Lillebrors första tand kom upp igår!
Han har ju inte riktigt varit sig själv det sista och nu vet vi varför.
Han är väldigt mammig. Den lilla stunden jag var och tränade innan var tydligen inte alls rolig här hemma. Vi skulle haft avslutning idag hemma hos mamma med tjejerna på workouten men jag misstänkte att det kanske inte skulle gå så bra så jag åkte hem för att kolla läget och duscha innan jag skulle åka bort men jag mötte svärmor ute på parkeringen när jag kom hem och hon sa -det är nog bäst du går in till Emil...
Här inne var det höga skrik, mycket tårar och en lillenbror (och en storebror & pappa med för den delen) som längtat efter mamman! Så jag blev kvar hemma, med min lilla bebis.

Jag räknar inte med att det ska gå att lämna bort honom på lördag så han kanske får hänga med, det är i alla fall bättre att tänka så. Det är så jobbigt att se honom ha så ont och helst vill han bara sitta hos mig, gärna luta huvudet mot mitt bröst. Jag har redan sövt honom 3 gånger i kväll, han vaknar, är ledsen och då duger bara jag.
Typiskt att han ska få tänder just nu, med bröllopet (inte mitt utan min kusins) bara några dagar bort som jag sett fram emot sååå länge.

Nu ska jag ta och gå och lägga mig, massor på schemat även i morrn!