Bröllopet - Vigseln

Efter att vi varit på gården precis brevid, Elsas, och fotograferats där, mot den gamla ladugården,

så ringde Tobbe och sa att alla var uppe på loftet.

Alla våra gäster hade fått plats på bänkarna på loftet.

Gitte, vår vigselförrättare var på plats, likaså vår älskade vän Camilla som läste för oss och Julie som sjung.

 

 

Vi hade inte varit på Rönnås sedan eftermiddagen på fredagen och Pia, Bo-Inge och Ida hade dekorerat så himla fint! Det var liksom bättre än vi kunnat tänka oss! Denna fina skylt mötte oss när vi gick grusvägen från Elsas till ladan.

 

Här någonstans började vi väl bli lite sådär småpirriga.

Nervositeten var nämligen helt borta under fotograferingen när man hade så himla mycket annat att tänka på. 

Tror att det gjorde det hela bra mycket lättare, att vi inte hade någon tid alls emellan, till att samla på oss nervositet. Nu gick det liksom i ett.

 

Vi gick in på gården i samlad trupp. 

Där stod Pia, Bo-Inge, Ida, Anna och resten av de som jobbade med Vår fest denna dagen.

Brorsan, Tobbe och Linda stod också och väntade på oss i dörrn.

 

Barnen passade på att kissa innan vi ställde upp där utanför den gröna porten och gav brorsan tecken att sätta igång ingångsmusiken. Tobbe och Linda knallade upp och satte sig på sina platser och fotografen Marie kilade även hon upp och tog plats med kameran i högsta hugg.

Vi hade övat in väl hur vi skulle gå och vart i musiken vi skulle göra vad.

 

Så när vi hörde de första ljuva tonerna ur 

Peer Gynt Suite, Op. 46, No. 1: Morgenstemming av Edvard Grieg

så började vi gå. Upp mot ett galet varm loft.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här kommer vi upp.

David hjälper mig med släpet på klänningen och våran Toastmaster och Toastmadame sitter så fint på höbalen och väntar på oss. Marie Hidvi har tagit alla bilderna i detta inlägget.

 

 

Vi går upp och fram till Gitte, Vigselförrättaren som även är min svägerska Julies mamma.

Pia & Bo-Inge har lagt fram en röd matta där vi ska stå.

 

Musiken tystnar och grabbarna springer fram och sätter sig i mamma och pappas knä.

Mamma och pappa sitter på första bänkraden, det är dom enda personerna jag minns att jag såg.

Helt otroligt. Vi gick ändå med ansiktena mot alla våra gäster när vi gick fram med varken jag eller David "såg" ett enda ansikte, vi var galet fokuserade på uppgiften.

 

Gitte hälsar alla välkomna och sen sjunger Julie första sången.

Utan dina andetag med text av Joakim Berg.

 

 

 

Sen blir det självaste vigselakten, med löften, ring och puss.

 

 

Efter vigselakten läser vår underbara vän Camilla om kärlek.

 

 

Efter Camilla sjunger Julie den sista solosången

(båda gångerna kompade av musikerna från bandet, Lucky Lips från Falkenberg).

 

Vi hade en hel del sånger på förslag men när vi satt oss ner och pratade igenom det så va vi rörande överens om denna låten.

 

Hallelujah av Leonard Cohen med Svensk text av Malin Michea 

 

Ett ensamt hjärta längtar hem

Jag drömde om en bästa vän

Min väg var inte alltid lätt att vandra

Men här står jag nu med allt som jag

Har önskat, bett om, velat ha

Mitt hjärta sjunger när vi rör varandra

 

Hallelujah

 

Du är mitt stöd i allt jag gör

Du värmer, väcker och berör

Du ger mig mer än vad jag kan begära

Och ingen annan kan förstå

Det magiska som är vi två

Mitt hjärta sjunger när jag har dig nära

 

Hallelujah

 

Den kärlek som jag har i mig

Ger inte vika, brister ej

Om dagarna blir svåra eller tunga

Tillsammans står vi hand i hand

Tills ljuset åter bryter fram

Mitt hjärta kommer aldrig sluta sjunga

 

Hallelujah

 

 

När Julie sjungt klart så avslutar Gitte med att läsa en text av Per Anders Fogelström.

Sen vänder vi oss om mot våra gäster (märkligt nog "ser" vi dom inte här heller...).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Brorsan, som stått beredd i trappan hela vigseln kilar ner och sätter på utgångsmarchen.

Nothing Else Matters instrumental.

 

 

 

Det var inte fören efter vigseln, när alla kommit ner från loftet och vi smygit en runda runt huset, som vi kom in på den fulla innergården och faktiskt såg alla människor.

När vi gick igenom körporten vände sig David mot mig och sa

- Herregud, känner vi alla dessa människor? Så många... Satt alla dessa på loftet?

 

Och det gjorde dom ju!

Allihopa hade dom knött ihop sig uppe på ett trettiofemgrader varmt loft, bara för VÅR skull.

Och när vi kom ner så stod dom ju allihopa där nere och blåste bubblor på oss och skålade med oss för att vi äntligen blivit man och hustru.

 

Tack! Tack alla älskade, älskade människor som var med och gjorde vår vigsel till den allra bästa!

