
 
Efter heatet tog, i vanlig ordning, pappa emot hojen och knallade bort till husbilen medan jag, David och lillebror kramades, berömmde och klappade om vår hjälte som blev 9:a i mål vilket han var supernöjd med och såklart även vi.
 
Vi stannade kvar en liten stund efter Albins final för att kolla på de andra från Varberg och givetvis hejja fram Albins kompis Fritjof som hade sin final några heat senare.
 
 
Vi summerar en fantastiskt bra första tävlingshelg och ser galet mycket fram emot nästa som är Getinge om ett par veckor.
 

Att ha haft ett härligt påsklov!

Ja, vi har verkligen haft ett härligt påsklov!
Inte för att vi firar påsken direkt utan mer för att vi varit tillsammans och tagit dagarna som dom kommer.
 
 
Bara det här till exempel, det är ju fantastiskt. Emil går över till Albin när dom vaknat och kryper ner där och så kikar dom på någon film eller spelar lite innan dom går upp och äter frukost.
 
Sen har vi inte bara slappat. Nää, är det lov och man är hemma så får man vackert hjälpa till så jag införskaffade en maskrosplockare till så båda ungarna kan ha varsin och plocka.
 
 
Det är ju helt otroligt att maskrosorna redan ser ut såhär i mitten på april!
 
Tur att våra ungar gillar att vara utomhus och att hjälpa till...

Att förbereda påsken!

Ja, vi firar påsken i morrn vi.
Då kommer brorsan, Julie och Alvina upp och äter middag och fikar med oss. 
Även min farmor och farfar kommer och fikar och träffar Alvina.
 
Så idag tar vi det lugnt, städar lite, bakar lite och spelar lite.
 
Grabbarna fick nämligen spel i sina påskägg (eller ja, alltså, det var små små påskägg med lite choklad i och så satt det fast ett snöre som ledde till ett paket med varsitt spel i).
Albin fick ett schack och Emil fick ett Lusen.
 

Våra fina

 
Jag har ju inte studion kvar längre men delar av materialet finns kvar i Davids gömmor och när Albin ville ta nya bilder på sig och crossen så letade David fram den svarta papprullen och häftade upp den på väggen ute på altanen. Det gick ju precis hur bra som helst att göra så och eftersom jag vart minst sagt ur form ett bra tag nu så har kameran haft semester i många månader men i helgen fick den faktikst komma fram och dammas av.
 
 
Mina grabbar är visst så himla vana vid det här med att bli fotograferade så dom säger inte ett ljud.
Jag ropade åt dom att kamma sig och ta på sig varsin stickad tröja och komma ut, då gör dom det, båda två, helt utan protester och sen sätter dom på sig sina smajl.
 
 
Jodå, båda två har fotograferings-smajl, men helst vill man ju ha dom så naturliga som möjligt när man fotar men herregud va jag är stolt över dom här båda. Det är precis som om dom vet att om dom gör exakt som jag säger till dom, så går det undan. Det tar typ fem minuter och då har jag hunnit knäppa av runt hundra bilder och sen kan dom fortsätta leka. Galet duktiga.
 
 
 
Dom är ju så olika som två ungar kan vara men dom har så fantastiskt roligt ihop för det mesta.
Det klart det Kan bråkas och gnabbas även hemma hos oss men dom håller väldigt ofta sams och gör saker ihop. Det märks dessutom att dom längtar efter varandra om det gått för lång tid sedan dom träffades, till exempel om någon av dom sovit borta. 

Jag är så himla stolt över att få vara mamma till dessa båda.

Mitt lilltroll!

Mitt älskade lilla bustroll!
Min brunögde, långhåriga och otroligt vältaliga unge.
 
Det är denna och jag, som har en helt ny relation vi börjat bygga på.
En relation utan en massa onödiga beteenden och oro.
 
 
Denna grabben som i dagarna tappat sin första tand.
 
 
Denna ungen som kryper ner hos mig om kvällarna och vill ha ryggen killad.
 
 
 
Denna killen som älskar sin kattunge.
 
 
 
Denna skitgris som älskar att vara ute och leka med sin storebror.
 
 
Denna unge som varit och kört lite cross redan i år.
 
 
Denna ungen alltså... Vi älskar!

Min Albin!

Som en del i mitt eget arbete med mig själv så handlar mycket om mina relationer till barnen och att jag "bygger" upp dom på nytt, med bara bra saker. så jag och Albin har köket som vår plats att bygga på relationen.
 
