Goa ungar!

Dom här ungarna alltså!
Det är två härliga, helt vansinnigt olika personer men lika älskade.
 

Min stora kille. Min Albin.
 
Han är för det mesta ganska lugn i humöret. Han är ansvarsfull och ordentlig. Väluppfostrad och artig.
Jag litar på honom så mycket. Jag är så stolt.
Han är aktiv i både Fotboll, innebandy, simning och cross och han älskar att vara utomhus.
Han äter som en häst, växer som ogräs och älskar att kramas.
Han har ett alldeles speciellt förhållande till sin mormor och kan lätt ta vägen om hennes hus på väg hem från skolan bara för att ge henne en kram innan hon börjar jobba.
 
Han har dom blåaste ögonen och det vitaste håret.
Han älskar att lära sig nya saker och studsar upp i ottan VARJE morgon, pigg som en lärka.
 

Min minsting, vår alldeles egna Emil i Lönneberga...
 
Emil börjar varje morgon med att högt och tydligt deklarera "JAG LEVER ÄN!" i stället för ett helt vanligt God morgon. Min minsting är den som ger mig gråa hår och massor med skrattanfall dagarna i ända.
 
Han gör mer hyss än vad dygnet har timmar. Nyfiken är hans andranamn. Han har ett humör som inte är av denna värld. De bruna ögonen, den runda näsan och det långa, vågiga och busiga håret gör det omöjligt att inte älska uppsynen av honom.
Han vill göra och säga precis som sin storebror. Han älskar motorer och allt som har med det att göra men är lite höjdrädd och tycker inte om för höga ljud.
Han gör precis som han tycker. Han säger precis vad han tänker på och han är envis som synden.
 
Jag kommer inte oroa mig för Emil, han kommer klara sig bra i livet. Jag är stolt över att få vara hans mamma.
 
 
 
Mina två, helt perfekta små prinsar.
 
Så olika som två pojkar kan bli men som älskar varandra djupt och som saknar varandra när dom är åtskillda.
 

Som vanligt!

Nu, nu äntligen!
Emil är som vanligt igen!
 
 
Det började redan igår, med att han blev som vanligt menar jag.
Måndag var ingen bra dag, nog faktiskt den värsta. Han hade ont, gnydde, gnällde, grät och sov omvartannat.
 
Nätterna nu i ett par dagar har inte heller varit superroliga, han har vaknat flera gånger per natt och gnytt men inte riktigt kunnat säga vad det är. Igår var första dagen som han inte sa att han hade ont, han åt som vanligt och var som vanligt.
 
Nu i dagarna har vi passat på att baka lite.
 
 
Idag blev det några småkakor, recepten som vanligt i bakbloggen.
 
Igår passade vi på att prova ett nytt bröd. En saftig vetelimpa. Tror nästan ungarna åt upp en hel limpa i går, både på mellanmålet och kvällsmaten.
 
 
 
Recepten kommer härifrån.
 
 
Nu ska jag strax göra mig klar för att åka och träna. Barnen har varit ute med pappan större delen av eftermiddagen. Det fixas lite med marksten och båda grabbarna är med och hjälper till, med arbetshandskar och varsin liten skottkärra...
 
 
 
 

Bakslag...

 
Ja, alltså, det är liksom det här vi gör idag...
Bakslag kan man nog kalla det för han har ont, gråter, äter inte särskillt mycket och mår lite illa.
Han soven hela nätterna, men så går jag också in och smyger in en Ipren Supp innan jag lägger mig på kvällarna. I går kväll gjorde vi inte det och kl 23 vaknar han och är jätteledsen. Det blev en supp och sen låg jag och strök honom på pannan och över det svettiga håret tills han somnade om, snyftandes.
 
I morse hade han lite feber och jag fick inte i honom något ätbart på hela förmiddagen i stort sett. Han mådde illa när vi körde Albin till skolan och sen fick jag i honom lite fruktsoppa och en piggelin. Vid 12 la jag honom i vagnen och sen gick vi ut och PW en timme innan vi skulle hämta Albin och han somnade på en kvart.
 
När vi hämtat Albin och var på väg hem så såg vi årets första humla!
 
 
 
Igår var jag iväg på en liten Roadtrip med Björklund och det var inte utan att jag var lite trött och somnade helt och hållet ovaggad när jag kom hem efter att ha kört 1306 km sedan 5.30 på morgonen.
Älskar min bil! Inte träsmak en enda gång!
 
 
Nu ska jag runda av här och gå ner och förbereda för mannens hemkomst.
Vi ska äta gott och mysa med våra grabbar.
 
