Att ha en liten prickig...

Vattkopporna har hittat till Sandgatan.
Lillebror är det som ser ut som en prickigkorv här hemma.
 
Än så länge är han vid gott mod, lite tröttare än vanligt bara och så svider det i ögonen då han har koppor på insidan av båda ögonlocken. Vi håller tummarna att det inte blir så mycket värre än såhär.

Att äntligen ha den uppe!

 
I helgen satte vi upp den!

I år har vi faktiskt köpt en lite mindre än vad vi brukar ha.
Vi får helt enkelt utvärdera hur denna funkar efter sommarn men som ni såg i måndags så var det ös och dopp redan innan nio på morgonen så det bådar gott.
 
Maken?
Jo, han är ju snudd på pinsammare än vad min mamma var när jag var barn och hade kompisar hemma. För vi hade ju såklart två kompisar till grabbarna hemma i trädgården när David trippar ut såhär.
Ska även tillägga att det är ett sadelskydd till cykel som han har på huvudet.

Att få något vackert

 
I söndags hade Albin en kompis här och dom var ute och cyklade en massa under dagen, men rätt som det var kom dom hem och hade plockat denna ljuvligt spretiga sommarbukett till mig.
 
Goa, underbara och omtänksamma gossar.

När mormorn tar med på utflykt

 
Efter att Emil slutat skolan där på kvällen i torsdags så tog mormorn med sig Albin, Emil och Albins kompis Eddie på en liten runda i Tjärby. Dom hittade både det första smultronet och den första lilla kantarellen för i år. Men i vanlig ordning så är det ju grustaget som är det roligaste som finns.
 
Jag fick mess av mamma på kvällen när klockan började bli sent och ingen av grabbarna ville visst åka hem. Perfekt början på sommarlovet för en blivande sjuåring helt enkelt.

Att snart ha godsaker i mängder!

 
Snart är det vår tur att skörda vad trädgården har att erbjuda.

Att ta igen sig lite sådär på eftermiddagen

Idag på eftermiddagen var både jag och Emil lite småtrötta så efter att Emil slagit sig lite på foten och inte tyckte att han kunde hoppa stundsmatta så la vi oss helt enkelt där i solen och vilade lite. 
 
Det var galet skönt faktiskt och jag måste nog fundera på det där med tält till studsmattan för varma sommarnätter ändå...
Det har ju blåst rätt ordentligt idag så när solen gick i moln var det skönt men en filt.
Albin tyckte vi var dödens tråkiga som bara låg där och filosoferade om vilka former molnen hade och vilka fåglat det var som flög förbi.
 
 

Att ha haft första dagen på sommarlovet

 
 
Kidsen var ute och hade hoppat i poolen redan innan nio i morse och sen blev det många fler bad innan denna dagen tog slut. 
Idag kom Frida med kalaskulan, Linnea med Lias och mamma på härligt altanhäng. Frida hade med sig pastasallad som vi lunchade på och till det hade vi ett stenugnsbakat surdegsbröd. 
Jag hade svängt ihop en liten paj på det jag hade hemma, vilket var rabarber, jordgubbar och nektariner, smarrigt värre.
 
 
 
 
Till lilleplutten fick jag letat fram den gamla barnstolen och det tyckte Lias var en höjdare.
 
Nu ska jag passa på att få lite sömn, båda gossarna har dragit till mormor och ska sova där i natt. Det är tydligen en av höjdpunkterna med sommaren, att man får sova jättemycket hos mormor och morfar... 

När man ätit upp och det är sås kvar på tallriken...

 
Tror inte denna bilden kräver någon direkt utläggande text va?
 
Här har ni en unge som gillar sås.
I detta fallet är det inte ens en riktig sås, utan till den grillade kasslern, grillade ananasen och färskpotatisen hade han grädde och lingon. Men, det går ju ändå inte att låta bli det där sista på tallriken...

Att ha gjort en skolavslutning i totalt ösregn...

I går var det dags för Albin att sluta skolan och det var så rysligt dåligt väder så jag fick skjutsa bort honom till skolan för att det regnade så himla mycket och han ville vara lite fin även när han kom fram (annars skjutsar jag aldrig, dom får cykla om det så är driv-is och hagel).
 
