En bok jag hittat på loppis, tryckt i Stockholm i januari 1896.
Denna boken är åttonde upplagan.

Inte trodde jag väl att jag någonsin skulle tycka att det var intressant att läsa om ekonomi, banker och försäkringar, men idag har jag hamnat i just dessa kapitel och nu kommer ett litet utdrag ut Försäkringar.



På Sveriges landsbygd är det mycke vanligt att landtmännen på äldre dagar afstå sin egendom åt barn eller andra mot s.k. undantag, bestående i husrum, vedbrand, spannmål, mjölk, kött och andra naturaförmåner.

(Detta medför ofta trassel, tvister, ja, till och med våldsamheter mellan undantagsfolk. Våra brottsmålsannaler kunna vittna om flere fall, där det åldriga undentagsfolket förgiftats eller på annat sätt bragts ur vägen. Mången inser olägenheterna men har ej tillräckligt kapital att >lefva på pengarna<, enär räntorna ej räcka till, och det är vågsamt att angripa kapitalet. För sådan är stort skäl att för kapitalet köpa sig en lifränta. Om en 65 års man äger 3,000 kr. och utlånar dem på vanligt sätt, erhåller han kanske icke mer än 120 kr i ränta, men om han för detta kapital köper en lifränta, så erhåller han årligen 283 kr, om han så blir hundra år gammal.)