Jag bjussar på en bild från en ljuvligt solig PW i veckan, som avslutning.
 
 

Älskade treåring!

 
Idag har vi en Treåring i huset minsann!
Ja, i alla fall alldeles strax, 10.50 för tre år sedan kom han ut (mer om det kan man läsa här) 
i full fart, vår andra son.
Världens busigaste lilla Emil, med dom bruna ögonen och det busiga håret.
 
När jag satt och kikade igenom lite olika bilder här om dagen så slog det mig att jag måste jämföra julkortsbilderna från år till år och här kommer dom.
 
 
Den översta bilden tog vi direkt när vi kom från BB så jag skulle hinna sätta ihop julkorten, beställa och skicka så dom kom fram innan jul och det hann vi med!
 
Nu är han stor kille med egen vilja, ett väldigt välutvecklat ordförråd och med ögon som smälter mitt hjärta om och om igen, flera gånger om dagen och jag är så glad att jag får lov att ha mina pojkar hemma hos mig fortfarande, hela dagarna, varje dag. Dom ger mig så mycket och jag skulle aldrig vilja byta bort dessa åren hemma!
 
Nu ska vi fortsätta förbera lite för kommande treårskalas!
 

Önskelistor...

Nu är det dags för barnen att skriva sina önskelistor.
 
 
Vi ska gå igenom Albins & Emils i helgen och skriva ner.
Emil har ju dessutom en födelsedag som väntar...

Galningarna på fyra hjul....

 
Litet filmklipp från igår, när vi var och körde fyrhjuling.
 
Emil vill ju väldigt gärna köra själv och som ni ser i klippet så är han fortfarande en aning opålitlig så David har ett rep fastknutigt där bak och håller emot om det går för fort, tyvärr kan han ju inte styra med det däringar repet...

Filtar...

Jag tycker att det är på sin plats att pojkarnas filtar får ett helt eget inlägg.
Jo, jag är fortfarande i Spanien, men det här med tidsinställda inlägg är fantastiskt.
 
Båda barnen har fått en filt från Me & I.
 
Albin har en vit som på ena sidan är täckt med sköldisar. Det var en av dom få grejerna jag köpte när Albin låg i magen. Jag var på Me & I party hos Anna. Jag minns inte om hon hade fått Ella eller om hon var liten, hur som helst så var det i alla fall kollektionen 2006, vår eller höst.
 
Albins filt är enormt viktig för honom och han ÄLSKAR sin filt och har alltid gjort. När jag märkte att den var så viktig så letade jag febrilt efter en till och hittade en ny på Tradera som jag budade hem.
 
När Albin var lite drygt ett år så tog vi bort hans napp och då blev filten extra viktig för honom. Det var aldrig några problem att ta nappen, jag tror det är enklare när dom inte hunnit bli för stora.
 
När Emil låg i magen så ville vi ha en likadan filt men eftersom vi inte visste va det var för en liten krabat där inne så ville vi ha en som var hyfsat neutral i färgerna. Det hittade jag inte och sen slutade Me & I med filtarna så jag köpte två från deras utförsäljning på webben. Den är blå på ena sidan och orange på andra, med råttor på.
 
Emil älskar också sin filt men inte på samma sätt som Albin. Dom har båda sina filtar i sängen och bara när dom ska sova, men Emil vill ibland ha sin med sig i soffan på morgonen när han dricker välling.
 
Vi tog Emils napp när han var ungefär lika gammal som Albin, strax över året och det var inga problem där heller. Kanske kan det vara därför killarna är så fästa i sina filtar, för att dom inte hade nappen så länge?
Hur som helst, jag tycker det är supermysigt med filtarna!
 
 
Albins ena filt är numera så söndertrasad att jag måste tvätta den i tvättpåse...
 
 

Hur mycket hyss kan det finnas i en liten unge?

Alltså den där lilla människan till att göra hyss!!
 
Pulsen har ännu inte gått ner sen han låste in sig på Albins rum, tog ut nyckeln och lyckades inte få i den igen... Hysteriskt samtal till pappan (som om han skulle kunna göra något på telefon ?!) som sakligt meddelar vart lådan med skruvdragaren ligger i garaget, så jag kanske kan skruva isär själva låset på något vis.

På utsidan av rummet har vi alltså en smått hysterisk morsa och en snyftande storebror som undrar om han inte någonsin kommer att komma in på sitt rum igen, eller kanske snarare, vad kan lillebror åstadkomma på tiden det tar innan vi får ut honom.

