När en julklapp är en fullträff
Ja, förutom den där cykeln, lego och en hel drös med andra julklappar som Albin fick så fick han även två kit med nya dekaler till sin nya hoj av min bror med familj.
Han ljublade och slängde sig om halsen på brorsan när han slitit av pappret.
Nu ska hojen tvättas ordentligt och sen ska dessa nya dekalerna på!
Brorsan har varit med och designat dessa ihop med Manii Decals
Bla så är det Albins önskan om färger och så är det en siluette av Varbergs Fästning i det blåa.
Sponsorerna har pappan jagat i höst och dessutom fått ihop oväntat många som vill hjälpa vår grabb framåt.
Tävlingssäsongen 2017 är slut!
Och våran Albin gör sin absolut bästa tävling någonsin!
Vi packade in oss i husbilen och körde mot Svenljunga ganska sent på fredagkvällen.
Medan David och Albin packade det sista hemma så körde jag bort lillebror till mormor & morfar och körde och handlade på vägen hem. Vi var nog inte iväg fören närmare halv nio på kvällen.
Albin somnade gott när vi körde upp och sen sov vi som stockar hela natten.
Hela familjen sover så vansinnigt gott i husbilen. Väldigt lyckosamt.
På lördagmorgonen startade första träningspasset redan kl 8 på morgonen så Albin åt bara en liten yoghurt innan han gav sig ut och jag hoppade faktiskt över första passet och stannade kvar i husbilen och fixade fram frukosten istället, så när dom var tillbaka vid halv nio så var det framdukat och klart!
Sen var det träningspass 10, 12 & 14 också men eftersom det började regna vid ett-tiden så hoppade vi sista passet och jag fick med mig Albin ut i skogen runt omkring banan, där vi hittade massa svamp!
Det bidde svampmacka till mig och pappan även den dagen.
När vi är på crosstävlingar så har vi oftast inte tillgång till el. Vilket vi egentligen inte behöver, det är bara för att kunna ladda telefonerna som vi behöver lite el (David har med kompressorn med och kaffebryggaren vill gärna ha el, men vi kan lika gärna brygga utan ;-)). Vi har alltså med oss vårat (eller om det kanske egentligen är pappas?) elverk och så kör vi det en liten stund på morgonen för att ladda lite, koka kaffe och kolla däcktryck å sånt, men annars har vi inte el och det gör att vi sparar väldigt mycket på att använda våra telefoner. Batteriet är ju superviktigt att ha under racet, så man kan filma starterna och sen följa hela härligheten via Race Monitorn (app). Så vi får väldigt mycket tillsammans-tid. Bara jag, David och Albin.
I lördags kväll satt vi hela kvällen och spelade kort till exempel.
Vi lärde Albin att spela plump och efter några omgångar så visade det sig att han är precis asgrym på plump!
Albin hade bestämt att vi skulle kolla på film alla tre sen också, så när vi spelat klart och grabbarna duschat (jodå, vi har värmepanna och stor dusch i husbilen) så knödde vi ihop oss bak i vår säng och kollade på Sing.
Albin somnade innan filmen var slut och strax efter att han knallat över och lagt sig i sin säng så slocknade nog jag med...
Solen går upp över banan, Kinds MK
David var uppe i ottan, som vanligt.
Första träningen börjar åtta och innan det ska han packa ut allt och få i ordning på grejerna. Jag studsade upp och förberedde för frukosten men dukade inte fram fören efter träningen. Albin fick en liten yoghurt innan och så åt vi frukost sen mellan träning och kval.
Det var verkligen ingen värme igår! Hu va kallt det var mellan varven.
Vi kände oss väldigt lyckliga som kunde krypa in i husbilen och värmen, mellan heaten. Det var det inte alla som kunde och dom såg bra frusna ut stundtals.
På träningen körde han på bra, låg på tider som han brukar ligga på, kanske något snabbare men å andra sidan så var banan helt slät efter som 65ccG var dom första som körde.
Sen när det var kval så hamnade han i andra kvalheatet (man lottar eftersom det bara får vara max 20 på varje start och dom var 32 anmälda).
I kvalet körde han bra. Då var det uppkört ordentligt så han tog det lite försiktigt men hamnade ändå 7:a i mål och de är dom 10 första från varje kval som går till A-Final så han var nöjd. Vi var också nöjda, älskar hur han alltid kör med huvudet. Han hade en bästa varvtid i kvalet på 2.27.
