Nu har jag kommit hem efter morgonens ärenden. Jag och Albin gjorde oss klara för att vara hos BM Barbro i morse klockan 8.30. Allt såg bra ut och huvudet ligger för tillfället neråt. Däremot var det en VÄLDIGT vaken bebis för hela magen rörde sig och när det var dax att mäta hjärtljuden så fick BM byta sida mer än en gång...


Såhär ser magen ut idag, vecka 30 (29+5)

Datum 27 september
Vikt: +1,5 kg
BT: 107/57
HB: 110
Socker: 7,0
SF: 29
♥: 152 slag/minut

Det mest positiva och överraskande är fortfarande vikten.
Jag har gått 75% av tiden och har fortfarande bara gått upp 1,5 kg!
BM är mer än nöjd och det är jag med, nu gäller det bara att hålla här och inte
gå upp massor dom sista veckorna, men jag kan inte tänka mig att jag kan gå upp
lika mycket som förra gången (17 kg).

Tyvärr har mitt HB sjunkt yttligare och det blir järntabletter varje dag i stället för varannan.
SF måttet har planat ut sig lite så nu ligger jag strax över medelkurvan men även det var BM
nöjd med och framför allt tyckte hon om min inställning till att fortfarande jobba när hon
ser hur ont jag har av min foglossning, men som sagt, det ska bli skönt att vara hemma i ett par
månader nu och ta saker lite mer i min takt. Ser fram emot nästa besök, om 3 veckor!

Så var det ju det där med födelsedagen...

Idag fyller våran älskade sambo & pappa år, visserligen inte särskillt jämt men ändå.
Jag ska ju jobba i eftermiddag men lite lyxigt ska han få det med smörgåstårta och paket.
Albin väckte oss som vanligt alldeles för tidigt med sin HÖGA stämma och någon påhittad sång.
Jag smög upp och hämtade den stora paketen så Albin fick ge pappan paket på sängen och massa grattiskramar. Självklart hjälptes dom åt och pappan blev väldigt glad över sin nya fina skid-dress!



Han har inte provat den än men det får han göra när han kommer hem och om den inte passar så får jag åka och byta i veckan, men det tror jag nog, och det är på tiden att han får en ny, han har åkt i samma outfit sen första gången han stod på ett par skidor, 2002 och skidbyxorna har inte vart riktigt hela på ett par år.

Albin är lämnad på dagis men jag tycker fortfarande att det hugger lite i hjärtat på mig,
fattar inte hur jag kan vara så hönsig!
Han är ju lite förkyld och igår tyckte jag han var lite lugnare än han brukar men han hade ingen feber så det är ju säkert bara jag som är sjåpig. Hur som helst så hämtar pappan honom lite tidigare idag eftersom dom ska hämta smörgåstårtan och Albin ska leta fram och ge honom dom sista paketen...