Jag och mamma cyklade bort, trots att himlen fullständigt öppnat sig och vi var precis dyngeblöta när vi kom fram. Det är så himla svårt att få parkering runt kyrkan ändå så vi hade i alla fall fått parkera och gå och då kändes det inte som om det spelade så himla stor roll.
 
 
Vi stod längst bak på läktaren och kikade ner på Albin där han satt i bänken och direkt efter avslutningen i skolan så skyndade vi oss hem, fortfarande i ÖSREGN.
 
 
 
Det troppar från hakan...
 
 
Tokblöta men glada över att det äntligen är sommarlov!
 

Att ha gjort sin allra första skolavslutning

 
Våran älskade minsting!
 
 
 
 
 
Igår kväll hade han sin första skolavslutning, av många.
Det var flaggor, det var kyrkan, det var den blomstertid nu kommer och det var fina kläder.
Någon var galet stolt och vinkade sådär ljuvligt där längst fram i kyrkan när han fick syn på oss som stod längst bak.
 
 
 
Nu väntar ett långt, härligt sommarlov för vår lilla kille och han började första dagen på lovet med att äta en sen frukost, i bara kalsongerna, med Lolan brevid sig på bordet efter att Albin gett sig av till skolan, för han slutade nämligen inte innan idag.
 
 
 
 

Att ha gjort även en andra dag i Skara

 
 
Vi fick ännu en dag utan regn men med lite väl låg temperatur för att hänga en heldag i badlandet.
Så vi började med att ta några snabba åk i några vattenrutchkanor och sen en värmande dusch innan vi gav oss ut i resten av parken.
 
 
 
Vi hade tagit med alla enkronor som skulle spelas upp...
 
 
Grabbarna hittade ett getingbo i lekborgen som vi fick knallat iväg och hämtat en parkvakt för att informera om.
 
 
 
 
Det lektes, åktes, fikades och lektes igen.
 
På eftermiddagen, när vi bara hade ett par timmar kvar innan parken stängde och vi skulle åka hem så fick jag den brillianta idéen att vi borde åka ut med en liten båt, ro runt i sjön. Sagt och gjort.
 
 
 
 
 
 
Så himla mysigt det var! 
Albin var jätteduktig på att ro och nu är det precis det som står överst på att-göra-listan här hemma, hämta båten och ge sig ut på lite fiske!
 
Vi gav oss iväg hemåt efter att vi ätit kvällsmat i husbilen.
Vid halv nio i går kväll var vi hemma och då var här en pälsboll som var överlycklig att se oss.

Att ha provbakat nya maskinen!

 
Den gick som hejsan!
 
Vilken fiffig apparat jag fick mig!
Jag tycker så himla mycket om den. 
Bullarna bakade jag på fredagen innan Tjärbyligan, jäste i kylen över natten och bakade av på lördagförmiddag så vi fick nybakta bullar till de 6 olika sorters kakor jag också bakat som vi bjöd på.

Att ha fått sig en rejäl överraskning!

Ni vet den där morsdagen för några veckor sedan.
Dels så fick jag ju ett litet bakslag den dagen i och med att barnen inte mådde bra och sen så var vi ju på crossbanan med Albin hela dagen eftersom han körde tävling, så jag trodde helt enkelt att jag blivit lite bortglömd den där dagen. Vid ett tillfälle när jag påpekade att det faktiskt var mors dag (genom att själv uppvakta min egen mor via ett sms) så fick jag en djup suck tillbaka med ett dovt mummel om kommersiellt trams.
 
Så i fredags förra veckan, på morgonkvisten, så kom barnen insmygande i mitt sovrum med ett stort och tungt paket!
 
 
En SMEG köksassisten!
Jag älskar den!
 
Det visade sig att David beställt den på Trivas i tid men det bidde problem med leveransen och så bidde det försenat. Nu står den så fint där i köket och jag har en assistens som är så fin att den kan stå framme på bänken jämt. 

När det blir såhär så är det helt ok att bli "bortglömd" på morsdag!

Att ha gjort första dagen på Sommarlandet

Denna bilden sammanfattar rätt mycket. 
 
 
Ett tomt tåg.
Sådär såg typ tåget ut alla gånger, hela dagen. 
Vi åkte attraktioner om och om igen, utan att behöva kliva av emellan. Vi älskar för och eftersäsong!
Man får så himla mycket mer när man inte behöver köa till någonting. Kidsen somnade ovaggade i sin säng här i husbilen nu i kväll. 
 