Sen blir det ju paus och vi klev in i värmen, åt lite frukt och propud (han då, inte jag ;-)).
Jag läste lite och Albin la sig att vila.
Den där vilan visade sig göra susen fullständigt...
Direkt efter starten knallade upp och ställde mig på berget medan David springer bort till kurvorna längst bort på banan och Albin är iväg som 5:a i starten!
Han är ju startsnabb så det var inget konstigt, han blev omkörd av en av de snabbare killararna på första varvet, det märkliga var det som hände sen, när han varv efter varv låg KVAR som sexa! Han låg som bäste Varbergare ända tills på sista varvet då han blev omkörd av två (vanligtvis mycket snabbare) klubbkompisar och sen gled in som 8:a!
Det var två mycket förvånade föräldrar som sökte varandras blickar där, från varsin ända ev banan, och skickade ett par snabba mess när vi förstod att han gjorde sitt livs tävling.
Alltså, vilken unge!
Han hade en bästa varvtid på 2.14!
Och den sämsta varvtiden han hade var på 2.22, vilket är sjukt många sekunder snabbare per varv än på kvalet. Vi fattade inte vad som hände.
Jag var först fram när han kom i mål och han fattande knappt själv vad som just hänt.
Han var trött och mycket lycklig.
Detta var ju dessutom bästa tänkbara slutet på säsongen.
Att ha gjort ännu en lysande crosstävling!
I helgen, när jag jobbade och stod i på Strömma så var resten av min familj iväg på crosstävling i Ulricehamn.
Det gick precis hur bra som helst!
Banan var tekniskt ganska svår men Albin är en kämpe utan dess like och lika envis som sin mor så han tar sig ann allt som en utmaning.
En trettonde plats i första heatet och en nionde plats i andra heatets A-final gav en total nionde plats!!
Vi är så stolta över dig, vår älskade unge!
I helgen drar vi vidare på nästa tävling, Svenljunga tror jag det är.
Att ha gjort en crosstävling till!
Albin är helt fantastisk och vi är så himla stolta över vår stora kloka unge!
Vi packade in oss i husbilen redan i fredags kväll efter att jag slutat jobba och på vägen lämnade vi av Emil hos mormor och morfar. Lillebror är nämligen inte riktigt lika crosstokig som vi andra.
Vi var framme i Älvängen vid nio och lagom tills dess att vi kom fram och hade fått i ordning så kom regnet och det finns ju inget mer sövande än regn mot ett husbilstak när man ska sova.
Albin gjorde en helt lysande insats och efter att ha fått stopp i starten på kvalet så körde han upp sig och blev 10:a, vilket innebär att han kommer till A-Final!
Det är 40 startande i 65cc-klassen och då är det 2 olika kvalheat varav de 10 första från varje heat går till A-Final.
I Första finalheatet fick han en helt lysande start och gick i mål som 15:e och då med bara ett par meter fram till nästa. Det var så himla spännande!
När vi sen gick igenom tiderna så visade det sig att han dessutom hade 12:e bästa tiden i mål.
Han var bra med i andra starten också och körde in i mål som 12:a!
Dessutom blev han totalt 12:a när båda heaten var ihopräknade.
12:a av 40 ungar. Det är stort detta!
Behöver knappast nämnas tror jag, men han somnade som en stock redan på vägen hem och gick liksom nästan i sömnen upp och duschade innan han slocknade i sängen.
Att ha gjort en A-Final!
Den här grabben gick och körde sig till A-Final för ett par helger sedan när vi var uppe i Stenugnsund.
Det var en riktigt fin dag och som vanligt var det två pirriga föräldrar som stod vid sidan om.
Det gick så jäkla bra!
Av 39 startande blev han alltså 16:e och körde med sina race-kompisar från Varbergs MK i A-finalen.
Det var en nöjd kille som somnade ovaggad i husbilen när vi körde hem.
Nu laddar vi för fullt för nästa tävling i Älvängen till helgen.
Att ha varit på cross!
Och inte vilken crosstävling som helst inte, utan en där Albin gick och VANN B-finalen!
Det här är en bild från kvalheatet och det är Albin längst bort i bild, mer än en hel hojlängd före alla andra! Han var så jäkla grym i helgen att vi knappt visste vart vi skulle ta vägen!
