Aj, aj, aj!

Det gör ont, ont, ont! Men jag har bara mig själv att skylla och det vet jag.

I morse när vi gick upp så kändes det som en riktigt bra dag (i fogarna alltså), jag hade iofs varit vaken ett par timmar i natt av att det brännde så in i norden i mellangärdet, men Novalucolen ligger i husbilen och jag går inte ut dit mitt i natten, så det tog en bra stund att somna ifrån det.

Vi tog det ganska lugnt hemma på morgonen då vi fortfarande är liiite förkylda men vid 9 åkte vi hem till mormorn som hade sorterat upp alla ljusen som kommit i går. Camilla & David kom oxå dit en sväng, Camilla hade ljus att hämta och David och Albin lekte minst sagt vilda lekar som skrämde slag på stackars Majsan (mammas ena katt)!

Eftersom mormorn skulle jobba och vi behövde åka hem och börja med maten så drog vi oss hemåt vid halv 12. Efter middagen så var det så himla fint väder och jag (som fortfarande inte hade gjort så mycket) kände mig verkligen på topp så vi tog på oss arbetskläderna och fyllde HELA containern med allt trä (golv, väggar, tak, panel mm) som David rivit ut från övervåningen och kastat ut genom fönstret. Containern står ute på gatan så det blev en massa rundor med skottkärrorna (vi hade givetvis varsin, jag & Albin) och massa lyft även om jag tog det lugnt. Jag lyfte en åt gången, tog det i min egen takt och vilade mellan varven, dessutom har jag faktiskt himla go hjälp av Albin som tog alla småbitarna på sin kärra och gjorde precis som jag!

Dom första timmarna gick som hejsan! Solen värmde och jag kände verkligen hur jag saknat att riktigt få ta i, svettas som en gris och använda hela kroppen. Mot slutet gick det ganska sakta och Albin hade både kommit fram till containern och tömt sin kärra innan jag ens kommit ut på gatan men vi fick tagit upp allt och nu är hela containern full och redo att tömmas så vi kan få hit en ny! David kom hem precis när vi körde dom sista lassen och han sken upp med hela ansiktet när han såg vad vi gjort och trots att jag vet att han inte räknar med min hjälp så känns det så skönt att kunna hjälpa till.

Medan jag var sådär varm och svettig så det lixom ångade om mig så gick jag ut och duschade (det är ju då det är såååå härligt med en dusch, annars är det ju bara tråkigt...) och när jag kom in och suttit ner i 5 minuter så insåg jag att jag inte kommer kunna röra mig mer idag. Det ringde innan och jag hann inte ens ut i köket för att svara så David får hämta in kryckorna till mig, så jag åtminstonde kan ta mig mellan rummen här hemma. David & Albin gick direkt upp och fortsatte riva när han kom hem och jag ska försöka ta mig upp och se hur det går om en stund.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0