 
 
 
 
 
 
Vi hade inte supervarmt men vi hade heller inget regn och vi är ju varma själar allihopa så vi klagade verkligen inte. Jag tyckte gott att vi kunde vänta med badandet till i morrn när det ska bli varmare men se det gick inte. 
 
 
 
 
 
 
Det var bara en timmes bad idag, sen var dom rätt kalla och vi återgick till parken för att få upp värmen, vilket gick rätt fort.
 
 
 
 
 
 
Två svanar hade ungar som lullade runt i parken och gav oss en sötchock varje gång dom gick förbi. Även en and hade tre ungar i släptåg som var precis ursöta.
 
I morrn ska vi gå ett varv till eller fem och dessutom passa på att spela upp våra (och morfars) enkronor och femmor innan dom blir ogiltiga.
 
 

Att ha haft finbesök i Tvååker

 
Denna lilla sötnöt var minsann också och hälsade på några av sina släktingar på sin första Tjärbyliga i går.
Snart 5 månader gammal och lite mer svårflörtad än för några månader sen, men väldigt dullig.
 
Fasters lilla Alvina!

Att ha haft en släktträff!

I lördags var det äntligen dags!
2017 års Tjärbyligan.
 
Det är en årlig släkträff med lekar/tävlingar som vi har hållt på med nu sedan 2003.
 
I år var det vår familjs tur att arrangera och jag och mamma började för ett bra tag sedan att planera,
förbereda, göra frågor, handla, boka lokal och sånt.
Vädret i veckan innan var ju katastrof, det kom kopiösa mängder regn men ju närmare vi kom lördagen,
ju bättre såg väderprognoserna ut och det är nästan så man inte kan tro att det är sant,
men vi hade alltså regn hela veckan, uppehåll hela lördagen och dessutom soligt och skönt för att sen igen få regn i går. Hur kan man ha sån tur?
 
I år hade vi fyra lag, Röda, Blå, gröna och Gula.
Som ni ser på bilden ovan så är jag inte med i något lag utan jag är tävlingsledare/domare. 
Tanken var ju att man skulle se det på färgerna
men ungarna och mamma tyckte jag mest såg ut som en skunk...
 
Vi hade 7 grenar.
Poängpromenad
Musikquiz
Skottkärrerace
Stafett (bilda ord)
Snitslad bana
Vallenballongkastning
Musikkluring
 
Dagen gick jättebra, och fort.
Sen på kvällen tände vi grillarna, åt gott, hade prisutdelning, åt sju sorters kakor och bara hade det trevligt.
 
Ungarna längtar redan till nästa år.
Ella tyckte till och med att vi borde ha detta lite oftare, varannan månad eller så.
 

Att vara här!

 
 
 
 
Vi är framme på campingen och Emil har lusläst kartan över parken och har en väldigt bestämd åsikt om hur vi ska gå i morgon.
 
Jag gäspar käken ur led här nu medan de båda stora grabbarna spelar lite brädspel. 
 
Nu håller vi tummarna för att vi missar de värsta regnet i morrn. 

Att dra på regnig minisemester...

Ja, vi vet ju i och för sig inte om det blir en regnig minisemester det här,
men prognosen ser inte jättegod ut för våran del.
Efter gårdagens drabbning av 2017 års Tjärbyliga så packar vi nu husbilen
och drar mot Skara och Sommarlandet ett par dagar. 
 
Jag, maken och dom här två.
 

Att ha haft en genomgång...

För idag smäller det! 
 
Det är dags för 2017 års TJÄRBYLIGAN!
 
Om bara några timmar är det dags att samla hela tjocka släkten för att träffas, leka, fika, leka igen, äta och ha det riktigt roligt. Detta är en årlig tradition som jag, mamma och min moster Laila startade 2003.
 
I veckan var vi hemma hos mamma och pappa och testade lite utrustning.
 
 
Det kommer bli toppen det här. 
Håll tummarna för vädret bara är ni snälla.
 
 

Att ha dessertat!

I helgen hade vi en liten mini-babyshower för Frida (som av någon anledning inte alls hamnade på bild, men Lias gör det visst jämt) och då gjorde jag små söta "bakelser" till fikat.
Det är degistivbotten, dulche de leche, skivade jordgubbar, hackad dajm, vispad grädde, mer jordgubbar och mer hackad dajm. Fullständigt tokgott!