Strax innan han själv lyckas låsa upp igen (för han har givetvis tagit med sig sin nyckel in till Albin så att båda nycklarna är på insidan...) så tror jag att jag kanske, mitt i det hysteriska, sa något till David i telefonen om att det minsann är hans fel för det måste vara hans jäkla gener som ställer till det för jag låste minsann inte in mig när jag var 2½!

 
 
Nu har han ju visserligen kommit ut igen och leker fint med sin bror men jag begriper inte vart han får allt ifrån?
Albin har aldrig låst sin dörr och hur fick han för sig att han skulle ta med nyckeln från sitt rum (som dessutom ligger på en liten tavellist) och gå in på Albins rum, stänga och låsa från insidan?
 
Pjuh, jag blir gråhårig... mycket fortare sen vi fick Emil...
 

Träning i kvällssolen!

 
Vilken kväll!
 
Efter några timmars mekande med Albins quad nu i eftermiddag/kväll så har vi vart och tränat lite.
Morfarn kom hit direkt efter jobbet och hjälpte till med att bya några grejer som David fått hem och sen bar det iväg.
 
Albin kör riktigt bra nu, han har koll på grejerna och hur han måste parera i skarpa kurvor, på hopp osv.
 
Emil har inte riktigt lika mycket koll än men han älskar det!
Han skrattar med hela ansiktet när han får köra runt på sin "fyling" som han kallar det.
Än så länge vågar vi inte låta honom köra runt själv så David har ett rep fast där bak så han kan gå/springa med och styra lite. för visst vill ju även Emil köra upp på dom stora guppen när Albin gör det...
 
 
Jag körde också några varv på slutet men då upptäcktes det att mekanikerna inte gjort sitt jobb ordentligt och vi hade tappat en hjulbult. Tur var väl det, annars hade jag aldrig fått med dom hem!
 
 
Nu ska jag strax runda av här vid dator, ta en dusch, packa kameraväskan och förbereda morgondagens hemliga bröllopsfotografering...
 
(Nää, det är inte jag TYVÄRR ;-))
 
 

En eftermiddag i grushålan...

Kan ni tänka er vad vi gjort då, när vi var en eftermiddag i grushålan?
Såklart! I går eftermiddag tog vi fikakorgen, quaden och alla crosskläderna och åkte till grushålan.
David tog med koner & spade och sen byggdes en liten bana.
 
 
Han är grym, vår stora kille!
 
Idag var det ganska varmt i grushålan. Solen tittade fram och det fläktade inte någonting så efter en halvtimme var han ganska fika sugen (och rätt sugen på att komma ut crosskläderna med tror jag).
 
Mormor och morfar kom och höll oss sällskap. Mormorn gick och plockade blommor och morfarn kom med sina experttips till sitt äldsta barnbarn vad gäller gas, broms, kurvor och allt det där ni vet.
 
Emil?
Jodå, han lallade runt där ute. Plockade luppiner som aldrig förr!
När quden var ledig tyckte han bestämt att det var hans tur att prova...
 
 
Först med pappa och sen själv.
Men han tyckte att hjälmen kliade och kunde inte alls koncentrera sig på själva gasandet så vi la ner det...
Dock tyckte han det var jättelöjligt att pappan höll emot när han skulle visa att han kunde gasa, för det har han minsann koll på, hur man gasar och även hur man startar (det vet inte ens jag...).
 
 
Ljuvlig eftermiddag!
 

Måndag morgon...

 
Vi hade en annorlunda morgon här hemma.
 
Det blev ganska sent igår så jag fick faktikst väcka Albin i morse, något som är ytterst sällsynt och definitivt inte hänt sen han började skolan. Han brukar ha gått upp i så god tid att han redan ätit, klätt på sig och packat frukt när jag kommer ner.
 
Jag var helt säker på att Emil skulle sova lite längre han oxå så vi smög runt här nere innan vi gjorde oss klara för att åka till skolan och precis när jag ska till att gå ut genom ytterdörren så hörde jag Emil ropa.
 
Han var väldigt kissenödig så det fick han göra men något annat han vi inte med, jag svepte in honom i en filt och sen åkte vi. När vi kom hem så åt jag frukost (Emil är ingen frukost människa alls och det tar en bra stund innan han vill ha något att äta) medan Emil kikade på Bolibompa.
 
Efter en stund kom han och ville ha lite flingor. Han fick en tallrik med lite torra flinger i som han smaskade på vid tven. Annars äter vi inte inne vid tven alls men nu fick han de eftersom det vara var lite torra flingor.
När det gått en bra stund ropade han att han var törstig och jag sa att han fick komma till köket då.
Då la han huvudet på sne och tittade på mig med sina bruna ögon som jag smälter lite av och sa
 
-Snälla mamma?
 
