Att tjata lite

Alltså, jag vet att det blir lite tjatigt men vi är så himla kära i våran lilla Lolan.
 
 
Hon är precis helt underbar nästan jämt och kan liksom inte låta bli att gosa. 
Finns det en ledig famn så kommer hon och när man vaknar på morgonen så ligger hon vid fötterna som en liten pälsboll. Oftast med någon form av dammtrasa/disktrasa som hon hämtat under natten och burit upp till oss.
I onsdags morse när David gick upp så hittade han dammtrasor i alls våra sängar...
 
Nu kanske ni funderar på varför vi har dammtrasor liggande framme.
Det har vi inte. Eller alltså, jo, på sätt och vis har vi ju det men ändå inte.
Bakom dörren i tvättstugan har vi en korg med de städgrejer som vi använder oss av när vi städar ute i lägenheten som vi hyr ut och där i lägger vi trasorna när dom är tvättade och det går åt en hel del eftersom jag är så himla noga med att det ska vara en till varje rum/moment och i den korgen går hon och hämtar trasor på nätterna och placerar ut på, som hon tycker, mycket lämpligare ställen.
 
 
Såhär kan man också ligga. På en av de synliga takbjälkarna på övervåningen.
Knaskatt.
Men som vi älskar henne!

Att få påminnelser...

 
Jag älskar att facebook skickar ut små påminnelser om vad som hänt samma datum åren innan och häromdagen fick jag denna fantastiska bild.
 
Emil drygt tre år sitter och äter havregrynsgröt klockan 7.12 som hans storebror kokat åt honom medan jag fortfarande inte ens stigit upp. Älskade barn va ni gör mig stolta!

Att ha varit på det där smultronstället igen...

Mamma skickade meddelande en kväll i veckan och undrade om vi inte skulle ta och åka till Tjärby och gå en promenad. Sagt och gjort. Nu har det ju slagit ut ordentligt överallt och med oss hem fick vi en stor bukett liljekonvalj och jag fick lite myggbett, för dom rackarna har minsann också hittat dit och i vanlig ordning går jag med en liten svärm av diverse insekter surrande runt mig, de allra flesta med någonform av stickdoning...
 
 
 

Att ha testat att grilla paj igen

 
Så sjukt smidigt!

Efter att vi grillat hamburgare i förra veckan så hade jag kastat ihop en liten paj som vi kunde slänga på grillen efter att vi grillat klart hamburgarna.
Jag har således absolut inget recept att dela med mig av eftersom jag bara verkligen "kastade" ihop lite ingredienser i en bunke och smulade över lite rabarber och frysta hallon (rabarberna räckte liksom inte riktigt till). Till det hade vi vaniljglass och i vanlig ordning åts det tills det liksom tog slut...
 
 

Att cykla med galningar...

För mitt arma modershjärta är det förknippat med hjärtsnörp, nästan jämt.
 
Den store cyklar mer på ett hjul än på två och den lille försöker göra likadant med väldigt blandade resultat.
Så om någon undrar varför vi har försett våra kids med BMX Full Face-hjälmar så är det därför, för att dom aldrig bara cyklar som man ska.

Att ha sällskap i trädgården

Vi har en liten inneboende hos oss.
 
 
En liten igelkott.
Grabbarna är superdupersäkra på att det måste vara Prassel, Igelkotten som bodde under vår altan för några år sedan. Jag är inte helt övertygad om att det är samma, men det spelar mindre roll.
 
Lolan håller i alla fall utkik efter honom och när jag hällde upp lite kattmat och kattmjölk som jag gick ut med inför natten så passade hon på att provsmaka så det var gott. Högst ätbart blev betyget...
 
På morgonen var maten borta och Prassel lika så, men om det var han som satt i sig maten eller någon grannkatt, det får vi aldrig veta. Nu har han inte varit här på några dagar, eller i alla fall så har han inte visat sig.

Strykande åtgång!

På mina knäckebröd är det strykande åtgång och jag fick i helgen ställa mig och baka lite till.
 
 
Återigen på skrädmjöl och denna gången gjorde jag några med dill på. 
Min vän Malin önskade det och då gjorde jag några åt henne.
 
 

När någon är sjukt pepp!

En hel dag...
Eller i alla fall i över S E X timmar en förmiddag...
 
 
Lillebror var bjuden på kalas i helgen och det var han väldigt pepp på.
När han vaknade vid sex-isch så var det det första han frågade om, hur långt det var kvar till Hugos kalas började. Sen sprang han och kollade på klockan var tjugonde minut ungefär i S E X timmar innan det var dags att göra sig i ordning och han var ganska klar med hur han skulle se ut.
Mousse i håret = Viktigt.
 
Kalaset var en succé och han smider nu storslagna planer för sitt eget kalas, om lite drygt ett halvår eller så. Han har god framförhållning den där, det har han från mig tror jag.

Motocross!

I helgen var det MX Masters andra tävling för säsongen, i Getinge.
 
Det var ju superfint väder både lördag och söndag och Albin körde precis hur bra som helst!
Vi är så himla stolta över vår förstfödde. Han har utvecklats något enormt och han kör verkligen med huvudet, lyssnar på tips och råd, visar hänsyn och respekt.
Han har en makalös kondition som jag inte kan förstå vart den kommer ifrån.
 
På lördagen var det träningsdag och sen på söndagen var det tävling.
Vi valde att inte sova över denna helgen då det är sjukt dåligt med plats i depån i Getinge och faciliterna kring vatten, duschar och toaletter inte är direkt på topp.
 
