Idag när vi kom till mormorn så var klockan strax innan 16 och pappan skulle ju komma dit och klippa gräset med honom efter jobbet. Han var på baksidan och lekte med sin cykel och efter en stund var han borta (jag vet ju att han inte går någonstans) så jag till framsidan och då stod han där vid garageuppfarten och väntade på pappan.

Jag gick ut igen efter 10 minuter igen och sa att det nog tar en stund till innan pappa kommer men han var väldigt bestämd och skulle vänta till pappan kom. Jag satt inne med lillebror och pratade med mamma medan hon lagade mat och vid 16.45 ringde jag David och undrade om han var på G snart. Det var han så jag gick ut och skulle säja till Albin (då hade jag inte pratat med honom på kanske en kvart),
detta hittade jag, precis bredvid garageuppfarten...


Han hade somnat! På gräsmattan!

Lilla älsklingen!
Det var inte utan att det stack till lite i mammahjärtat när jag upptäckte att han hade somnat, i väntan på pappan. Han var så söt när han hade gjort sig klar redan vid 16. Han hade ställt ut sin gräsklippare, tagit på sig arbetsbyxorna och stod redo att börja klippa, bara pappan fattades...
Det är händer ju ofta nu för tiden, att vi får vänta på pappan, så det gjorde allt lite ont när han suttit där och väntat så länge att han somnat!

Sen kom ju David och då tror jag minsann att det stack lite i pappahjärtat med.
Vi började med att äta och sen klippte dom hela den gigantiska gräsmattan.
Nu sover han som den prins han är, världens bästa Albin!