Jag gjorde ett litet fat på det som blev över som mamma & pappa kom hit och fikade på till kvällen.
 

Att ha världens bästa häck!

Jag Ä L S K A R vår syrénhäck.
 
Den är vildvuxen, skitstor, luktar ljuvligt när den blommar och skyddar oss jättebra från insyn.
Sen vi flyttade hit 2005 så har vi kapat den där häcken vid fotknölarna och den växer upp jättefort och blir skitfin.
Senast David kapade den var i oktober 2014 och så klipper vi ju den lite varje år.
 
Jag funderar på varför inte alla har syrénhäckar?

Att ha saftat igen!

 
Japp, förra veckan hällde jag av årets syrénsaft.
Igelkotten låg som vanligt inne i syrénhäcken och sov djupt medan jag gick ut och la blommorna och det på komposten. Saften fick toppbetyg även i år.

Att ha haft besök

Ni som är vänner med mig på Facebook har ju redan sett, men i helgen hade vi en 
G I G A N T I S K geting på besök. Eller rättare sagt, Lolan som var ute och hade precis hur mycket som helst att göra med alla skalbaggarna som svärmade fick helt plötsligt smiskat till något som inte alls lät som en skalbagge och mycket riktigt så var det ju denna kompisen hon nockat.
 
Vi försökte få henne (måste vara en hon..) på vingarna igen med sockerbit och vatten men hon lyckades aldrig flyga. Man får passa sig för farliga katten Lolan om man flyger förbi sandagatan helt enkelt.

Att bli så stolt!

Denna bilden fick jag av Emils fröken på mailen en dag i förra veckan när dom varit på utflykt med skolan på munkagårdsskolan. Han klappar en orm och är hur cool som helst med det.
 
Han hade ätit upp hela sin matsäck och hade precis hur mycket som helst att berätta.
Älskade unge!
 

Att ha "firat" en nationaldag

 
Firat är definitivt att ta i, men vi hade en mysig dag hemma.
Jag har legat kass i början på veckan så jag tog det vansinnigt lugnt, satt mest i en solstol i skuggan och hade dåligt samvete för att jag inte orkade göra något.
 
Albin klippte gräset (med mig och Emil som åskådare såklart) medan pappa och David grejade med Albins hoj som har problem med kopplingen och Lolan låg mest och latade sig där vi var.
 
Så kan man ju också fira en nationaldag, i en stolstol, tagandes igen sig efter en febermåndag.

När det här händer

Att han vill ligga brevid mig.
 
Det är inte ofta och jag får oftast be om det, men när Emil sover hos mormor och man är lite orolig för något då kan det vara ganska skönt att få ligga brevid mamma och somna. 
Men som sagt, det är ganska sällsynt.
 
 

Att uppdatera i efterhand...

Ibland blir det ju så, att man inte riktigt hinner med eller i mitt fall, orkar som man brukar.
 
Nu känner jag mig ju mycket bättre igen men det tar på krafterna, det där med bakslag.
 
Förra veckan pysslade jag mest med sådant som jag orkade med och som ger mig positivt tänkande.
Jag var hos frisören och passade på att tona håret när jag kom hem.
Pappa kom och löste av mig med Emil en stund på Onsdagkvällen så jag kunde åka ut och titta på när Albin är på crosskola. Ett stolt mammahjärta ger hur mycket energi som helst!
Jag stack ut till Strömma och pratade med Marina och Sylvia (hennes mamma som också jobbar där) och passade på att kidnappa Daisy en sväng så jag fick en promenad.
Och så köpte jag varsin liten grej till mina pojkar som dom blev överraskade med en dag när dom kom hem från skolan. Sånna grejer behöver man göra ibland. Saker som man mäktar med och som man mår bra av.
 

När vi ändå minns...

Ja, nu när vi ändå fick ett minne i morse så kan vi väl fortsätta med att minnas.
 
 
Detta påminde facbook mig om i förra veckan.
Jag skrev om det här i bloggen då.
 
Det var också en ganska orolig dag det där.
I skåneland för 8 års sedan.
 

Kommer ni ihåg?

I dag är det 3 år sedan jag äntligen fick hem honom igen!
 
Den 5 Juni 2014, efter att ha legat på sjukhuset i 2 veckor, så fick jag hem honom.
Han var så himla smal. Trött och hade såklart ont i sina operationssår, men han var hemma.
 
