Att ha gjort sitt livs första konsert!

Jojomen, så är det!
Igår gjorde jag min livs första konsert, någonsin! 
Och varför inte börja ordentligt tänker jag och börjar med Metallica.
 
 
Nu kan man ju undra hur jag tänkte här, jag som egentligen inte gillar att vara tillsamman med en massa människor jag inte känner... 
 
Ja, jag har liksom en liten hangup där jag helst inte utsätter mig för att vara "instängd" bland en massa folk jag inte känner (typ, tåg, buss, flyg, båt, konserter mm) men nu fick jag en biljett av min långhåriga hårdrocksbästis och han hjälpte även till med att ordna ytterligare en biljett så jag kunde ge den till min blivande man.
 
Ja, för David fick ju en biljett av mig i för tidig bröllopspresent och jag vet ju att han gillar det här med konsertande, han har ju sett Metallica ett par gånger förr tex och har jobbat på Hultsfredsfestivalen på 90-talet.
 
 
Vi lämnade barnen hos mormor och morfar strax efter lunch i går och vid 14 kom Mariana, Oscar och ytterligare ett riktigt hårdrocksfan, Christian, hem till oss och sen körde vi till Göteborg och vi fick faktiskt parkering i Ullevigaraget. Vi mötte upp en kompis till Christian och promenerade till en Italiensk restaurang där vi åt och drack gott innan vi tog glass och kaffe på vägen till Ullevi.
 
 
 
 
 
Vi gick in ganska tidigt och stod hyfsat långt fram (tyckte jag som gärna stått absolut längst bak, men jag blev fett övertalad, för där varken ser man eller kan ta del av upplevelsen och fenomenet Metallica tydligen...)
Vädret var absolut på vår sida och det blev aldrig kyligt, inte ens på natten när vi gick hem.
 
 
 
David körde och efter konserten (när 63036 personer skulle ut!) så skulle vi alltså ta oss ut och till bilen. Det var nästan det värsta faktiskt, jäklars med folk som skulle ut! Det var massor med saker på marken och det var folk överallt. Jag höll krampaktigt i David hela tiden. Oscar och Mariana tappade vi bort precis i början men dom stod så fint och väntade där vi bestämt att vi skulle samlas. 
 
Christian, som stått längst fram, kom oxå ganska snabbt och det gick väldigt smidigt att ta sig ut från garaget och ut på motorvägen. Vi var hemma strax innan 1 på natten och jag somnade som en stock efter en dusch (jomen det var tvunget, så jävla trångt som man stått och svettats...)
 
Så jaa, hur sammanfattar man det här då?
Det var faktiskt jätteroligt! Bra musik, ont i fötterna och en upplevelse ut över det vanliga!
Tusen tack Hårdrockaren! Både för biljetterna men även för övertalningen...

Kommentarer
Postat av: Hårdrocksbästisen !..!,

Välkommen in i metallica-familjen!

2015-08-23 @ 18:23:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0