Han kom då alltså till B-Finalen och i det heatet gjorde han en lysande insats genom att ta starten lika jäkla överlägset som i kvalet och sen dessutom hålla den placeringen ända in i mål!
Det var en mycket lycklig kille som jag och Eddie mötte efter målgången i MX-Master tävlingen i Värnamo i söndags.
Grattis, världens bästa Albin till din första vinst!
Att vara sådär stolt nu igen
I helgen, när jag och tjejerna var på Österlen så gjorde Albin en MX-Master tävling i Halmstad och slutade tvåa i B-finalen. Pallplats och pokal minsann.
Att ha funktionerat ett SM
Som man kan se på bilderna så hade vi lite olika väder på våra båda SM-dagar...
På lördagen hade vi strålande sol och på söndagen hållande regn.
Både jag och David var med och var funktionärer båda dagarna. David var på plats vid fem-snåret och jag var ute vid kvart över sex. Det var jätteroligt.
Bra race, härliga funktionärs-kollegor och såklart, massa cross!
Nu laddar vi för SM 2018.
Att ha gjort en tävling till
Jodå, i helgen var vi iväg på tävling med Albin igen.
Denna gången var det MX-Master i Ljungby och vi fick strålande fint väder och nästan 60 stycken startande i Albins klass. Han kom till B-Final där han blev 9:a, ett resultat att vara väldigt nöjd med!
Nu laddar vi om för nästa tävling som är i Halmstad tror jag, om ett par veckor.
Att fortsätta träningen, fast det är uppehåll med crosskolan
Och dessutom få ett nytt sett kläder!
Han behöver dom verkligen, jäklar vad det sliter på kläderna det där med att köra cross.
Nu är det som sagt uppehåll med crosskolan men träna måste man ju ändå så dom där båda (pappan & Albin) tar alla chanser dom får att åka och köra lite.
Att ha gjort ännu en MX Master-tävling
Denna gången var det dags för tävling på hemma banan!
På lördagskvällen var han sjukt taggad och vi låg och kollade in listor på vilka mer som var anmälda, gick igenom banan mentalt och lite sånt.
Sen vaknade han på söndagen med magont och totalt magras...
Jag tyckte så synd om honom!
Hemmabana och allt!
Han tog sig igenom dagen och jag är så himla imponerad av honom.
Han åt knappt något på hela dagen men han drack jättebra. Det märktes ju på honom att han var lite trött men jäklar var han körde i heaten. Så himla stolt över vår kille!
Här började oron för mig. Att han inte mådde bra på hela den dagen var väldigt oroande och han hade magont till och från hela dagen faktiskt, även när han somnade på kvällen.
Varken Emil eller mormor ville följa med på tävlingen så dom stannade hemma och Emil sov över där mellan lördag och söndag.
Nu laddar vi om för tävling om några veckor i Kind.
Att ha haft crossbanehäng!
Jodå, jag har inte bara varit crossmorsa i helgen utan på torsdagen, på Kristi himmelsfärd var det ju såklart sidvagnscross ute på Anneberg i vanlig ordning.
David var ju där som funktionär och hade hand om depån tillsammans med sin parhäst Micke.
Jag, Pappa och Albin hade en jättemysig dag ute på banan.
Emi skulle följt med men ångrade sig på morgonen innan vi skulle åka så han fick hänga hemma hos mormor.
Albin hade med sig cykeln ut och alla hans crosskompisar var ju där ute men han tycker väldigt mycket om att titta och det var ju serietävlingar också den dagen så han kollade på riktigt duktiga killar som åkte och man riktigt ser hur han spanar in körstilar, hoppning, omkörningar, starter och hur dom väljer spår.
Det var inte utan att vi var lite lätt vidbrända när vi kom hem, i alla fall jag och David...
Motocross!
I helgen var det MX Masters andra tävling för säsongen, i Getinge.
Det var ju superfint väder både lördag och söndag och Albin körde precis hur bra som helst!
Vi är så himla stolta över vår förstfödde. Han har utvecklats något enormt och han kör verkligen med huvudet, lyssnar på tips och råd, visar hänsyn och respekt.
Han har en makalös kondition som jag inte kan förstå vart den kommer ifrån.
På lördagen var det träningsdag och sen på söndagen var det tävling.