 

 

 

Åter på Viskadalen

Då var en här igen! 

Nu ligger jag i sängen på mitt rum här på Viskadalen. Trött som en gnu efter en hel dags handlederi. 

Det var vansinnigt vackert i morse när jag körde upp hit.  Kallt, soligt, dimmigt och klart på samma gång på något sätt.

Minusgrader minsann! 

Nu laddar jag fullt för dag två! 

Att ha tagit vara på "hemma"

 

Lilleman uppskattattade verkligen att pappan tänt i kaminen innan han gick till jobbet, denna frostbitna morgon. Det gjorde jag med, det en av sakerna som är fantastiska med min man, att han tänder brasan på morgonen innan han går till jobbet så det är alldeles ljummet och behagligt när en kommer ner på morgonen.

 

Idag var det visst många som gick upp tidigare än tidigast i ottan för att kolla på den där månen som man bara ser typ var trettionde år. Min man var en av dom som såg den. Han är den där typen som liksom vaknar galet (GALET) tidigt ganska ofta och då inte ser någon mening med att försöka somna om utan kliver upp.

 

Jag resonerade som så, att om jag sover, vilket har varit svårt som tusan nu i snart två veckor, så tänker jag då inte ställa klockan och gå upp i "onödan" och jag frågade Albin om han ville upp, men det verkade inte vara så viktigt.

 

Jag och Emil har jobbat hemifrån större delen av dagen idag med bara en liten avstickare bort till studion där det kom en liten dagiskille och fotade sina porträttfoton. Vi har myst, pratat, ätit middag och fuskat till det med en isglass på förmiddagen.

 

Albin kom hem från skolan och ganska snart kom även hans kompis Oscar cyklandes.

Grabbarna är helt galna med sin cyklar. Dom cyklar i timmar!

 

 

 

Dessa bilderna är dock inte från idag, utan igår.

 

Igår firade vi pappan och mannen som fyllde år och vilken fin födelsedag han fick!

Så himla fint väder det blev. Albin hade som vanligt bara shorts och T-shirt på sig och sen fram på eftermiddagen slängde han även av sig tischan.

 

Medan David och Emil var på simskola så åkte jag och Albin och handlade och sen lagade vi middag ihop och åt på kvällen. När grabbarna lagt sig så tog jag och mannen varsin kopp te i soffan och kurade ihop framför tven, det händer alldeles för sällan.

 

Vi firade honom på morgonen, med paket och skönsång på sängen.

 

 

Sen bidde det mysfrukost med ljusutblåsning såklart.

 

Det var igår det.

Nu håller jag för fullt på att packa och organisera för ytterligare några dagar iväg.

Jag ska hålla en kurs på Viskadalens Folkhögskola för 28 stycken förtroendevalda i Handels tillsammans med min kollega Tony, också han från Halmstad avdelningen.

I morgon är det arbetsrättslagarna som ska gås igenom grundligt och sen har jag idag även pysslat med en liten lek om Arbetarrörelsens historia. Olikfärgade papper och lamineringsmaskin är bra saker att ha...

 

 

 

 

Bröllopet - Fotograferingen Del 2

Då fortsätter vi.

 

Efter att vi varit på Munkagårdsskolan så körde vi ut mot Rönnås lada och planen var att göra några stopp på vägen. Vi köre inte många hundra meter innan första stoppet.

 

 

 

 

 

 

Sädesfält, landsvägar, finfina träd och fantastisk himmel!

 

Undertiden vi stod så fint uppställda i sädesfälten så körde några av våra gäster förbi, på väg till Rönnås.

Vet ni förresten, hur mycket tyg det är som ska med in i bilen?

En himla massa tyg, tyll, spets och annat krafs. Riktigt mycket att hålla reda på.

Hur som helst, vi hoppade in i bilen igen och körde vidare.

 

Vi körde till majsfälten!

 

 

 

Efter att vi studsat runt ute i majsen en stund, vilket barnen tyckte var ytterst festligt, så drog vi till näst sista destinationen, Elsas...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Denna bilden älskar jag! ÄLSKAR!

Det var den sista bilden innan vi gick den korta pomenaden mot ladan.

 

John hade fått samtalet att alla var på plats på loftet. 

Vi tog på grabbarna skor, gav dom varsin smoothie och sen gick vi grusvägen bort. Bort mot ladan...

 

 

 

 

 

Bröllopet - Fotograferingen Del 1

Ja, nu äntligen har alla bilder kommit så nu kommer det bilder minsann!

Först tänkte jag dela med mig av hur det blev just Marie Hidvi på Hidvi Group som fotograferade oss.

 

Jag började tidigt att kolla med ett par fotografer som jag tycker är grymt duktiga.

Eftersom jag själv jobbar med just foto så var jag ju rätt så intresserad av att få orginalbilderna på skiva bara och sen sköta redigeringen själv och det var det inte så många som var sugna på.

Det förstår jag iofs, jag hade inte heller lämnat ifrån mig oredigerade bilder men Marie tvekade inte!

 

 

Vi pratades vid i veckan innan bröllopet och när vi hade lite koll på vädret så följde vi bara planen vi gjort upp.

