Det blomstrar...
I helgen, när jag och Emil var på Munkagårdsskolan så passade jag på att fota alla underbara blommor som blommade och dofta lite överallt. Det är egentligen helt fantastiskt att vi har detta, så nära!
Vi värdesätter det så himla dåligt! Nu kanske skolan är på väg att försvinna och då kommer där ju inte finnas några djur och vem ska ta hand om parken, alla växter mm?
Pappans lilla hjälpreda!
Albin har ju varit lite rastlös (med all rätt) nu när påsklovet inte alls blev som han hade tänkt.
Så när pappan fick åka och jobba en sväng på helgen så följde Albin med och han kan minsann!
Han kan hjälpa till med det mesta han!
Härlig kvällspromenad!
Bloggen via mobilen
När man läser bloggen via mobilen så har det varit lite svårt tycker jag men jag har ändrat lite inställningar och fixat en söt liten mobilheader, så nu är det lättare (hoppas jag) att läsa via mobilen.
Skulle det inte vara det så får ni gärna säga ifrån.
Påskharen hittade hit!
Jodå, Påskharen hittade hit!
Trots att vi varit sjuka och inte kunnat ordna något i förväg så var pappan i familjen i väg tidigt i morse och grejade så när vi ätit frukost var det dags för äggjakten.
Det var poppis minsann!
Emil var inte på jättebra humör men det blev bättre när han hittade sitt ägg och fick börja leka med grejerna. Han är ju i stort sett som vanligt, utom att han inte äter så bra än men det kan väl ta ett tag tänker jag så vi avvaktar ändå med att träffa folk, bättre att vara på den säkra sidan.
Mormor däremot har längtat halvt ihjäl sig efter sina barnbarn så hon kiddnappade Albin en sväng på långfredagen och så gick dom en lång runda i skogen. Sen fick han följa med henne hem och så hämtade David honom på kvällen. När han var där så bestämde dom att han skulle få sova över mellan påskafton och påskdagen.
Vi skulle ju varit där med på påskafton och ätit gott men vi struntade i det och stannade hemma. Det är så dumt att äventyra och dessutom är ju Emil lite mer lättretlig än vanligt nu när han inte äter som han brukar. Så Albin fick ensam, representera vår familj på middagen.
Efter påskletandet på påskaftonsmorgon, så packade David och Albin in crossen och alla grejerna i bilen och körde till Anneberg och tränade. Lillebror blev ganska arg för att han inte fick följa med men vi bestämde oss för att gå till Munkagårdsskolan och kolla på djuren. Då blev han glad igen, överlycklig faktiskt!
Ett halvt paket knäckebröd bestämde han att vi skulle ha med oss, så det tog vi och sen gick vi.
Vi gjorde allt som vi brukar, hälsa på alla djur. Mata hästar och åsnan med knäckebröd, gå vidare till Grisar, getter, lamor och wallaby. Plocka maskrosblad och ge till kaninerna.
Kika i den nya dammen, på de stora fiskarna däri. Gå vidare till illrarna, hönsen, ankorna och papegojjorna.
Kika i den nya dammen, på de stora fiskarna däri. Gå vidare till illrarna, hönsen, ankorna och papegojjorna.
Vi gillar djur!
Sen gick vi vidare till parken och den stora dammen. Det var så fint väder och vi hade hur mycket som helst att prata om, min miniprins och jag.
Det var en jättefin förmiddag och när vi kom hem gjorde vi smoothies och drack i varsin solstol i trädgården. Jag svidade om till shorts och linne och gick sedan så resten av dagen...
Jodå, solen tog ordentligt och som varje vår är jag numera invaderad av miljoners fräknar i ansiktet...
När Albin och pappan kom hem så åt dom lite middag innan dom stack bort och kollade om påskharen även varit i mormor och morfars trädgård och det hade den ju, såklart.
Sen stannade då Albin kvar där och Emil fick vackert följa med hem och göra den där crossbanan i trädgården...
I kväll har David röjt undan ute medan jag började röja i min garderob.
Jag är egentligen urdålig på att röja och göra mig av med gamla saker men nu fick jag ett ryck och det mesta åkte ner i säcken.
Ska man röja kan man ju göra det ordentligt, dessutom är allt för stort numera och jag får väl vara glad för det.
Nu hoppas jag att vi är av med den här hemska sjukan och så ska vi se fram emot en jättefin vår!
Det blir aldrig riktigt som JAG tänkt mig...
Ja, alltså, när jag försöker mig på att förklara för David hur jag tänkt mig, så når det nog aldrig riktigt fram tror jag.
Eller, det kanske når fram men hur jag än säger så gör han alltid på sitt eget lilla vis.
