Att se fram emot sömn...

Han kom ju givetvis hem till slut. 
Den där stor, starka tryggheten till man som jag är gift med. Sova gick ju inte, för även om tryggheten var hemma igen så blåste det ju fortfarande storm ute och det lät som om taket skulle blåsa av vilken sekund som helst. 

Det blåste inte av något tak. David kom som sagt hem. Vi låg och pratade lite om vart han varit och hur det såg ut. Vid halv fem snåret lyckades jag somna och då hade nog inte David somnat än... 

Så vi tog det väldigt lugnt i morse. Trots farsdag och allt. Jag gick upp och påbörjade mysfrukost. Satte på kaffe, stoppade in frallor i ugnen och tog en vända i grannens trädgård. 



Allt var lugnt. Några nedfallna grenar och en störtad spaljé va allt. 

Sen bidde det paket, frukost och mys. Jag gav mig upp på kontoret ganska snabbt, hade massor med papper att dona med innan jobbet. 

David tog grabbarna med sig på jobb och jag gjorde mig klar för ett åttatimmarspass på Ica. Innan jag började åkte jag om pappsen med en liten paket. Kalsonger a 'la David Beckham. 

Sen har ju då resten av dagen gått i rasande fart på jobbet. 

Nu ska jag ta igen en massa timmars förlorad sömn. God natt mina vänner! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0