Albin är väldigt intresserad av bak och matlagning så de dagar som jag orkar så försöker vi hitta på något i köket och det blir alltifrån bröd och frallor, till kakor, paj, köttbullar, gröt och kräm.
 
 
 
 
 
Ibland vill Emil också vara med, och då får han det. Såklart.
 
 
 

Ändrade planer

Idag skulle jag varit iväg på ett möte med några eldsjälar från Varbergs Motorklubb på en större SVEMO-sammankomst i Skara trakten. Jag har velat lite fram och tillbaka och eftersom jag drar till Stockholm på utbildning i morrn så kände jag att jag ville hänga med mina kids idag så maken var snäll och tog min plats.
Jag fick visserligen ett mess innan som talade om att han inte alls hörde hemma på detta mötet då det pratades demokratiska strukturer, det var diskussionsgrupper, redovisningar mm. 
 
Jag lovade att gå nästa gång.
 
 
Jag och grabbarna har haft en helt fantastisk dag hitills.
Vi började med att gosa ner oss alla tre i vår säng och kolla lite på tv på morgonen innan jag smög upp och la in mer ved i brasan (som maken givetvis tänt innan han åkte tidigt i morse) och gjorde lite extra lyxig frukost till pojkarna, varm choklad och färdigbredda mackor.
 
 
 
Jag tog med mig tekoppen upp på kontoret och sen har jag och killarna suttit och kollat på födelsedagspresenter och julklappar och jag har antecknat och laddad ner bilder för fullt här nu så jag ska kunna få lite koll på läget. Jag brukar ju alltid börja i gooood tid och har så redan gjort lite grann men nu känns det som om jag har ordentlig koll.
 
Medan jag lagade mat så gick killarna ut en sväng och Albin har jag fortafarnde duster med varje dag om att han har alldeles för lite kläder på sig. Han vill inte ha jacka på sig en enda morgon när vi han ska till skolan, jag får tjata jämt och direkt när han kommer till skolan så hänger han av sig den och när han ska hem så knölar han ner den i väskan och suckar tungt när han kommer hem för att jag tvingade på honom den på morgonen, han hade ju INGEN användning för den på hela dagen. 
 
 
Idag är detta outfiten för utomhuslek tydligen...
 
Nu ska jag också ge mig ut tänkte jag så får vi se vart vi tar vägen. Kanske en fika på Strömma, kanske en vända i skogen och alldelses säkert blir det en sväng om skolan och kolla vad som hänt där (tidningen skrev om skadegörelse och det frågas ungefär tusen frågor om det så det är bättre vi kollar läget) och affären för lite pepparkakor och clementin, jag har lovat glögg till fikat nämligen!
 
 
 

Att ha gjort VMX-tävling i Getinge!

 
Alltså denna killen!
Han gör sina föräldrar så stolta så vi nästan spricker.
 
Idag var det dags för näst sista tävlingen i VMX-cupen för i år, i Getinge.
Nästa helg drar vi till Uddevalla för Superfinalen!
 
Albin & David stack hemifrån tidigt i morse, medan jag och Emil fortfarande snarkade gott (eller ja, gott och gott, Lolan var ju jätterastlös efter att grabbarna åkt så hon kom upp och lekte med mitt hår...).
När vi ätit frukost och packat in allt i bilen så åkte vi vidare och hämtade morfarn för att möta upp brorsan i Getinge och kolla på när världens absolut bästa unge kör cross (ja, lite partisk är jag nog allt).
 
 
 
Vi var nere i Getinge vid halv nio och vid nio var det dags för träning, följt av förarmöte och tidskval.
Albin kvalade så han fick välja som nummer 6 på grinden och döm om vår förvåning när han drar iväg och är tvåa i starten! 
 
Han höll sedan en tredje plats nästan hela heatet innan han blev omkörd och hamnade fyra för att sedan sluta femma efter att ha blivit omkörd när det flaggades gulflagg, vilket är förbjudet, man får inte lov att köra om på gulflagg så det var en ledsen och väldigt frustrerad kille som kom in i depån efter målgång.
Han är så himla lik mig på det där. Det finns få saker jag ogillar så mycket som fusk och när folk inte kan hålla sig till reglerna! Jag är väldigt (VÄLDIGT) nöjd med att jag lyckades hålla mig ifrån att gå fram till personen i fråga och dennes förälder och fråga om denne inte kan reglerna...
 
 
Vi tog matpaus och peppade så gott vi kunde men jag märkte på honom att det stack som en tagg i honom att han blev orättvist behandlad. 
 