Vi valde att inte sova över denna helgen då det är sjukt dåligt med plats i depån i Getinge och faciliterna kring vatten, duschar och toaletter inte är direkt på topp.
Banan är perfekt för de lite mindre hojjarna och det är en sandbana vilket är finfin träning.
Förra säsongen låg Albin konstant i undre halvan av startfältet och körde B-final alla gånger och som mål för året hade han att antingen komma 1:a, 2:a eller 3:a i B-finalen eller att kanske till och med få köra en A-final.
Högst rimliga mål tyckte vi och i vinter har Albin faktiskt tränat massor med crosskörning eftersom vi inte haft särskillt mycket snö i södra Sverige och det finns gott om sandbanor som ofta har öppet även vintertid om vädret är ok. Så David och Albin har varit iväg en hel del och tränat, vilket säkert gjort att han underhållt sig kondition.
Tabellen här oven är säkert grekiska för de flesta men det är alltså resultatet i A-finalen.
Japp, ni läste rätt! Albin kom till A-Final och körde dessutom så jäkla bra att han blev 11 i mål.
Det var en fantastiskt nöjd unge vi mötte efter målgång igår.
Vi hade ju gjort oss ett fintfint litet tillhåll ute på halvmeters-gräs-åkern där vi camperade och vädret var ju som sagt perfekt för oss åskådare, sol hela dagen men inte för varmt och med lite vind.
Tyvärr så är det ju precis då man inte märker att vårsolen tar rätt bra, och man ju oftast är lite sådär vinterblek dessutom...
Så, ja.
Idag knäcker jag extra som rödljus kan vi säga.
Eftersom jag hade långarmadtröja på mig större delen av dagen så är det då bara fejjan så fått sig lite för mycket av det goda...
Men jag har sovit som en prinsessa i natt och räknar med att det i vanlig ordning lägger sig rätt snart.
När vi kom hem så hade Emil (som hängt med mormor hela dagen och natten) varit och plockat lijekonvalj till mig! Så nu doftar det precis helt ljuvligt i köket när man går förbi.
Det blir inte någon vila direkt utan vi laddar om för 3:e MX Master som är nu den kommande helgen och innan dess är det ju Sidvagnscross på Anneberg på torsdag och det kan man ju inte missa.
Att ha varit på Crosskola!
Igår nådde vi yttligare ett mål på vägen mot ett friskare liv.
Vi åkte tillsammans, hela familjen, i samma bil, ut till Anneberg!
Tjoho! Det är definitivt ett stort steg för mig och jag är galet lycklig över att det gick så bra.
Emil var med ute på banan till en början men sen konstaterade han att det visst inte var så himla roligt och han hade dessutom hört att morfarn erbjudit sig att komma och hämta honom så han ringde och givetvis dök morfarn upp.
Sen kunde jag fokusera på bara Albin och jäklars va den ungen har utvecklats!
Han är så himla duktig och både jag och David stod där på sidan om banan och bara låg när Albin körde.
Det är ändå tur att det står föräldrar utplacerade med jämna mellanrum för rätt var det är så kan någon slå en liten volt och det var precis vad denna lilla kille gjorde. Men han klarade sig bra, han haltade ner och var så himla tapper när vi kom ner för att kolla hur det var med honom.
Albin somnade ovaggad när han kom hem och hade duschat. Emil hade redan morfar tagit hand om så han låg så fint i sängen så när vi kom hem.
Nu laddar vi för nästa veckas crosskola och sen är det snart dags för yttligare två tävlingshelger.
Att lyssna på kroppen... och mannen...
I helgen var det ju crosstävling, som jag rapporterade om igår.
David och barnen körde ju upp på fredagskvällen och jag hade nästan tänkt att jag skulle följa med eller åtminstonde köra upp själv på lördagen.
Men jag hade några intensiva och tuffa dagar i förra veckan så jag var faktikst väldigt, väldigt trött och behövde verkligen vila. Jag vet att jag sagt det förut, men min man alltså, han är fantastisk!
Han åker iväg med allt, roddar allt, fixar, packar, handlar och bara gör! ...medan jag inte gör...
Jag hade tänkt åka på lördagen men efter ett samtal med maken så sa han bara till mig att stanna kvar hemma, ta hand om Lolan och fortsäta vila mig, han hade koll och alla mådde prima.