Banan är perfekt för de lite mindre hojjarna och det är en sandbana vilket är finfin träning.
Förra säsongen låg Albin konstant i undre halvan av startfältet och körde B-final alla gånger och som mål för året hade han att antingen komma 1:a, 2:a eller 3:a i B-finalen eller att kanske till och med få köra en A-final.
Högst rimliga mål tyckte vi och i vinter har Albin faktiskt tränat massor med crosskörning eftersom vi inte haft särskillt mycket snö i södra Sverige och det finns gott om sandbanor som ofta har öppet även vintertid om vädret är ok. Så David och Albin har varit iväg en hel del och tränat, vilket säkert gjort att han underhållt sig kondition.
 
 
Tabellen här oven är säkert grekiska för de flesta men det är alltså resultatet i A-finalen.
Japp, ni läste rätt! Albin kom till A-Final och körde dessutom så jäkla bra att han blev 11 i mål.
Det var en fantastiskt nöjd unge vi mötte efter målgång igår.
 
Vi hade ju gjort oss ett fintfint litet tillhåll ute på halvmeters-gräs-åkern där vi camperade och vädret var ju som sagt perfekt för oss åskådare, sol hela dagen men inte för varmt och med lite vind.
Tyvärr så är det ju precis då man inte märker att vårsolen tar rätt bra, och man ju oftast är lite sådär vinterblek dessutom...
 
 
Så, ja.
Idag knäcker jag extra som rödljus kan vi säga.
Eftersom jag hade långarmadtröja på mig större delen av dagen så är det då bara fejjan så fått sig lite för mycket av det goda...
Men jag har sovit som en prinsessa i natt och räknar med att det i vanlig ordning lägger sig rätt snart.
 
När vi kom hem så hade Emil (som hängt med mormor hela dagen och natten) varit och plockat lijekonvalj till mig! Så nu doftar det precis helt ljuvligt i köket när man går förbi.
 
Det blir inte någon vila direkt utan vi laddar om för 3:e MX Master som är nu den kommande helgen och innan dess är det ju Sidvagnscross på Anneberg på torsdag och det kan man ju inte missa.
 
 

Lilla Lolan

 
Hon protesterar.
Ja, det kanske inte ser så ut men vi åkte hemifrån i går morse kl 6.10 och sen kom vi inte hem innan drygt 12 timmar senare och då var hon inte nöjd alls, den lilla hönan.
Så idag när grabbarna cyklat till skolan så kom hon till mig och skällde.
Först skällde hon på mig för att hon inte fått så mycket socialkontakt igår och sen ta hon sig tillrätta, så nära hon bara kunde och där låg hon.
 
Hon gjorde mycket klart, att hon minsann inte tänkte flytta på sig innan det var absolut nödvändigt, typ om det började brinna eller om jag möjligtvis höll på att kissa på mig...
 
Älskade lilla katt.

Att ha hittat något!

Hur underbart är inte det här?
Jag har hittat skrädmjöl!
 
Jag har givetvis redan dammsugit google på recept och bakat ljuvligt goda skrädmjölskäckebröd och en ugnspannkaka med skrädmjöl i. Nästa projekt är en mjuk kaka som heter Mårbackakaka som man bakar just på detta mjölet. 
Så himla gott!

Att hänga med en solstråle

I veckan hängde jag med Daisy en stund.
Vem vill inte hänga med en supergosig 11 månaders som allra helst vill sitta i famnen, ge blöta pussar med öppen mun och älskar att ta selfies?
Jag kan inte motstå i alla fall.
 
Ser dessutom på just dessa bilder att åldern börjar ta ut sin rätt och jag har fått rynkor runt ögonen när jag skrattar. Tycker faktiskt att det klär mig, åldern.
 

När ljuset är precis underbart

 
Och man går ut barfota på altanen klockan åtta på morgonen och det redan är varmt och skönt.
När det kommer en massa olika dofter med vindpustarna, lite hägg, lite spirea, lite körsbärsblommor, lite fuktigt gräs, basilika och oregano från kryddhyllan och snart, snart kommer min favorit, syrénen...
 
 

Att fundera på om det verkligen är sant!

Jomen ni förstår!
Såhär satt jag igår, ute i solen och åt en hembakat knäckebröd med rabarbermarmelad och ost.
Drack en kopp te, bläddrade i senaste nummret av hembakat (där jag för övrigt vill bara typ ALLT!) och småpratade med min minsting om ditt och datt.
Och jag njöt! Jag gjorde absolut ingenting vettigt, jag hade ingen ångest, inte ens i närheten av att ha ångest.
Emil åt också ett knäckebröd och funderade lite på hur man gjorde egen marmelad och varför man inte kan drick kanalvatten och hur det kommer sig att biet dör efter att den stuckit.
 
Så jag satt kvar.
Som man kan se på den lilla bilden.
Jag var absolut inte ute efter att sola eller så och jag är ju inte ens förtjust i att sitta i solen men just då, igår eftermiddag, så mådde jag helt plötsligt så himla bra där i min stol, med en tidning, ett knäckebröd och en unge. Nästan som innan jag blev sjuk. Nästan som om allt var som vanligt...

Den här alltså...

Den här behöver nog egentligen ingen förklaring, eller?
 
 
Meddelandekonversationen mellan mig och mamma i går morse när jag gått in på företagsmailen (pappas firma) och upptäckte att någon mailat därifrån!

Stoltheten i det här går att mäta med ens barns första steg och sånt där.
Go mamma!

bloglovin
RSS 2.0