Att inte ha en aning

När jag skrev det där inlägget i lördags, som jag hittat i bloggen jag hade innan jag fick Albin, så var jag ju bara tvungen att sitta där och läsa igenom en massa och det är ju så himla roligt!
 
Idag är det ju alltså dagen före Albins födelsedag och just den här dagen för nio år sedan skrev jag ett inlägg.
Det var en helt galen dag i en helt galen vecka och jag hade liksom lyckats klämma in ett blogginlägg innan jag skulle iväg på kalas där på kvällen. Kvällen innan dagen före...
 
 
 
Fortfarande sådär mycket.

I onsdags var jag och fotade lilla Ella och sen på kvällen var det fullt upp hemma.
 

I går var jag och klippte mig, sen kom mamma och Eva-Marie och fikade på en vitchoklad-kladdkaka jag bakat och efter det blev vi sittande vid datorn hela eftermiddagen (visade Photoshop funktioner). Sen kom Julia och hjälpte oss med barnförsäkringen vi ska ha till den lille och då hade jag satt mamma i arbete nere i källaren, element som skulle målas... Efteråt blev vi så hungriga så när alla (David hade besök av två kompisar oxå som verkligen gillade min kladdkaka...) hade åkt käkade vi lite rostade mackor med te (jag, David, mamma och pappa) och sen satte vi oss framför kaminen då vi fått den godkänd av sotaren på onsdagen.

Idag har jag varit hos Anna med korten på Ella, sen var det lunch och fika med Martina på stan och när jag kom hem vid halv 4 så kom Li och hälsade på. Nu har jag precis duschat och ska alldeles strax åka på Kalas till min minsta kusin Anton som fyller 12 år.

I morrn är det stubbarace med grabbarna i Hörby men jag har inte bestämt mig för om jag ska med ner än, dom ska köra rätt tidigt och David tycker nog inte jag ska åka så långt och vara borta en hel dag, dessutom vill pappa inte alls ha med mig, han tror att det blir för jobbigt för mig (säjer han men jag vet att han är rädd för att det kanske sätter igång och då är han alldeles ensam med mig...). Får väl se hur jag gör, det skulle ju bli lite halv bra väder så jag kanske stannar hemma och tar mig en tur i skogen (det funkade ju för Lisa...), David ska ju vara hemma hela dagen och greja. Han är uppe i Åkulla nu och sågar ved, vi ska ju ha ved och elda med nu när vi har fått i ordning på kaminen!
 
 
 
Tänk, tänk om jag bara visste när jag skrev det där, att det inte ens var ett dygn kvar till vi fick den där lille skrutten som vi sedan dess inte kan leva utan, våran älskade Albin!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0