I andra heatet gjorde han en favorit i repris och tog sig fram så han var tvåa i starten!
Herregud va vi hejjade på honom från bakom staketet där vi stod men redan efter ett par varv så tappade han mer och mer och vi fattade ju att det var något.
 
 
När han kom in var han väldigt besviken.
Mest på sig själv tror jag för han är en sån galen tävlingsmänniska och han sätter så himla höga krav på sig själv så det är inte klokt. Denna underbara lilla varelse som tar så mycket ansvar, alltid kommer i tid, glömmer aldrig saker och håller så hårt på regler och principer.
 
Jag och morfarn körde hemåt strax innan David och grabbarna, för dom skulle vänta på prisutdelningen och vi ville komma ut innan alla andra skulle ut och ner för samma slingriga lilla grusväg.
Jag fick bilder från prisutdelningen när jag kommit hem.
 
 
Jag bestämde mig för att skämma bort lite extra så när grabbarna kom hem hade jag förberett två paket till båda på trappen. Himla bra att samla på sig lite smågrejer när man är på Gekås...
 
Jag skrev två små lappar och hängde om paketen och Albin läste högt för dom båda när dom kom hem.
Två mindre paket Super Heroes-Lego fick dom.
Emil ville inte gärna följa med, han är ju inte superintresserad av tävlingen och lallar lixom mest runt för sig själv, kollar läget med grannarna, fyller på vatten, hänger på storebrorsan ibland och vill mest bara fika och äta jämt. 
Men idag fanns det ju inte val, mormorn jobbar och det var fint väder så då kan man gott hänga ute hela dagen lång.
 
  
 
Det var två mycket trötta killar den där pappan kom hem med...
 
Efter att ha vaknat till liv och byggt ihop sina legogrejer så stack dom över till grannen och har lekt ute med grannbarna till halv nio i kväll och då var det inga rena barn jag fick in.
Nu har dom ätit sen kvällsmat och ska strax kila i säng.
Jag och maken passade på att ta en kvällsmat på tu man hand medan grabbarna var ute och lekte.
 
I morrn har jag pappersarbete och sen har vi utcheckande gäster så det blir tvätt och städ, ett pass på simskolan och lämna bilen på verkstan med men annars hoppas jag på en lugn dag, med familjen och en god söndagsmiddag.
 

Att äntligen ha gjort en fiskerunda!

 
Som ungarna har väntat på detta!
 
I flera år faktiskt, har vi sagt att vi måste ta med ungarna och fiska. David fiskade massor när han var yngre och vi fiskade en hel del tillsammans innan vi fick barnen. Då hade vi ju en liten eka på ett släp här i trädgården som vi körde och la i i någon sjö och sen kunde sitta och fiska i timmar!
 
Nu hade kanske inte våra kids fixat att åka runt i en eka i timmar (skulle tro att en timme är i längsta laget) men varsitt metspö på bryggan funkar ju. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vi fick ingen fisk men vi hade en väldigt mysig eftermiddag och kommer definitivt göra om det snart. 
Tyvärr var ju inte Albin på topp, han hade ont i magen och satt eller låg mest på bryggan. 
Han kastade några gånger och tycker det är jätteroligt. 
 
Fisket gjorde vi i helgen och det är härliga bilder att kolla på nu är jag på väg till Viskadalens folkhögskola.
Tisdag och onsdag är det studiekonferens med både Handels och sen LO i väst. På torsdag och fredag har jag fått möjligheten att gå en organiseringsutbildning som jag är sjukt pepp på!
 
Men först, studiekonferens! 

VMX i Älvängen!

 
Igår var vi i Älvängen hela långa dagen.
Dagen för mig och barnen började strax efter kl 5 på morgonen, för mannen startade den ännu tidigare.
 
Det var finfint väder och bra stämning. 
David, pappa och barnen åkte upp vid halv 6 på morgonen, jag åkte strax efter 7 i egen bil, eftersom jag skulle dra så fort det var klart för att hinna på en tjejfest på kvällen.
 
Albin var nog lite nervös inför första heatet men jag tror nog att jag lyckades peppa ganska bra. David och pappa har nog att göra med sin egen nervositet så jag får ta mig med det där peppet. 
Efter varje heat/träning/kval så tog jag av Albin tröjan och skydden och masserade armarna med den finfina bäversalvan (någon sorts liniment alltså) vi köpte åt mina lår i Österrike.
 
