Jag och Albin halvsatt i soffan och hade lite mys framför tven (ja för kolla på teven är fortfarande överskattat...), vi satt och diskuterade vad det kan vara för en liten rackare som bor inne i mammas mage.
Är det en lillebror eller en lillasyster? Har bebisen nåt hår? Vad ska den heta? Hur stor är den? Hur ligger den där inne i magen, vilka kroppsdelar ligger var? Hur får den mat? Har den någon toalett där inne i magen?

Ja, ni fattar, det är svåra frågor att svara på. Mitt som det var när vi låg där och pratade så kom det en kelsjuk liten kise och ville vara med. Hon tog sig friheten och klättrade upp och la sig tillrätta hon med... Det var kärlek på hög nivå, nästan så jag fick lite ont i hjärtat av all lycka.

Albin passade på att känna, klämma, krama, gosa och pussa på magen när han ändå låg här och jag kunde inte låta bli att ta några kort. Det är ju helt otroligt att han bryr sig om magen och tycker det är intressant. Han gillar att känna på sparkarna och att gissa vad det kan ha vart för en kroppsdel. Ibland lägger han örat på och lyssnar en stund och ibland kommer han bara och kramas. Det trodde jag inte att han skulle, jag blir så glad när han bryr sig och vill vara med och vara delaktig. Det är inte bara mammas & pappas bebis detta, det är hela familjens!