Idag har jag varit på avtalskonferens inför Handels avtalsrörelse 2016 och efter det Repskapsmöte tillsammans med en sal full av likasinnade fackliga förtroendevalda.

 

Emil lämnades tidigt på dagis idag och Albin fick göra sig i ordning själv och cykla till skolan, det är inga problem, det vet jag. Han är stor och ansvarsfull, jag litar på honom. Dessutom är vår lilla by ganska säker känner jag. I alla fall för honom att cykla igenom, till skolan.

 

Jag slutade inte innan strax innan 17 i Halmstad och skulle lämna av fyra personer på vägen. Vi pratade på vägen hem om dagen som varit och om saker som berör. Det är ju det som är så skönt, när man jobbar, träffar och umgås med likasinnade. 

 

När jag kom hem var barnen inte hemma än. Mormor hämtade på dagis idag och Albin cyklade till henne efter skolan. David sa att mormor inte riktigt ville släppa ungarna ifrån sig när han kom hem, hon ville ha dom en stund till och passade på att ta dom med sig till björnbärssnåren och sen bidde det ungspannkaka med dom nyplockade björnbären i. 

 

David åkte bort och smakade ungspannkaka och hämtade barnen medan jag sorterade post och drack lite te.

När barnen kom hem så var det bara en liten stund dom hann vara ute och leka och det blev ljudliga protester när jag ropade in dom för dusch, tandborstning och sängen.

 

Efter att jag nattat barnen idag så tänkte jag skriva ett blogginlägg om hur jobbigt jag återigen tycker det är när vissa arbetsdagar blir så långa att jag bara träffar barnen en stund på morgonen och en stund på kvällen.

Men så loggade jag in på facebook...

 

Där låg det där inlägget som stört mina tankegångar hela dagen.

Det här inlägget...

 

 

Det här la Henrik Schyffert upp på sin facebooksida i går och jag har sett det hela dagen idag.

Men det är givetvis inte Schyfferts inlägg som stör mig utan det är människor, som tillhör min skara facebook-vänner som lägger upp statusar som "Jag vill inte se döda barn när jag loggar in på FB"

 

Helt ärligt nu, är NI sanna!?

Ni som tycker så?

 

Ni vill inte se döda barn på ert flöde när ni sitter hemma i soffan och slösurfar från mobilen,

men att det flyter iland döda 3-åringar på stränder runt medelhavet, det är helt ok eller!?

 

 

Jag tänkte gnälla på att jag inte sett mina barn mer än ett par timmar idag.

 

 

jag har swishat pengar, hit.

Det känns så futtit bara...

Jag kan gå in och pussa min busiga snart-femåring på pannan och veta att han inte alls kommer drunkna någonstans på medelhavet i morrn. Mina barn har idag fått så galet mycket kärlek, till exempel så va mormorn till och med "tvungen" att ha dom hos sig en stund extra. Aylan har levt sitt tre år långa liv i krig, drunknade ute på medelhavet och flöt i land på en turkisk strand igår.

Så orättvist! Varför är det så?

 

Idag på repskapsmötet så fick jag reda på att jag var nominerad som ombud till Handels stora kongress som äger rum nästa år. Fattar ni hur stort det är för mig?

Av en lista med 18 nominerade personer så stod mitt namn, brevid min bild, på plats nr 2...

Som andra person ställde jag mig alltså upp i salen och presenterade mig själv, sa vem jag var, vart jag jobbade, hur gammal jag är, vilka uppdrag jag har och vad jag brinner för, vad som är mina hjärtefrågor.

 

Jag svarade

Mina hjärtefrågor är all orättvisa. Jag hatar orättvisor och har alltid gjort.

 

Människors lika värde. Så jäkla viktigt!

 

Jag ska göra vad JAG kan för rättvisan!