Både jag och David ville ha natur, lantligt, inte uppstyltat och ganska enkla bilder.

Hela vår familj hänger ju ganska mycket på Munkagårdsskolan och där finns alla möjliga miljöer.

Marie tyckte själv att det var jätteroligt när jag föreslog det, så så blev det!

 

Det kom ju en liten regnskur strax innan vi träffades men det var ingenting som störde oss och eftersom vi lyckades pricka in årets varmaste dag så torkade det upp snabbt.

Vi möttes upp på framsidan och Marie ville att vi skulle börja på grusplanen, vid kalvarna. Inte oss emot...

 

 

 

(Alla små bilder är klickbara)

 

Det gick som hejsan och redan där var klänningen inte längre vit.

Det orade dock inte mig det minsta.

Barnen skötte sig utmärkt och när vi var klara där så körde vi mot dammen...

 

Innan man kommer fram till själva dammen så är där en gräsplätt med stora fina träd och det rinner faktikst en liten å precis bakom. Ljuset vi fick denna eftermiddag var precis perfekt, helt magiskt.

 

 

 

 

 

Nere vid dammen och ute på bryggan är det alltid lite läskigt eftersom våra grabbar är mer vilda än tama och man aldrig riktigt vet vad dom kan tänkas hitta på.

 

Vi hade Davids bror John med oss hela tiden, han var vår chaufför och han fick minsann assistera både här och där. När vi stod ute på bryggan så stod han så fint vid sidan om och höll reflexskärmen.

 

 

 

Vid dammen finns även ett litet lusthus som vi fotade lite i och utanför och innan vi drog vidare så hittade vi ett träd med en kringbyggd bänk.

 

 

 

Fler foton från vår dag kommer i del 2.

Att byta ut lite

Ja, vad tycker ni om min nya header?

 

Jag kände liksom att det var dags för en förändring.

Den gamla headern var nästan 5 år gammal och lite inaktuell till och med

så nu fick det bli en annan variant ett tag.

 

Idag sitter jag och pillar med bilder så ögonen blir alldeles fyrkantiga.

 

 

Som ni kanske såg på instagram igår så har skivan (skivorna till och med!) kommit och jag har liksom inte kunnat göra något annat idag ändå så här har jag suttit!

 

En förkylning med ganska mycket nysningar har hittat till mig och fullständigt överfallit mig på allra grymmaste sätt! I kombination med min muskelbristning mellan revbenen så är jag inte kaxig idag, inte alls faktiskt. Det är så att ögonen nästan tåras varje gång jag nyser för att det gör så in i helvetes, satans ont i bröstkorgen.

 

Hur som helst så har jag tacksamt satt mig på kontoret med ett nässpray, en laddning näsdukar och bara knalllat ner för att göra en ny kopp te (tror jag är uppe i en sju-åtta stycken hitills idag).

Nu är i alla fall både bröllopsalbum, förstoringar och tackkort beställda och för er som var på bröllopet och minns adressen till bröllopsbloggen, där ligger nu ute en del bilder och två filmer.

 

Så himla mycket kärlek så det är knappt sant! 

Vilken tur att han ville bli just min man...

 

 

 

 

 

 

 

Att ha gjort dag två

Viskadalens Folkhögskola. 

Idag har vi gjort dag två och det har varit en hel dag med olika seminarier. 

Mitt namn är ju lite tokigt, men jag anmälde ju mig som ogift...

Igår var det bara med Handels handledare. Idag var det alla förbundens handledare och studieorganisatörer.

Världens finaste Anna Palmér var givetvis på plats och höll i trådarna. 

Nu ligger jag och tar igen mig lite innan det är dags för avslutningsmiddag här ikväll. 

Här är jag nu...

Mitt lilla kryp in här på Viskadalens Folkhögskola. 

Idag har vi träffat de andra kurshandledarna, haft utvärderingar, grupparbete och lyssnat på Moa från förbundskontoret.

Nu ligger jag här i sängen och kollar på lite film innan läggdags. Det här jäkla revbenet gör att jag inte kan sova ordentligt på nätterna, det gör liksom ont hur jag än ligger. 

I morrn är det dags för LO-konferens med de övriga fackförbunden och olika seminarier. 

Att ha en hes lillkille hemma...

 

 

Vi har en väldigt hes liten kille här hemma.

 

Men han är vid väldigt gott mod ändå och äter som en häst!

Lite jobbigt känns det dock att åka ifrån honom och hans bror i några dagar nu när jag ska iväg på konferens.

 

Efter några timmars jobb nu i kväll är det dags för mig att packa resväskan.

Att ha valsat runt på en vilsen...

Jodå, igår var jag ute och valsade runt på en vilsen mormor minsann!

 

 

Mormorn behövde åka till Gekås och då behövs en guide. 

 

Jag har funderat på det där. Hur mina föräldrar klarade sig innan jag blev stor nog att ta hand om dom?

 

Hur som, mamma behövde åka till Gekås och sen jag fick körkort för ... ja, en herrans massa år sedan... så är det jag som kör och mamma anpassar sina ärenden efter när jag kan.

 

Mamma gick all in på själva shoppingen igår och trots att vi inte var där innan vid sex tiden på kvällen så blev kundvagnen full ganska snabbt och jag fick helt enkelt hjälpa gamla mormor med att organisera så allt fick plats.