Vi har lagt om stengången från parkeringen och fram till huset (ja, alltså David har lagt om den). Vi behövde höja upp den en aning och eftersom vi aldrig lyckats få till ordentligt med gräs precis intill så har vi (läs återigen: David) hämtat nu jord och håller på att så nytt gräs.
Våra ungar är ju ute jämt så vem som helst kan ju räkna ut att den där stackars jorden med frön på får ju aldrig vara ifred och så har det ALLTID varit. För, tro mig, vi har försökt så gräs där typ varenda år och för varje år som går så blir jag ännu mer frustrerad över att det aldrig blir något gräs och framför allt, varför kan vi inte bara rulla ut lite färdig gräsmatta, från rulle?
Nädå, vi gör ett nytt försök i år och jag var nog inte helt vänlig i min framtoning när jag med min bestämdaste röst gjorde väldigt klart för min andra hälft att jag minsann inte tänker ta yttligare en sommar där barnen springer från poolen, över gräset och tar några steg i JORD innan dom kliver in! Ni kan ju själva tänka er hur det ser ut!
Jag föreslog, å det bestämdaste att det hade varit bra med en såndär fiberduk över, så förstår ju alla att där på ska/kan man ju inte gå, och pinnar att sätta fast den med borde ju inte vara några större problem.
Nu till det när med att nå fram...
Vi hade inte någon fiberduk och David såg sin egen lösning på problemet...
Jomenvisstserni!
Plastband som man har på crossbanan, utsatt så finfint runt halva trädgården!
Så om ni kör förbi Tvååkers samhälle någon dag och undrar vad det är för en nyanlagd crossbana ni just gled förbi så är det alltså bara vår trädgård.
Om det funkar så som det var tänkt?
Inte det minsta! Emil (som är den enda som vart hemma än så länge) tycker det är jättefestligt att hoppa över och använder det mer som mål. Alltså försöka pricka bollen innanför "avspärrningen" och sen göra ett litet skutt över för att hämta den!
Om vi kommer få någon gräsmatta? Någonsin?
Not in a million years!
Men eftersom jag skrattar så tårarna sprutar när jag skriver om detta så måste jag ju någonstans älska den här mannen till månen och tillbaka...
Lägesrapport
Idag (än så länge...) har vi det riktigt bra!
Igår var det en väldigt seg dag. Jag hade en djävulsk huvudvärk hela dagen som dessutom blev värre ju längre dagen gick så när jag gick och la mig så var det enda som funkade att ligga jättestill.
Emil piggnade oxå på sig och alla har mått bra sedan dess men vi har varit lite hårdare med vad Emil får äta och inte. Han är ju så jäkla bestämd så har han bestämt vad han ska äta och inte ska äta, då går det liksom inte att få honom att ändra sig (tro mig, vi har försökt!) men nu har vi varit såpass "hårda" att vi ställer fram det han får lov att äta för sin mage och vill han inte ha det så får han inget annat. Jag menar, är han hungrig så äter han ju det vi ställer fram, det är ju inte så att vi ger honom sånt vi vet att han inte gillar.
Men Blåbärssoppa, vitt bröd, riskakor, skorpor, bananer mm får han gärna äta och det har han gjort oxå, nu får vi ju se hur det fortsätter och jag ropar inte hej än på några dagar. Konstigt bara hur vi andra 3 blev "friska" på bara några timmar medan han håller på i flera dagar?
Över till något helt annat!
I morse, innan frukosten så hörde jag att det var någon utanför som förde liv, men jag såg ingen. David kom hem och hämtade några papper och sa att det gick en redigt full kille längre bort på gatan. Jag reflekterade inte så mycket över det hela men sen när David åkt igen (han jobbar, ensam, utomhus...;-)) så hörde jag skrik igen och då står den här fullständigt asberusade killen mitt i gatan utanför vårat hus!
Han var SÅÅ full! Helt borta!
Vinglade runt. Han hade inge skor på fötterna och var både smutsig och väldigt blöt. Inte såg han särskillt gammal ut heller, max 18-20 år. Jag ringde polisen och eftersom någon ringt före mig så var polisen redan på väg men hon ville gärna ha kvar mig i luren eftersom jag kunde se honom hela tiden så jag stannade kvar i luren tills polisen kom fram och vid det laget så hade han ömsom vinglat, ömsom krupit runt inne på grannens tomt..
Det kändes skönt i hjärtat när Polisen kom och hämtade honom för han var verkligen inte kapabel att ta hand om sig själv. Vilken tur att dom hade tid att komma!
Nu ska vi försöka få denna dagen att gå, här hemma...
Det blir till att gå ut och fördriva tiden!
Lägesrapport!
Laget runt och en gång till!!
Förmiddags geocaching i bokskogen!
Inte som man tänkt sig...
kvällspromenaden
Första gången....
Allt har ju en första gång och för oss blev det i helgen första gången vi drabbades av magsjuka...
I alla fall tror vi det.
