Emil!! Nu igen...

Alltså, jag vet knappt vart jag ska börja eller om jag ens ska det...
 
Jo, men det klart jag ska! 
Bloggen är ju redan full av Emils alla hyss, så varför inte vara fylla på med ytterligare ett.
Men jag börjar från början tror jag.
 
I morse lämnade jag barnen hos mormor, som har turen att få hänga med vilddjuren resten av denna veckan.
 
 
 
Mormor har fler och roligare kanaler på tv än vad vi har så dom han knappt in innan dom bänkade sig där, på golvet, framför något ruskigt spännande tydligen.
 
Sen körde jag vidare till jobbet, som idag utgick ifrån Falkenberg och jag blev utstationerad att ha hand om Falkenberg södra. Jag fick min partner in crime, Oscar med mig och vi har träffat en hel massa folk idag.
På eftermiddagen körde vi Boberg, Skrea, Heberg, Slöinge och tillbaka och när vi ändå var ute och besökte Äppelgårdens café och musteri så passade vi på att ta varsin kopp kaffe där under äppelträden och i solen som faktiskt visade sig just då.
 
 
Fika bland äppelträden!
 
Dagen avslutades på torget, i vanlig ordning med att vi alla hjälptes åt att plocka ihop tältet och sakerna. 
Givetvis ska det tas en gruppbild även idag!
 
 
Hederligt stulen bild av Anna Palmér.
 
Sen kom jag hem, drack te i godan ro, plockade i ordning min kamerautrustning och gav mig bort till studion för en snabb id-fotografering. När jag sen kom tillbaka hem så gick David runt på parkeringen och brände bort ogräs. Jag stannade till och tog en bild givetvis (!) och bytte några ord innan jag gick in. David hade gett barnen mat innan han gick ut och jag konstaterade på vägen in mot huset att dom nog i såfall ätit klart eftersom det inte satt någon vid köksbordet.
 
 
Ogräsbränning pågår!
 
Det som mötte mig där innanför dörren var en rödögd, skamsen, hes och hostig Emil...
 
Han berättde mellan hostandet och harklandet att han hade "glömt av" hur kanel smakat och därför fått för sig att han skulle smaka, på typ hela jäkla burken!
 
I samma veva som Emil rusat från bordet till diskbänken, med munnen full av kanel, spottande, fräsande och hostande så fick Albin lite panik och rusar in i vardagsrummet och sätter sig i ett hörn (han har kräkfobi han oxå och får panik när han tror att någon mår dåligt, vilket han trodde Emil gjorde nu).
 
Jag ger Emil lite mjölk, ropar till mig Albin och tar honom i famnen, stackarn är så rädd så han skakar. David kommer in och tar hand om det mesta av kanelen medan jag stoppar ungarna i badet och ringer 1177 (Sjukvårdsupplysningen).
 
Emil klagar nämligen på att det gör ont när han andas och jag har liksom ingen aning om vad man gör eller vad som kan ha hänt. Ingen av oss andra såg ju eller ens hörde. 
 
Det var en jättegullig sköterska på sjukvårdesupplysningen som jag fick prata med och hon tyckte det var bra att han satt i badet, att han inte var ledsen och att han hade fin färg i ansiktet (tyder tydligen på att han inte har svårt att andas eller något). Jag gav lite yoghurt och när han kommit upp ur badet fick han vaniljglass, sen åt han en tallrik yoghurt till, så det var nog lent och skönt tydligen.
 
Nu har han somnat och jag hoppas vi slipper några slags allergiska reaktioner eller andningssvårigheter i natt. Sen kan man ju hoppas att vi slipper se honom tömma ännu fler kryddburkar...
 
I morrn är vi i Varbergs med omnejd och besöker arbetsplatser så bli inte förvånade om några "Rödtröjor" dyker upp!
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0