Kärt återseende!
I dag på förmiddagen tog jag pojkarna med mig till sjukhuset!
För Emil har det gått en hel vecka sedan han träffade sin pappa. Albin var ju med mig upp en liten sväng i onsdags förmiddag.
Det var ett kärt återseende. Många kramar och pussar blev det.
David är fortfarande inte tillräckligt bra för att opereras så han får vackert stanna kvar tills hans värden blivit bättre.
Pojkarna hade ju spring i benen och pappan blir fort trött så efter ca 45 minuter lämnade vi pappan med massor av pussar och kramar. Jag åkte och lämnade barnen hos farmor och sen vidare hem för att hämta mer papper.
Pojkarna hade ju spring i benen och pappan blir fort trött så efter ca 45 minuter lämnade vi pappan med massor av pussar och kramar. Jag åkte och lämnade barnen hos farmor och sen vidare hem för att hämta mer papper.
När jag hade samlat ihop alla grejer (fick med mig tvätten hem i går som jag tvättade på kvällen och hade med mig in idag igen) så styrde jag återigen mot sjukhuset och när jag kom tillbaka så hade David fräschat till sig med både rakning och en dusch så han var pigg.
Vi hann få gjort en hel del (jobb) men sen blev han jättetrött och fick lägga sig så jag sitter och bloggar lite medan han sover. Han har haft en jobbig natt med hög feber så han behöver definitivt sova.
Känns bra att han är såpass så han kan prata ordentligt och ha lite koll, så kan jag rodda runt allting sen när jag fått alla siffror och grejer på plats.
Jo, ok...
Jag erkänner, lite trött är jag allt och igår somnade jag i en stol brevid Davids säng på sjukhuset ;-)
Kommentarer
Trackback