 
Minns ni?
 
Jag minns knappt.
Jag vet att jag ofta satt och tittade på honom när han sov. Ibland somnade jag i fåtöljen brevid.
Jag var inne hos honom varje dag.
Det gick väldigt mycket upp och ner. Ena dagen var han bättre sa dom för att i nästa ringa och säga att han ska upp till intensiven. Ena dagen sa dom att han var bättre och fick börja äta så smått för att nästa morgon meddela att han fått hög feber.
 
Phju, vilka veckor det var!
Men så glad jag är för vår Svenska sjukvård!
Och att jag fortfarande har honom hos mig, det kunde gått käpprätt åt skogen.
 
Jag tror jag ska krama honom extra hårt när han kommer hem...

Att vara tacksam för en regnig dag!

 
Det betyder nämligen att jag hoppade i mitt förkläde i morse vid nio och fick av mig det precis nyss,
ungefär 10 timmar senare. 
Det har resulterat i fem olika sortes kakor, alla i minst 40 av varje sort.
Sega havrerutor, Russinkakor, Nöttoppar, Kolasnitt och syltkakor på blåbärssylt.
 
Sen fick jag göra ett litet avbrott för att laga middag men nu på eftermiddagen har jag bakat sex stycken tårtbottnar och förberett fyra olika sorters frukt och bärkompotter som ska bli mousser i mina tårtor så småningom. 
 
Så nu är jag lite lätt, välförtjänt, asagobbatrött.
 
Det blir en dusch och sen bums i säng!

Att ha väckt liv i en gammal (O)goding...

Emil har, av någon anledning, hittat en väldigt gammal goding som han skrattar H Ö G T åt.
Givetvis har han hittat den hos mormor...
 
Kommer ni ihåg?

Du Daniel! När vi ändå är i Indien
Så kan vi väl gå på tigerjakt
Du vet, tigrar är farliga djur
Så det gäller att man är skärpt
Och håller tungan rätt i mun
Och det är framför nedre tandraden
Så här! Såja! Ja, då blir man skärpt
Kom så går vi!

Nu ska vi gå på tigerjakt
(Nu ska vi gå på tigerjakt)
Vi kommer till nåt gräs
(Vi kommer till nåt gräs)
Vi kan inte gå runt det
(Vi kan inte gå runt det)
Vi kan inte gå under det
(Vi kan inte gå under det)
Vi måste gå igenom det
(Vi måste gå igenom det)

Vi kommer till ett kärr
(Vi kommer till ett kärr)
Eller är det ett träsk
(Eller är det ett träsk)
Vi kan inte gå runt det
(Vi kan inte gå runt det)
Vi kan inte gå under det
(Vi kan inte gå under det)
För det finns mycket grodor där
(För det finns mycket grodor där)

Ej öron, ej öron
Ej svansar hava det
Ej öron, ej öron
Ej svansar hava det

Vi kommer till ett träd
(Vi kommer till ett träd)
Vi kan inte gå runt det
(Vi kan inte gå runt det)
Det är mycket konstigt
(Det är mycket konstigt)
Vi måste klättra upp i det
(Vi måste klättra upp i det)

Vi tittar oss omkring
(Vi tittar oss omkring)
Vi kan ju inte se nånting
(Vi kan ju inte se nånting)
Måste klättra ner igen
(Måste klättra ner igen)

Vi kommer till en bro
(Vi kommer till en bro)
Vi kan inte gå under den
(Vi kan inte gå under den)
Vi kan inte gå under den
(Vi kan inte gå under den)
Vi måste ju gå över den
(Vi måste ju gå över den)

Vi kommer till en grotta
(Vi kommer till en grotta)
Det är alldeles mörkt
(Det är alldeles mörkt)
Vi känner oss omkring
(Vi känner oss omkring)
Vi känner något mjukt
(Vi känner något mjukt)
Vi känner något skönt
(Vi känner något skönt)

En tiger!!

Äntligen hemma!

En gammal goding alltså.
 

Att ha den bästa av städhjälper

 
Den här lille killen kan vara den bästa av alla städhjälper där ute.
I lördags morse hjälpte han mig med tvätt, städning av lägenheten, ruskning av täcken, smetslickning från slickepottar och annat dödsviktigt.

RSS 2.0