 

Jag fick rappa på henne ett par gånger när klockan närmade sig stängning och vi hittade tillslut till svärmors kassa och jag började med mina grejer. 

När mamma packat upp alla sina grejer och jag var i full färd med att packa ner hennes grejer så upptäcker hon att hon varken har väska, plånbok eller jacka med sig. Vilket hon hade när vi gick in.

Jag såg paniken i hennes ögon och frågade om hon inte la tillbaka jackan och väskan efter att vi omstrukturerade hennes vagn? Hon fattade inte vad jag menade, jag såg paniken i hennes ögon och hon bara drog iväg, jag ropade till henne att hon skulle till julgrejerna, för det var där vi packat om, när hon skulle ha plats för en massa kuddar.

 

Jag har ju jobbat på Gekås i en massa år så jag bad svärmor ringa bort till julavdelningen och be dom kolla. Jag visste ju precis vart hon lagt dom och killen i andra änden telefonen hittade dom och svärmor informerade om att en liten, vilsen, blond kvinna var på väg för att hämta dom.

 

Allt löste sig. Väskan med allt låg kvar så fint där mamma lagt det och ingen hade rört det på över en halvtimme...

 

Spännade shopping igår alltså :-D

Att ha gjort svampskogen!

Igår var det dags för vårt första lilla "uppdrag" som vi fick på bröllopet.

Eller, alltså, det var ju inte vi som fick uppdrag, det var ju 12 av våra gäster som fick i uppdrag att hitta på saker med oss. En för varje månad vårt första år som gifta.

 

Peter, en av David äldsta vänner, fick september månad och uppdraget var att ta med oss ut i Svampskogen.

 

 

Hela familjen är galet laddad för Svampskogen så där en söndagmorgon.

 

Känner man Peter så vet man att det där med skogen och ute på landet är långt ifrån vad Peter är van vid. Väldigt långt faktiskt så jag tog på mig att bidra med lite skogstips.

 

 

 

Nu var det ju inte bara Peter såklart. Vi åkte ut i skogen allihopa, hela bunten.

 

 

Fikapaus är ett måste när man plockar svamp!

 

 

 

Japp! Vi hittade svamp! 

Både vi och dom fick med oss varsin liten korg hem.

 

Vi gjorde hela förmiddagen och lite till i skogen och fick med oss svamp hem.

På eftermiddagen var det simskola så David tog Emil med dit och så tog jag med mig Albin till Rönnås för att hämta grejer och kolla läget.

 

På kvällen var det mat hemma hos mormorn & morfarn.

Precis lagom vad man orkar med en söndag efter en 90-tals fest.

 

 

Att fira a'la 90's...

Igår var det alltså dags.

Dags för den där festen vi planerat i flera månader. 

 

 

Såhär snygga hade vi alltså gjort oss för en fest med 90-tals tema.

Jag med en hel del hjälp av min kära mor som gick fullständigt lös i sminkväskan.

 

Vi har varit med i festkommitén, nu när det är dags för förskolan att fira 25 år.

Så himla lyckat det blev! Alla var glada och riktigt taggade för fest.

Finfina 90-tals outfiter, goda vänner och underbar 90-tals musik!

 

Det här kan vi leva på länge!

Jag körde och körde hem vid midnatt, innan det hela var slut och det var minst sagt fullt ös på dansgolvet när jag åkte. Jag lämnade kvar min man och en cykel, hemma hade vi barnvakt som behövde avlösning nämligen.

 

Fest, kalas, bröllop eller vilken tillställning man än vill ha blir ju bara så himla bra hos Pia och Bo-Inge i Rönnås. Dom går helt och hållet in för att göra det så bra som möjligt och det blev verkligen helt fantastiskt!

 

Vi hade en grej planerad till idag på morgonen och jag har gjort mig ordentligt illa i ett revben (eller något annat som sitter där i sidan) så jag har sovit riktigt uselt i några nätter nu och det var bla därför det blev lite lugnare för min del. Men mer om dagens utflykt i morrn!

 

 

 

Att ha småfirat lite...

Jo, lite måste man väl få fira när man varit gifta i en månad? 

Jag har jobbat både i går och idag så det har liksom inte hänt så mycket alls. 

Ikväll har vi som sagt ätit ost och kex.

Jag och mannen lyxade till det med lite vitt vin till. Sen la vi oss i soffan och kollade på "dumma mig 2" allihop och Albin skrattar ibland så han kiknar.

Det blir inte roligare än såhär ikväll så jag tror jag säger Natti.

Att vara imponerad!

Ni vet hur jag brukar säga att min man är en jäkel på att påbörja projekt men precis urdålig på att avsluta? Hur vi liksom har ungefär en miljon påbörjade projekt men inte ett enda avslutat... 

Minns ni den här bilden? 

Då när vi helt plötsligt fick för oss att vi skulle riva pooldäcket och lägga marksten. 

Jag hade inga som helst ambitioner att det skulle bli klart till nästa års poolsäsong men tjii fick jag. 

Idag ser det ut såhär! 