Hmm, åldern har gjort mig så himla mesig!
Men han fick inte ha glaset med mjölk inne hos sig så jag tog med det och satte mig brevid.
Rätt som det var så hade vi mjölk lite varstans. Mest på honom dock men en hel del saker fick åka i maskinen, bådas kläder, filt, kudde mm...
 
 

Emil i studion

 
Idag har Emil fått vara med mig i studion och fota kläder för BlingCity.
Det är ju inte helt lätt alla gånger för han vill gärna vara med där framme och efteråt brukar han alltid få det och han blir mer och mer van fotomodell...

Memory

 
Emil spelar lite memory på surfplattan så här på morgonen.

Ledsen Emil...

Han är verkligen inte på humör idag!
 
När han vaknade i morse så fick han inte upp sitt vänsteröga, det var helt igenklistrat och jag har kämpat en hel del med ljummet vatten för att få det rent. Mormorn kom på förmiddagen och hade köpt våtservetter för ögonen som vi baddar med.
 
 
Mamma stannade kvar medan jag hämtade Albin och sen blev Emil på ett rasande dåligt humör.
Skrek, gormade, gapade och slog omkring sig. Albin blev förstvivlad och ledsen och då blev det väldigt tungt i mormor-hjärtat så hon tog med honom hem till sig så fick jag vara hemma med den argsinta bebisen...
 
Just nu sitter vi och tar igen oss till barbapappa och han har lugnat ner sig.

Tyst?

 
Mamman försöker jobba, hur tror ni att det går?

Praktikanten

Eftersom vi blev portade från att vara inomhus idag så fick jag och Emil ta och jobba lite i studion och när jag var klar med kläderna så ville Emil att jag skulle ta kort på honom och det händer nästan aldrig!
Han är inte alls så lätt att fota som Albin alltid varit så man får verkligen ta tillfället i akt när han själv vill!
 
 
 
Å innan jag fotade honom, när jag höll på med kläderna, så passade han på att krypa ner i leksakskorgen,
full med pepparkakssmulor runt munnen...
 

Pang pang Lucky Luke...

 
Emil sjunger Pang pang Lucky Luke för mamman, det högsta han kan dessutom...

Givande konversation?

 
Emil och jag hade den väldigt intressant diskussion i veckan...
 
 
 

Trött kille...

 
 
Det var jobbigt igår vid kvällsmaten...

Skolan!

Nu har Albin kommit igång ordentligt i skolan och det är 8-12.30 som gäller, varje dag!
 Det är helt underbart att ha fått in vardagsrutinerna igen och jag njuter av att vara sådär supertrött redan vid 21 på kvällarna. Om morgonen, nu för tiden, ringer min klocka 6.25 varje dag och då hinner jag oftast upp och ta min morgondrink och läsa tidningen innan Albin & Emil ska väckas. Ibland vaknar dom av sig själv samtidigt som mig och då blir det morgonbompa i soffan för deras del.
 
När Albin ätit frukost ger vi oss av vid 7.40. Han cyklar och jag tar Emil i vagnen. När vi lämnat av Albin tar vi en PW innan vi går hem och äter frukost.
 
 
Underbart PW-väder!
 
Sen har jag Emil hemma och han är ju inte helt lätt att se efter, man hinner knappt vända sig om så har han gjort hyss! I måndags tog det nästan priset alltså, då var jag helt utmattad när vi vart och hämtat Albin efter lunch!
Han smetade en håret med miniderm (kräm för torr hy) så vi fick duscha oss ordentligt.
 
 
Efter dusch måste man givetvis kamma sig ordentligt.
 
Han fick fatt i min plånbok (som låg i ett stängt fack på utsidan av vagnens suflett!), plockade ut alla pengar, alla kort, ja allting, på altanen... som har 1½ cm breda sprickor... PANIK! Men som tur va hade han bara lyckats kasta ner ett och annat oviktigt kvitto!
 
Efter maten skulle vi bara vänta ut en maskin tvätt så jag hann hänga upp den innan vi skulle cykla och hämta Albin, det var ju bara det att när den maskinen var klar så visade det sig att någon liten man, visst stoppat in en blöja så allt, ALLT, var fullt med någonslags ludd! Bara att köra om maskinen igen, men både förtvätt och extra sköljning...
 