Att han kan känna mig så väl, där där mannen...
Hur som helst.
Vi bildbombar ju alltid varandra om vi är ifrån varandra och så även dessa dagarna.
Jag fick bilder på skitiga och lyckliga barn, crossträningar, cykeltrix, morgon och kväll i husbilen och hur någon hittat en finfin handelströja hängande där inne i som tydligen var oerhört skön att ha på sig.
Jag skickade bilder på lugnet från trädgården och hur det ser ut när jag kvällspysslar lite med Lolan ständigt brevid mig...
Tävlingspremiär!
I helgen var det tävlingspremiär för säsongen.
Det var första tävlingen i MX Masters som gick av stapeln i Uddevalla (där vi även kommer vara senare i sommar och titta på VM) och Albin var med både på träningsdagen på lördagen och sen på tävlingen på söndagen.
Han är precis hur grym som helst, våran stora kille!
Jag är såklart rätt partisk men jag är djupt imponerad över hur han tar sig ann tävlandet.
David och pappa är alltid med och stöttar med den tekniska biten men ju mer vi är ute med Albin på både tävlingar och träningar så konststerar David att han behöver mig också.
Jag är alltid den som tar mig in i Albins psyke, ser till att han tänker "rätt", att han hanterar svårigheter och motgångar på ett bra sätt och sen sätter fokus på det som han är riktigt bra på
(vilket är starter, kurvteknik och att välja spår).
Efter kvalheatet till exempel så var det en vansinnig grabb som körde ut ut depån och gick med illskna steg mot vårt "läger". Han slängde glasögonen, svor och var nära att ge upp. Jag fick sprungit ikapp honom på vägen till husbilen, tog crossen och förhörde mig om vad som hänt.
Pappa var redan framme vid husbilen så han tog hand om grejerna så jag kunde sätta mig lite med Albin.
Han är så himla ansvarstagande, omtänksam och hänsynsfull så han tränger sig aldrig, följer ALLTID ALLA regler och har svårt för när andra beter sig annolunda mot honom. Man förväntar ju sig samma typ av respekt och bemötande som man själv ger, eller?
Det är den svåra biten.
Att försöka förklara för honom när man själv inte föstår.
När det finns regler att följa och sen ser man att vissa inte följer reglerna. Att vissa föräldrar trimmar sina barns crossar trots att det inte är tillåtet och sen ber ungen "mörka" trimmet så dom inte ska bli påkommna eller kanske till och med bli anmälda med protester.
Det där är galet svårt för både mig och David att förklara för våra barn.
Jag, Albin, Emil och pappa gick upp på en liten skog/bergskulle och tittade på resterande heat och då fick vi pratat en massa bra. Pappa visade honom en massa ställen på banan med exempel på hur dom andra förarna körde och hur det gjorde för deras fart/placeing och när vi gick ner för att äta lunch så var det en makalöst peppad grabb vi hade med oss.
Eftersom han körde vält på ett par ställen i kvalheatet så ville han att David skulle stå vid de svåraste ställena på banan under racet medan pappa stod vid depån och tog emot efteråt.
Finalen gick som en dans! Han gjorde en segergest när han gled i mål och vi kunde återigen konstatera att han är ruskigt startsnabb. Trots att han inte alls har någon ny hoj (till skillnad från de flesta andra som kör med nya eller bara årsgamla hojar), något trim eller är särskillt stor. Han har utvecklats något enormt och vi är så himla stolta över honom.
Efter heatet tog, i vanlig ordning, pappa emot hojen och knallade bort till husbilen medan jag, David och lillebror kramades, berömmde och klappade om vår hjälte som blev 9:a i mål vilket han var supernöjd med och såklart även vi.
Vi stannade kvar en liten stund efter Albins final för att kolla på de andra från Varberg och givetvis hejja fram Albins kompis Fritjof som hade sin final några heat senare.
Vi summerar en fantastiskt bra första tävlingshelg och ser galet mycket fram emot nästa som är Getinge om ett par veckor.
Den nya outfiten!
Äntligen har alltså dom nya kläderna kommit!
Inför varje säsong så behöver man tydligen ha en ny uppsättning kläder som ska matcha hjälm, dekaler på hojen och stövlar. Stövlarna och hjälmen kan han fortfarande ha men crosskläderna sliter han faktiskt rätt bra på, på en säsong så det behöver förnyas.