Markstenen är lagd och under den är det utgrävt, pålagt bärlager, paddat och sen fyllt stenmjöl i sprickorna. Han har hämtat flera lass matjord och krattat ut. Nu ikväll, precis innan regnet så fick han lagt på gräsfröna. 

Så jag får väl allra minst ta tillbaka det där sarkastiska jag sagt om hur han ALDRIG lyckas avsluta något. Det är till och med så att elektrikern redan varit här och dragit elen till hörnan (där sandfilterpumpen står) så den är helt klar. 100% Helt otroligt! 

Han är kanske inte så dum ändå. 

Den där mannen jag firade en månad som gift med i går... 

Han och jag. 

Bilden är från innan i sommar. 

Idag har jag och Emil varit iväg och fixat med en massa ärenden. Vi mötte upp Li och barnen för några av ärendena. Ungarna satt så stilla och fint så, hela tiden... 

Ja alltså, ni tror mig förmodligen inte va? Det ska ni inte heller... Ungefär 1 sekund efter att jag knäppt dessa bilderna så försvann alla år varsitt håll igen. 

Efter att vi hade ordnat med allt vi hade på listan så åkte vi hem och lagade middag. Emil hade bestämt vad vi skulle ha så det var bara att lägga i högsta växeln för att få klart maten i hyfsad tid. Vi va rätt hungriga efter vårt rännande. 

Givetvis något med både potatis och korv. 

När vi ändå var i stan passade vi på att köpa ost. Massa ost. Vi gillar ost... 

Vi måste ju fira vår första månad som gifta jue! 

Albin kom hem efter skolan och var rätt trött. Han hade haft skoljoggen idag och sprungit 4 (fyra!) varv runt Höråsen så det bidde ingen crosskola, han hade lite ont i ena vaden.

Jag körde bort massa grejer som vi ska ha på festen på lördag och tvättade upp potentiella kläder till 90-tals tjofräset... 

Att ha världens finaste!

Mitt i leken upptäcker dom att jag fotar och går genast ihop och ställer upp sig.

Jag har jobbat ikväll men bilderna är från idag på dagen. Emil älskar när Albin äntligen kommer hem från skolan och kan leka med honom. 

Båda två har varit ute hela eftermiddagen, sen Albin kom hem, och lekt och lekt! 

Innan Albin kom hem hade vi lite pyssel att dona med, jag och min minsting. Vi har handlat, lagat mat och förberett för helgens stora fest.

Matlådor till pappan bidde det med!

Nu ska jag sova. I morrn är det dags för fler förberedelser inför festen och jag är faktiskt jättetrött efter att ha fått huvudvärk halvvägs igenom mitt kvällspass då det kom en kund som luktade mindre gott...

Bröllopet

Ja, jag vet att ni väntar på fortsättningen på dagen men jag väntar på bilderna från fotografen och fram tills dess så får berättelserna ligga här i utkorgen och vänta på att bli publicerade...

 

 

Att ha kärlek till skogen

En dag i svampskogen. 

Med obligatorisk fikapaus givetvis. 

Nu är det ju inte jag som på något sätt är kär i skogen. Visst älskar jag att gå i skogen och leta svamp på hösten och har gjort tillsammans med mamma så länge jag kan minnas. 

Även våra ungar är vana i svampskogen och har hängt med sedan dom föddes och herregud va roligt dom har i skogen, dom där båda. 

Dom hittar på grejer och lekar precis hela tiden.

Nu är det faktiskt inte alls min förtjänst det här. Det här med att mina ungar är så gott som födda i ett par gummistövlar i svampskogen, det är mammas. Även om jag gärna följer med om jag kan, så har jag ibland för mycket att göra för att kunna prioritera flera timmar i skogen, när pappershögen på kontroret svämmar över tex.

Men då åker dom med mormor. Dom hänger massor i skogen med mormor. På sommaren letas det smultron och på hösten svamp. 

Vi hittade visst en del blåbär oxå i snåren, som kanske syns på Emil? 

Idag. 

En eftermiddag i skogen alltså. 

Perfekt efter en hel förmiddags fackligt arbete på jobbet. 

Att ha solblekta lockar på kudden brevid

Det bara går inte att säga nej. 

När en liten, gosig fyraochetthalvtåringen frågar om han inte kan få komma och somna brevid mig. Det är väl klart att han får!

Snart kommer han förmodligen inte vara ett dugg intresserad av att somna i min säng eller kanske ens kramas... 

Lille, lille gubben. 

Det klart du får somna brevid mamma. 

Det kan vara det finaste som finns. 

Lockar på kudden intill, liten varm fot som sticker ut under filten och armen som håller tryggt om filten han älskar så mycket. 

Albin är stor nu. Han behöver inte somna brevid mig längre. En kram innan han somnar räcker numera. 

Men lite morgongos... 

Mysungar!!

Idag har vi haft en härlig dag. 

På eftermiddagen åkte jag och mamma hem till Linnea på fika och lite Me & I. Albin hängde hos morfar och fixade söndagsmiddag medan David och Emil var på simskola. 

Sen bidde det söndagsstek och hemmagjord glass som jag och Emil svängde ihop på förmiddagen medan Albin och pappan var på banan och körde BMX.

Nu säger vi godnatt och lägger en skön helg bakom oss. 

