Jag fick en kommentar (älskar kommentarer BTW) till mitt inlägg om hur jag känner för dagis, som jag skrev häromdagen. Malin, en av mina bäste vänner från förr, skrev den kommentaren och det betyder otroligt mycket för mig att få den just ifrån henne. Malin är nämligen förskolepedagog och har hand om just barn i Albins ålder, hon jobbar själv heltid med barn, har två barn hemma och ett i magen.

Så här skrev hon till mig:
Jag tycker oxå ibland att det är synd att föräldrar som är hemma med syskon lämnar bort sitt/sina äldre barn till förskolan. Men det är ju deras val och jag kan inte som arbetande pedagog säga att de ska var hemma med sina föräldrar för då strider jag mot mitt uppdrag, tyvärr. Alla barn har rätt till förskola säger svenska samhället. Men till vilket pris kan man undra ibland... föräldrar som har fått arbete eller ska tillbaka till arbete inte får plats till sitt barn för att så många "15 timmars" (som vi kallar föräldralediga) tar upp platserna. Stora barngrupper och lite pedagogtid (tar de värsta sakerna!) är ju mycket bättre än all uppmärksamhet som en eller två föräldrar kan ge? Eller?? Nej absolut inte. Jag stormtrivs med mitt yrkesval men kan inte alltid stå för allt det innebär.... Åsikter måste man ju få ha!

Jag tycker gott du kan ha Albin hemma ända till skolstart, barn behöver inte förberedas för skolan... kram.

Helt underbara Malin har skrivit precis som jag känner det och jag blev så glad, näst intill tårögd över dom fantastiska raderna som hon skrev. Inte nog med att hon är min vän, utan även som den jag känner som kan mest om barns behov, bekräftar det jag redan visste inners inne. Varför blir man då behandlad som om man "tar ifrån" Albin något?? Varför skulle han behöva förskola?? Behöver inte min son sin mamma och pappa mer??
Ja, det är många frågor och just nu känner jag mig lycklig, lättad men samtidigt känner jag lite saknad... Varför träffas vi inte oftare, jag och Malin, vi som var så thighta en gång i tiden?? Jag saknar min vän, en av dom klokaste jag har... Ska vi inte ta och träffas snart??

I morrn är det dax för att träffa mammorna, papporna och barnen i mamma-barn gruppen på förmiddagen, sen ska vi laga mat och nana middag innan det är dax att åka och shoppa ett par fodrade gummistövlar till lill-killen. han har ju vanliga gummistövlar nu men dom börjar bli små och dessutom är dom slitna därfram av allt bobbycar åkande!

Nu ska jag upp och borsta tänderna, vi ska lägga oss tidigt idag, Albin vaknar ju tidigare än skam varje morgon!

Snälla, alla blogg läsare, ta hand om era vänner!