Dekalerna fick han i julklapp av brorsan och Julie
(tror mamma och pappa var med en sväng på dom med, det är inte gratis med dekaler liksom...)
och kläderna har han varit med och valt ut själv.
Helt plötsligt ser han så jäkla stor ut, min Albin,
Va sjutton hände där liksom, han började väl nyss skolan?
Då är säsongen igång!
I helgen som var, så var det träningsläger för Albin nere i Landskrona, Saxtorp.
David, Albin och Emil tog med sig barnas farbror Jonas ner som stand-in för mig.
Ja, det känns lite surt att inte vara där men som sagt, saker och ting måste få ta sin tid och jag vet att jag är lite väl skyndsam ibland och detta är inte lika viktigt som första tävlingen och den vill jag ju så himla gärna kunna se på, i alla fall en stund.
Emil var inte helt kurant när dom var där nere så på lördagen var han frusen och trött.
Men han var vid gott mod och jag älskar när jag får bilduppdateringar från vad dom hittar på när jag är på hemmaplan.
Att ha startat en efterlängtad säsong...
Crossen!
Nu är säsongen igång på riktigt.
Denna helgen är det träningsläger i Saxtorp och sen är första tävlingen den 22-23 april och där emellan är det klubbmästerskap, crosskolan och vanliga träningar så nu börjar själva livet...
Nya kläder för säsongen är beställda och hojen är pimpad med dom nya dekalerna.
Vill man följa Albin så kommer han att köra med 999 och 998 (det är 999 som är "hans" nummer men dom har startat en ny cup som han ska köra och där fanns inte 999 ledigt...)
Crosskalendern ser ut som följer
(De båda kursiva tävlingshelgerna ska inte Albin tävla på utan det är SM och VM
som familjen givetvis ska vara med på, som funktionärer på SM och åskådare på VM)
1-2 april - Träningsläger Saxtorp
22-23 april - MX Master Uddevalla
13 maj - VMX Alingsås
20-21 maj - MX Master Getinge MK
27-28 maj - MX Master Varbergs MK
17 juni - VMX Kinds
1 juli - VMX Lerum
8-9 juli - MX Master SMK Ljungby
15-16 juli - SM Varberg
29-30 juli - MX Master MCK Hallandia
12-13 augusti - MX Master SMK Värnamo
19-20 augusti - VM i Uddevalla
26 augusti - VMX Getinge
2 september - VMX Stenungsund
9-10 september - MX Master Smålandsstenar MK
23 september - VMX Älvängen
30 september - VMX Hökensås
7-8 oktober - MX Master Kinds MK
Ja, som man kanske kan se här så lever och andas denna familjen cross...
Bilderna här ovan är från förra helgen när Albin var och tränade i Veinge.
Superfinal i Uddevalla!
Idag har vi varit på en härlig superfinal av VMX-Cupen i Udevalla!
Albin och David åkte upp redan igår eftersom det var anmälan och besiktning då men jag jobbade ju till 19.00 och så länge kunde dom inte vänta, då hade vi inte hunnit upp innan anmälan stängde så jag fick stanna hemma. Eftersom vi åkte redan klockan 6 i morse och Emil inte ville hänga med så fick han sova hos mormor.
Superduperknasigt att sova helt ensam hemma.
Vi åkte som sagt upp tidigt och var framme en stund innan träningen började.
Det gick jättebra för Albin idag och han var själv supernöjd med sin insats och det är ju det absolut viktigaste. En 11:e plats i B-finalen och ännu en pokal till samlingen bidde det.
Det är race även i morrn men inte för Albin så jag kände att jag fick åka hem idag och ta hand om lillebror och katterna men David och Albin är kvar där uppe och ska hejja fram kompisarna under morgondagen.
Jag har ju jobbat både torsdag och fredag så jag har en hel del papper som ska fixas i ordning under morgondagen tänkte jag för sen drar veckan igång i full fart på måndag.
Men alltså, en lördagkväll, ensam med denna busungen är verkligen inte fy skam.
Som ni ser har vi alltså ägnat delar av den med att pärla pärlplattor i myskläder på golvet.
Nu är denna mamman mer än lovligt trött och hoppas innerligt att lillebror är det oxå så vi kan gå och lägga oss ;-)