Att ha haft en mysig hemmakväll

Jag har ju jobbat idag. 

Det gick finfint och jag älskar den sociala biten man får av att jobba i byns ICA butik.

När jag kom hem fick vi vädrat våra dagar lite snabbt för varandra, jag och mannen, innan han drog till syskonträff och jag å barnen väntade in Oscar, Mariana och Challe. 

Dom hade pizza med sig och vi hade så mysigt. Satt till och med ute och åt. 

Lördagkväll i september. 

Nu väntar jag bara hem mannen, sen kan jag sova gott. Vilken vecka jag haft, helt galet rolig!

Att ha haft en väldigt blandad dag

Först skickade vi storebrorsan till skolan, sen drog vi på uppdrag...

Jag hade en fotografering i Falkenberg och lämnade Emil hos världens bästaste faster Lina innan jag åkte vidare och jobbade. 

Det gick finfint och när jag hämtat Emil så åkte vi till Fynda. Köpte några nödvändiga och några onödiga grejer innan vi tog paus utanför och köpte varsin korv me brö.

När vi kom hem började vi med hur många saker som helst. Satte en bröd-deg, pratade med Frida om fackliga grejer på jobbe, tanka in foton från minneskortet, gjorde smoothie och vände på flera av livets stora frågor. Ni vet sånt som HUR en fågel kan flyga, HUR en fisk kan andas under vatten, hur stort rymden är och sånna saker... 

Sen kom Albin hem och trädgården fylldes med grabbar som cyklade, hoppade och hade diverse spännande race. Jag fick gjort en hel del på kontoret då och givetvis passat ugnen och så när bröden skulle in och ut. 

När vi ätit och pappan kommit hem så blevdet seriös BMX-körning.

Vi lyxade till det med räkor, ägg och nybakat bröd idag. Sen fick jag en idé och drog ihop en liten glass-smet.

Alltså shit, helt galet!!! 

David var helt såld!

Jag vispade grädde hade i en burk kondenserad mjölk, lite vaniljpulver och dooleys (alkoholen gör att den inte blir stenhård när den fryser).

Det hällde jag i en burk, klickade ut karamelliserad mjölk (kokt kondenserad mjölk / dulche de leche) och hackad mörk choklad. Sen drog jag lite med baksidan av en sked så kolan liksom blev lite ripplad i glassen. 

Vi åt den innan den hade stelnat helt hundra i mitten och det var sjukt gott! Jag kommer få göra det många gånger är jag rädd. 

Men inte i morrn, jag har Ica-tjänst!

Smurfigt avslut...

Kvalité

Det här med att ta vara på tiden, som jag var inne på igår, det blir liksom så lite automatiskt märker jag. 

Älskar alla mina jobb! Galet mycket!

Idag, efter en galet bra dag på jobbet med Handelströjan på mig, så åkte jag raka vägen och hämtade upp min minstaste prins hos mormor.

Albin och David var iväg på crosskolan och Emil ville inte vara med på det så vi åkte hem, fixade pannkakor, ett långt bad med alldeles för mycket skum och sen en lång (låååååång) saga i hans säng. Jag, lilleman och givetvis katten, trängdes där, under samma täcke, under snedtaket tills det snarkades.

Det är katten som snarkar (jo, för båda barnen blev helt och hållet av med snarkningarna efter polypoperationen) och Emil verkar älska att ha henne brevid sig när han somnar (och vaknar oxå för den delen, hon kommer alltid då). 

Sen när Albin kom hem från crosskolan så klev han in i duschen direkt och sen kröp vi ner i vår säng och pratade om hur hans dag varit, med skola, läxor, kompisar, träning och annat. 

När hans stackars ögon började gå i kors kilade han över till sin säng och somnade direkt. 

Nu ska jag gå och lägga mig. 

Annorlunda jobb gör en trött i huvudet. 

Att ta vara på tiden

Så här blir det... 

När mamman jobbar mer än vanligt, då blir det lite extra gosigt. 

När jag kom hem från jobbet idag så hade David och barnen inte hunnit åka ännu och då ville Emil faktiskt inte åka med längre så jag och han fick vara själva hemma när grabbarna tränade.

Sen när hela lilla ungen var nybadad, tandborstad och läst saga för så var det fortfarande lite gosigt så vi myste ner oss i vår säng och jag killade honom i håret tills han somnade. 

Nu laddar vi om för ännu en dag i Handels tjänst. Dagen idag har varit riktigt bra. Riktigt, riktigt bra och känner mig lyckligt lottad som får jobba med flera olika saker, det ena roligare än det andra! 

David har jobbat på riktigt bra han med. 

Han kan när han bara vill, min man. 

Lite gräs på kanten så kan detta bli hur bra som helst! 

Att fastna i gamla album...

 

Hemma hos svärmor i helgen fastnade jag i en massa gamla album på när David var liten och jösses så länge man kan sitta där med näsan bland en massa gamla minnen. 

Nu var det ju inte mina minnen i och för sig, men jag hade svärfar hängade över axeln som delade med sig av både -70, -80 och 90-talet.

 

Fantastiskt roligt att titta på!

 

 

Sen var det ju även bilder på när David var vuxen och till och med när vi träffats...

