Att förbereda för bröllop...

Nu.
Nu är det vår tur att förbereda för bröllop minsann.
 
 
Jag & David ska gifta oss. Efter mer än 13 år tillsammans och förlovade i över 10 år. 
Jag kanske har varit redo för det här med giftemål i rätt många år men nu känner jag nog snarare att det är lite bra att det inte blir förens nu.
Hade vi gift oss för 5-10 år sedan så hade nog bröllopet sett helt annorlunda ut.
Nu blir det precis som vi vill ha det.
 
 
David har ju alltid sagt att han inte tror sig klara av den där pressen med att stå längst fram i kyrkan med alla blickar på sig. Jag har alltid velat gifta mig på ett sådant sätt så jag kan få fira det tillsammans med mina underbara släktingar och vänner.
Samtidigt som jag absolut inte velat pressa eller tvinga på David det här med att gifta sig. Det har varit viktigt för mig att han oxå vill.
 
 
Förra sommaren.
14-07-14, närmare bestämt, friade han.
 
Jag har ju pikat och hintat om det här med att gifta sig rätt länge och så visar det sig att David har gått ett bra tag med en ring i en ask och bara väntat på ett bra tillfälle. Något bra tillfälle dök först inte upp och sen kom ju den där ödesdigra lördagen i slutet av maj, där han blev så vansinnigt sjuk och hamnade på sjukhuset i ett par veckor. Både han och jag hann nog vända på tanken ett par gånger om vad som skulle hända om det hände honom något. 
 
Det gick rätt så många veckor innan den där speciella dagen kom. Varför det blev just den dagen och det tillfället har jag ingen aning om. Han hade väl helt enkelt bestämt sig. 
Jag skulle iväg med Marina på kvällen. Vi skulle cykla in till stan, käka på Majas och kolla på Tonbruket & Titiyo. Mamma hade, som av en händelse, tagit grabbarna med sig och åkt till Tjärby för att plocka bär.
 
Det var varmt. Jättevarmt.
David kom hem från jobbet och betedde sig en smula märkligt faktikst. Vi pratade om ditten och datten. Inget direkt viktigt så och jag började få en aning bråttom in i duschen eftersom jag skulle i väg. Han fortsatte bete sig lite märkligt och jag frågade honom ett par gånger om det var något.
 
Rätt som det var fick han fram en jättefin bukett blommor. Stora rosa rosor och massa brudslöja.
Jag frågade varför jag fick den fina buketten, bara sådär. Jo, det var ju för att han var lite dålig på att ge blommor tyckte han. Sen fick jag ännu lite mer bråttom att komma in i duschen och fortfarande var det som om han inte ville låta mig gå...
 
Så jag frågar igen, Vad är det? Har det hänt något?
Då går han ner på knä, mitt på köksgolvet.
Sketen och dann efter en hel dag på jobbet i sommarhettan.
 
-Vill du gifta dig med mig?
 
 
Precis innan jag åkte till Stockholm på kurs, skickade vi ut inbjudningskorten och nu är det alltså på riktigt.
Jag ska äntligen bli Fru.
Inte vilken hustru som helst heller, utan Davids maka.
 
I vanlig ordning, när det gäller oss (i synnerhet mig) blir det inget vanligt bröllop.
 
Så nu lägger jag upp en ny kategori här på bloggen, Bröllop.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Gunilla nilsson

Oj va roligt. Stort ggrsttis till er båda

2015-03-31 @ 18:28:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0