Medan jag höll på som värst att slita mitt hår (undrar varför det börjar gå i grått??) så lyckas han fi in den lilla knubba handen in i skåpet där tvättmedlet står, trots att det är en barnspärr på så det bara öppnas typ 2 cm. Får tag i skopan med tvättmedel och öser ut på golvet, mattan och lite i mina skor!
 
GAHHHH!
Får på honom skor och kläder och skickar ut honom på altanen med stränga förmaningar om att stå blickstilla och inte röra NÅGONTING, i synnerhet inte cykeln som jag redan packat klart. Jag skulle ju "bara" in och dammsuga upp allt tvättmedel snabbt... När jag kommer ut har han givetvis vält cykeln och har fullt sjå med att plocka och greja med allt jag redan packat ner som nu ligger utstrött på gräsmattan...
 
Jag var såå matt och trött när jag väl kom hem till mamma att jag var tvungen att ta igen mig en liten stund, på altangolvet. Albin var lika trött han, efter första riktiga skoldagen, han bara satt i en solstol. Tills Lina, Olle & Isak kom, då gick vi på utflykt! Med fika!
 
Jag tyckte absolut att jag förtjänade en kvällsdrink och soffhäng efter den dagen!
 
Nu snackar vi inte alkohol, utan Fitline!
 
I går var det samma visa, upp, väcka, skolan, PW, hem, frukost och sen hyss...
 
 
Kollar vad för något roligt som kan finnas på diskbänken...
 
Han har börjat putta runt stolar i hela huset för att komma åt allt som han vet att han inte för pilla på... Sånt som han ser att vi ställer upp dit han inte når. Efter frukosten och PW så gick vi upp så jag kunde ta en snabb dusch. Jag la fram leksaker, till honom, hos mig, inne i badrummet, men dahhh, trodde jag verkligen att han skulle stanna kvar där? Nää, det gjorde han såklart inte utan när jag kom ut så hade han gjort såhär fint i eluttaget på Albins rum...
 
 
Två stycken däck till någon av Albins motocyklar, den ena, väldigt långt in...
 
Efter middagen och hämtningen av Albin så cyklade vi om Oscar och Alex och hämtade upp dom. Dom fick vara hemma hos oss och leka medan mamma Angela jobbade en sväng. När Angela kom satt grabbarna och spelade Wii.
 
 
Vi har lånat hem brorsans och här kör dom Mario Kart.
 
Vi är annars inte mycket för dator/tv-spel men det var ju jätte tråkigt väder i går så vi kunde ju inte vara ute (jo, det finns regnkläder, men så jäkla kul är det inte och vara ute i ösregn) och då var det bra att ha ett tv-spel hemma! Lagom tills Angela kom hade vi en jordgubbspaj klar.
 
På kvällen var jag bara tvungen att testa göra en marsipanbebis i min nya silikonform!
 
 
Givetvis ska den inte vara kritvit och inte har kanter kvar när jag ska göra till tårtdekoration, men ni fattar poängen, visst är den söt?
 
Idag har vi återigen haft lämning och hämtning i skolan, PW där emellan och efter skolan tänkte vi åka till svampskogen och möta upp mormorn, men se det blev det inget med.
När vi kom till skolan satt Albin med en ispåse på bakhuvudet, han hade hoppat hopprep, ramlat och slagit bakhuvudet i asfalten så fröken bad mig hålla lite extra koll på honom idag.
 
Vi cyklade om affären på vägen hem och det var då ingen fara med Albin, även om han hade en rejäl bula och var ganska öm. När vi precis kommit hem så lyckas Emil få ett getingstick på långfingret.
 
Han skrek i högan sky och det gjorde nog rejält ont men jag fick på hydrokortisonkräm och ett plåster snabbt, så fick grabbarna fika på några chokladbitar och så var allt bra igen. Emils finger och hand svullnade upp ganska så direkt men han sa inget mer. Jag ringde ändå sjukvårdsupplysningen eftersom det var första gången (ingen av barnen har fått förut) och dom bad mig oxå hålla koll. Så jag insåg att svampskogen nog inte var något för oss. Vi ringde Oscar och Alex istället och dom var oxå leksugna!
 
Angela hade gjort smarrig äppelpaj och barnen fick lekt av sig!
I kväll har det vart fotbollsträning för grabbarna och jag har jobbat en sväng på kontoret.
 
Nu går ögonen nästan i kors här uppe så jag ska ta och flytta över till sovrummet och hoppas på en god natts sömn. Grabbarna somnade snabbt och enkelt i dag med, men Albin hade väldigt ont i bakhuvudet och kunde inte ligga på rygg alls, så vi får väl se vad som händer i natt.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0