 
 
 
Det gick jättebra för Albin, han hamnade på en 12 placering i totalen i B-finalen som han är nöjd med och såklart även vi. Albin är väldigt analyserande och tänkande i sitt körande och han tar mycket hänsyn när han kör vilket vi tycker är bra nu i början. Han tuffar till sig lite varje gång och det lär komma med tiden, det där galna, så det känner vi ingen brådska med att skynda på direkt.
 
Emil då. Jo, men Emil, han är ju som han är. Eftersom han liksom är uppvuxen på diverse crossbanor så håller han sällan koll på själva race'en, han är alltid väldigt upptagen med att göra annat...
 
Igår tex hittade han en finfin skog och kom och fyllde på min hand med kantareller där jag stod.
 
 
 
När Albin kört klart sitt heat och såg vad jag hade i näven så knallade även han med Emil upp i skogen (det var alltså precis intill banan, jag såg dom hela tiden från där jag stod) och vi fick knyta ihop hans tröja för att dom skulle ha något att plocka i.
 
 
 
 
Jag kom inte iväg alls lika tidigt som jag planerat och efter noga övervägande av lite olika faktorer så kom jag fram till att jag nog ändå fick bli hemma och det var nog ett väldigt rätt beslut eftersom hela familjen somnade kl 21...
 
På fredagen var vi ju dessutom på galej/höstevent på Gustavssons Byggmaterial här i Tvååker med god mat, härlig musik, poängpromenad, finfina utställare och riktigt god stämning! 
Vi fick dessutom det skönaste jäkla väder man kan tänka sig!
 
 
Mamma poserar i solen efter en runda poängpromenad i väntan på maten.
 
Det var så himla fint ordnat och efter middagen på kvällen var det prisutdelning och finfina priser delades ut.
Morpegrisen hade en egen liten utlottning av sina riktigt eftertraktade underkläder med tryck och gissa vem som plockade hem en av de vinsterna, jodå, lilla papps!
 
 
Vi stannade ju inte så länge eftersom vi hade massor att dona med inför lördagens tävling.
David hade lite mek kvar och jag hade maten att ta hand om. Pastasallad att göra, mackor att bre och förbredelser med packning och annat.
 
Nu ska jag dessutom iväg och jobba om en knapp timme och sen väntar fackligt arbete i så gott som hela nästa vecka.
 
 
 

Crosskolans första dag!

 
Japp, nu är det verkligen igång!

Crosskolans första dag har varit idag och maken är precis inkomen efter att ha lastat ur och grejat klart.
Emil var med ute och körde idag men eftersom jag fortfarande vill att han kommer i säng i tid så följde jag efter i min bil så vi kunde åka hem lite tidigare.
 
 
 
 
 
Albin körde på som bara den och det är så jäkla härligt att se hur ungen suger åt sig av vad tränaren säger.
Idag var det galet mycket fokus på innerkurvor och just innerkurvor blir ju gärna spåriga och det gillar inte Albin men idag var det just precis det som det var fokus på och Albin gjorde det så himla bra! 
Man märker verkligen att han lyssnar, tar åt sig och kör så som han blir tillsagd.
 
 
Min stora.
Min älskade, stora unge. 
Vilken kämpe han är. Han ger sig aldrig (ja, det kan vara så att det finns i generna på båda sidor)! Han kämpar och sliter. Han gnäller sällan, är galet självkritiskt och tar enormt med ansvar, så denne behöver man överösa med kärlek...
 
Emil var ju också med ute idag och körde!
 
 
 
 
 
 
Han kör inte med crosskolan än, han behöver känna in bromsar och få bättre koll på jämnare gas bla men idag tycker jag han fick kläm riktigt ordentligt mot tidigare!
Han får en bana som vi bygger upp av koner, med både långa kurvor, skarpare kurvor (serpentiner), raksträcka och ett ställe där han måste bromsa med bakbromsen. Så idag gick det som hejsan!
 
I de stora grabbarnas paus fick han både publik och ett och annat expertråd.
 
 
Nu ska vi knyta oss här hemma strax. Jäklars va trött man blir av några timmar ute på banan.
Jag brukar försöka vara med så mycket jag kan, vi föräldrar behövs som flaggvakter men även ute på banan när någon vurpar. Jag brukar försöka ta med mig kameran ut, tycker det är roligt att det finns bilder på ungarnas aktiviteter.
 
 
Måste även slå ett slag för den här.
 
Vilken make alltså.
Jag valde rätt (eller om valde mig, det är lite oklart det där ;-)).
Så hängiven, så engagerad och så genomsnäll!
Han har lite för många bollar i luften ibland och då sviker minnet men alltså, han är en 10, helt klart!
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0