Det där med att vänta på tomten kan ju vara precis hur långtråkigt som helst, speciellt när man är 5 år...

Men Tomten kom till slut och Albin hjälpte honom gladeligen dela ut alla klapparna. Emil var framme och vände ett par gånger men njae, såg han inte lite märklig ut, jag får nog ändå hålla mig brevid mamma...


Alla pojkarna höll på med diverse klappar och Emil lullade runt i huset och passade mellan varven på att gosa lite med snutten som låg på golvet.