I måndags eftermiddag fick vi väldigt mysigt besök. En liten kise!

Vi kände inte honom alls men kunde lista ut vart han hörde hemma efter att ha läst halsbandet.

 

Han stannade här i flera timmar och gosade med barnen och låg och sov på en filt på vår altan innan hans familj kom och hämtade honom. Lolan såg honom ett par gånger och fräste till men oftast så såg hon inte honom alls. Speciellt myckte satt han i Emils famn.