Först och främst så vill jag tacka för era gulliga och stöttande kommentarer angående min hemska kräkfobi.
Jag vill ta tillfället i akt och svara på några frågor.

Bebiskräks är ingen fara alls. Albin var en riktig kräkis och spydde kaskader jämt och ständigt. Lillebror kräks inte alls lika mycket men lite och det är ingen fara alls. Det är ingetligen inte så farligt med "fylle-spya" heller för jag vet ju att det inte är smittsamt, det är just magsjukan som är boven. Självklart är en av anledningarna till att jag inte åker buss till och från fester, att folk oftast inte kan hantera sitt drickande. Förmodligen är det även kräkfobiens fel att jag själv inte dricker nåt. Jag är inte på något sätt nykterist och skulle absolut uppskatta ett glas vin eller så men man måste ju nästan alltid ta sig hem och eftersom jag inte vill åka ihop med andra (som har druckit) så blir det alltid lugnast att köra själv.

Jag är säkert påverkad hemifrån eftersom mamma har ont av kräk med men jag gör så gott jag kan för att inte Albin ska bli påverkad och än så länge har han nog inte märkt något för vi har aldrig blivit utsatta för att någon har kräkt. Däremot är han ruskigt äckelmagad själv har vi märkt nu sen lillebror kom då han klyker sig om han ser att lillebror kräks eller ser en bajsblöja, men förveten som han är så ska han givetvis vara med hela tiden!

Jag skulle kunna tänka mig att jag är en av dom där 20% som är imuna då jag bara kan minnas mig ha haft magsjukan en gång (i 4:e klass kanske) och då kräktes jag bara en gång. Antingen är jag en av dom imuna eller så har mina försiktiga åtgärder varje vinter funkat.

Nu ska vi lämna kräket för detta inlägget och gå vidare till själva rubriken om det märkliga besöket.

Jag och barnen var uppe på övervåningen i morse när det ringde på dörren vid halv 9. Vi knallar ner och utamför står en man i 20-25 års åldern. Han ser nästan lite berusad eller i alla fall bakfull ut, med alldeles för lite kläder på sig, en ciggarett i munnen och en vedkorg i den andra...

Vi har veden på verandan på framsidan (för att jag ska slippa gå så långt nu när det vart så vidrigt kallt) och han undrar om han kan få lite ved, eller kanske köpa lite!?!? Min första fråga

-Öhh, vem är du?

Han sa va han hette och att han var min nya granne. Huset bredvid såldes nämligen i december så vi visste att det flyttat in någon ny men vi har inte sett vem det är mer än att vi förstått att det är en yngre (han som bodde där innan var 94 år så nästan alla hade väl i princip vart yngre iofs.).

-Jaha, det är du som köpt Eriks hus?

Nää, det var det inte utan det var hans bror som köpt huset. Jag fattade inte om han bodde där oxå eller så men jag kände ju igen den här killen från jobbet, som en kund alltså. Han berättade att dom fått en jättedyr elräkning och ville ha tag i ved. Jag sa att vi har ingen egen skog utan köper ved vi med och att han får prata med David om han vill veta vart man kan köpa ved för vi behöver vår egen. Han fick fylla sin vedkorg innan han gick men jag kan ändå inte sluta fundera på det märkliga besöket...

Jag ringde David och han sa att han får nog kila över i kväll och presentera sig och prata med han som har köpt huset för dom får ju ingentligen inte elda alls i den där kaminen, den var inte godkänd (David var där inne på visningen nämligen för vi kände mäklarn som sålde det), dom eldar ju på egen risk kan man säj.

Hur som helst, nu ska vi ta tag i denna dagen. Jag har fortsatt tvätta (det är verkligen ett evighets jobb!) idag och Albin tog på sig och gick ut direkt efter frukosten och han är fortfarande ute. Han har så mycket grejer för sig, leker med Alice, kastar små grenar, kör bobbycar (fast för honom så är det en sidvagnscross såklart), matar fåglarna, gräver hål i snön mm.
Just nu leker han gömme med Alice och han skrattar så han kiknar varje gång hon dyker på honom när han gömt sig. Dom båda har vart ute och lekt i säkert 1 ½ timme tillsammans nu!

Vi ska iväg och göra lite ärenden idag men jag vill inte ropa in honom nu när han har så roligt, ute för sig själv så vi åker nog inte innan efter middagen. Lillebror har vart så snäll på förmiddagen med så det kan bli spännande att se hur det går när vi ska iväg. Jag får väl återkomma med en rapport...