Va olika mig jag ser ut ;-)

 

 

I handels tjänst

Denna veckan jobbar jag med Handels arbetskläder på mig och det är alltid lika roligt!

 

Här, kan man kika om man vill se bilder från avtalskonferensen i förra veckan.

 

Framför allt är det väldigt roligt att jobba fackligt nu när man lärt sig historien.

I den kursen jag ska hålla om ett par veckor, ingår det ett pass om arbetarrörelsen historia och även om det är lite svårt att hålla reda på allt när man ska föreläsa, så är det en fantastisk resa vi gjort i dessa snart 150 år. 

 

Tänk va våra förfäder gjort för oss!

Tänk om alla visste lite om varför vi har det som vi har det idag, med semesterveckor, 8-timmars arbetsdag, barnbidrag, bibliotek, pension mm. Ja, listan kan ju givetvis göras vansinnigt lång och det var inte tanken att bjuda på en historielektion såhär i början på veckan.

 

 

Jag och min store

 

Idag har vi gjort Gekås minsann! 

Jag och Albin.

(Ja, de nedersta bilderna är när vi kom hem, och grabbarna fikar)

 

Vi skulle ju åkt till Gekås och kompletterat vintergarderoben redan förra veckan (eller är det två veckor sedan tro?) men så bidde det ju inte och nu deklarerade David att han skulle ha kundbesök strax innan det var dags för honom och Emil att dra på simskola så jag och Albin rymde fältet.

 

Vilken mysdag vi hade! 

På Gekås hittade vi allt vi skulle ha och lite till, i vanlig ordning.

Utanför hittade vi stövlar och nya fotbollssockar (som Albin har i crosstövlarna).

Innan vi körde hemåt tog vi varsin glass på en bänk och sen var vi trötta och nöjda.

 

Vi hade tänkt svänga om auktionen i Heberg och ev hälsa på Oscar i Falkenberg också men så bidde det inte. David ringde när vi var på väg hem och sa att Albins kompis Oscar varit och knackat på flera gånger så Albin körde till honom direkt när vi kom hem.

 

I kväll har vi städat Dagis och sen bidde det mysmiddag med taccos innan grabbarna gick ut och fortsatte lägga markstenen medan jag röjde av och satte mig med lite papper.

 

I morrn drar vi igång en full vecka med jobb, Handelsjobb!

 

 

 

Årliga kräftskivan

 

Igår var det dags för det årliga kräftkalaset hos min svärmor.

Som alltid är det galet gott och galet mycket kräftor.

 

I år var det dessutom lite extra eftersom svärmor fyller 60 år om en vecka eller så och valde att fira det denna dagen. Jag passade på att fixa och dona hemma under dagen, medan grabbarna var iväg på crosskolan.

 

 

Till käraste svärmor bidde det en sockerkaka med äpple och kanel, ett runt morotsbröd och ett fat med cupcakes. Chokladkakan fick inte svärmor utan det var ett provbak.

Den chokladkakan är alltså bakad på bara 2 ingredienser, det är choklad och ägg i.

 

Ska se om jag kan få ut lite recept på bakbloggen i veckan.

 

Det var supertrevligt, som vanligt och vi kom hem, mätta och belåtna och stupade i säng.

 

Planeringsdag

Att ångra sig...

Idag har jag varit på avtalskonferens inför Handels avtalsrörelse 2016 och efter det Repskapsmöte tillsammans med en sal full av likasinnade fackliga förtroendevalda.

 

Emil lämnades tidigt på dagis idag och Albin fick göra sig i ordning själv och cykla till skolan, det är inga problem, det vet jag. Han är stor och ansvarsfull, jag litar på honom. Dessutom är vår lilla by ganska säker känner jag. I alla fall för honom att cykla igenom, till skolan.

 

Jag slutade inte innan strax innan 17 i Halmstad och skulle lämna av fyra personer på vägen. Vi pratade på vägen hem om dagen som varit och om saker som berör. Det är ju det som är så skönt, när man jobbar, träffar och umgås med likasinnade. 

 

När jag kom hem var barnen inte hemma än. Mormor hämtade på dagis idag och Albin cyklade till henne efter skolan. David sa att mormor inte riktigt ville släppa ungarna ifrån sig när han kom hem, hon ville ha dom en stund till och passade på att ta dom med sig till björnbärssnåren och sen bidde det ungspannkaka med dom nyplockade björnbären i. 

 

David åkte bort och smakade ungspannkaka och hämtade barnen medan jag sorterade post och drack lite te.

När barnen kom hem så var det bara en liten stund dom hann vara ute och leka och det blev ljudliga protester när jag ropade in dom för dusch, tandborstning och sängen.

 

Efter att jag nattat barnen idag så tänkte jag skriva ett blogginlägg om hur jobbigt jag återigen tycker det är när vissa arbetsdagar blir så långa att jag bara träffar barnen en stund på morgonen och en stund på kvällen.

Men så loggade jag in på facebook...

 

Där låg det där inlägget som stört mina tankegångar hela dagen.

Det här inlägget...

 

 

Det här la Henrik Schyffert upp på sin facebooksida i går och jag har sett det hela dagen idag.

Men det är givetvis inte Schyfferts inlägg som stör mig utan det är människor, som tillhör min skara facebook-vänner som lägger upp statusar som "Jag vill inte se döda barn när jag loggar in på FB"

 

Helt ärligt nu, är NI sanna!?

Ni som tycker så?

 

Ni vill inte se döda barn på ert flöde när ni sitter hemma i soffan och slösurfar från mobilen,

men att det flyter iland döda 3-åringar på stränder runt medelhavet, det är helt ok eller!?

 

Skärpning människor!

 

Jag tänkte gnälla på att jag inte sett mina barn mer än ett par timmar idag.

Aylan Kurdis pappa får aldrig mer se sin lille pojk.

Aylans femårige bror och mamma dog också där ute på havet, mitt i natten.

 

Såhär trångsynta får människor bara inte lov att vara!

Jag blir så arg, så rasandes förbannad!

 

Jodå, jag har gjort vad jag kan hemifrån min trygga soffa, med mobilen i handen, 

jag har swishat pengar, hit.

Det känns så futtit bara...

Jag kan gå in och pussa min busiga snart-femåring på pannan och veta att han inte alls kommer drunkna någonstans på medelhavet i morrn. Mina barn har idag fått så galet mycket kärlek, till exempel så va mormorn till och med "tvungen" att ha dom hos sig en stund extra. Aylan har levt sitt tre år långa liv i krig, drunknade ute på medelhavet och flöt i land på en turkisk strand igår.

Så orättvist! Varför är det så?

 

Idag på repskapsmötet så fick jag reda på att jag var nominerad som ombud till Handels stora kongress som äger rum nästa år. Fattar ni hur stort det är för mig?

Av en lista med 18 nominerade personer så stod mitt namn, brevid min bild, på plats nr 2...

Som andra person ställde jag mig alltså upp i salen och presenterade mig själv, sa vem jag var, vart jag jobbade, hur gammal jag är, vilka uppdrag jag har och vad jag brinner för, vad som är mina hjärtefrågor.

 

Jag svarade

- Jag är en "sucker" för rättvisa!

Mina hjärtefrågor är all orättvisa. Jag hatar orättvisor och har alltid gjort.

 

Människors lika värde. Så jäkla viktigt!

 

Jag ska göra vad JAG kan för rättvisan!

 

 

 

 

 

En vanlig onsdag

Idag har jag och Emil haft en riktigt härlig hemmadag med handling, tvätt, matlagning och den vanliga konversationen man har med sin fyraochetthalvtåringen en helt vanlig vardag. 

Vi fick gjort i ordning ett gäng matlådor till frysen som mannen behöver. 

Sen blev vi spontanbjudna på födelsedagsfika till barnens kompis Alex som fyller 6 år idag så där va vi tills det vart dags att kila hem. Albin skulle på crosskolan och jag och Emil bakade snabba morotsfrallor till kvällsmaten. 

När Emil äter kvällsmat så passar jag på att kila upp i duschen med förmaningen att det är hans tur efter mig, när han ätit upp. 

Mitt i duschningen så ropar Emil att han ätit klart och jag säger åt honom att han kan klä av sig och sen är det hans tur. Jag duschar klart och tycker att det börjar ta väl lång tid för honom att ta av sig kläderna och komma upp... Jag ropar och frågar vad han gör. 

- Men hallå, jag badar jue!

Jodå, han tyckte det var fullständigt uppenbart att han skulle tappa upp ett bad och hoppa i, duschen var ju upptagen...

Han gör dagarna betydligt roligare, sen där Emil. 

Sen kom en lycklig Albin hem som satt nytt rekord på banan idag! 

Nu blir det tidigt sänggående. I morrn är det heldag i Halmstad som gäller. 

Natti natt

September

 

Då har vi alltså September. Jag gillar september!

Jag gillar allt mellan september och maj jag (förutom den jävla kräksjukan då), slippa svettas hela tiden.

 

Idag har vi den 1 september och det är dags för mig att åka till jobbet. 

Jag har lagt fram arbetskläderna och ska strax knalla in i duschen.

Ringde bort till jobbet innan och bad dom kolla så att alla mina inloggningar och lösenord fortfarande funkar efter tre måndaders inaktivitet så nu hoppas jag det funkar när jag stämplar in sen.

 

 

Mina grabbar har varit ute och lekt precis hela eftermiddagen och jag fattar inte hur dom inte blir blöta när takfönstret ser ut såhär och altanen utanför är pisseblöt...?

 

 

 

Hur som helst så är det väldigt mysigt att ha lite vardag igen. Det är bara då lillebror kommer krypandes upp i knäet och vill gosa och vända och vrida lite på livets stora frågor.

 

Strax efter lunch idag så ringde David och undrade om jag hade lust att fixa kaffe och något till fika, åt honom och grabbarna på bygget. Det är jag ju inte så svårövertalad på precis så jag plockade fram muffinsformarna och svängde ihop några cupcakes till fikat.

 

 

Små och väldigt, väldigt lättätna.

 

Idag hade jag ingen cream cheese hemma så jag putsade i lite turkisk yoghurt ihop med smör, florsocker och vit choklad, det gick precis alldeles utmärkt det med.

 

Nähe, bäst att hoppa i duschen!