Ni som hängt här inne ett tag vet ju att detta är bland det vidrigaste jag vet så jag har väl haft något högre puls än vanligt. Det var Albin som i går (söndag) morse kräktes. Det var första gången han gjorde det så han blev ju såklart lite rädd men eftersom det var söndag var ju världens bästa pappa David hemma och kunde hjälpa.
Jag tog Emil med mig och gick ner, så fick David och Albin vara där uppe.
Sen hände ju inget mer. David blev rastlös där uppe efter bara någon timme så han och Emil gick ut. Albin blev nog lite rastlös han med så efter ett glas nyponsoppa och en riskaka så gick även han ut.
Jag fixade middagen, biff stroganoff med ris och medan det lagade sig så somnade Albin så vi andra åt och sen medan han sov så tog jag med mig Emil och gick till lekplatsen.
Vi var väl ute på lekplatsen en knapp timme innan Emil kröp upp för en kulle full med brännässlor och nällade ena handen så vi fick gå hemåt och stryka på salva.
Albin sov en stund till efter att vi kommit hem men sen vaknade han och kom ut. Han åt lite mer riskakor och drack resorb.
Jag passade på att gå ut och gå en rejäl runda på nästan en mil när grabbarna ändå var ute och när det var dags för kvällsmaten så tog jag mig en trekvart i resonansen (ni vet, den där infraröda tunneln...).
När jag kom in hade dom ätit kvällsmat allihop.
Emil somnade som en stock vid halv åtta, efter ett bad, men Albin satt upp med oss och kollade på Mästarnas mästare. Vi gick och la oss i tid men vi har inte sovit särskillt bra, varken jag eller David. Man lyssnar ju efter minsta lilla ljud och David har varit uppe hos Emil som pratar i sömnen. Dessutom sov jag ju skitdåligt även natten dessförinnan för jag hade lixom på känn att det var något. Albin hade klagat på magont på lördagkvällen och det gick inte över så jag var lite nojjig redan då, men sen hände det ju inget fören vid halv 7 på söndag morgonen.
Idag har vi varit hemma (vad annars liksom!?).
Grabbarna satt uppe och spelade lite på morgonen och då passade jag på att kika på en film medan både tvättmaskin, torktumlare och diskmaskin gick. Sen blev dom i vanlig ordning ganska rastlösa så efter någon timme gick dom ut och där var dom till middag.
Eftersom jag ändå höll på med att göra ny granola så stekte jag ett gäng pannkakor och det slank ner minsann. Sen gick vi ut igen alla tre och nu har vi landat i soffan, till en film med lite salta pinnar, i väntan på pappan.
Jag tänkte ta mig en långpromenad även idag, när jag blir avlöst, och sen hoppas vi att det blir lättare för oss att sova i natt och att inget mer händer.
Underbara fredagar och lördagar!
Våra fredagar och lördagar är oftast världens bästa!
Jag brukar alltid tänka på det, när vi alla 4 sitter i sofforna och trängs, att det är precis såhär jag vill ha mina helgkvällar. Jag brukar alltid fixa något gott att äta och sen tittar vi på film (eller på Gladiatorerna om det är lördag) och äter fredagsmys. Vi brukar ha popcorn, salta pinnar och lite nötter, det älskar barnen!
Då kan det se ut såhär fram vid niotiden...
Banoffee pie!
På After Worken i förra veckan fixade jag efterrätten och det blev en Banoffee pie.
Receptet ligger på bakbloggen!
Busy day!
Idag har vi varit på Emils blivande dagis och hälsat på, hela förmiddagen.
Det gick ju som hejsan och han kommer säkert stortrivas.
Det är väl som vanligt, värst för den här hönsiga mamman...
I början tyckte han att det var lite jobbigt att alla barnen tittade på honom och följde efter honom vart han än gick men sen la det ju sig och han började leka lite själv, brevid en jämnårig liten tjej som han sedan började prata med och som blev hans kompis för dagen.
Vi gick hem och åt lunch innan vi gick till skolan och hämtade Albin. Det var en trött kille som följde med till skolan...
I skolan träffade vi min fina vän Angela som var och hämtade Oscar. Med sig hade hon lilla nytillskottet "lillebror" som bara är 6 dagar gammal. Eftersom vi hade en timme att slå ihjäl innan Albin skulle till tandläkarn så gick vi till affären tillsammans och fikade på glass i vårsolen.
Emil sov ju så gott och jag lät faktiskt honom sova medan vi var hos Tandläkaren oxå, så det var lungt och skönt. Albin ramlade igår och slog sig illa på munnen. Jag skulle precis iväg till jobbet när han ramlade och tyckte inte det såg så illa ut, men eftersom en tand ramlade ut i natt som han slog igår så ringde jag Folktandvården i dag och dom ville att han skulle komma in och ta bilder. Allt såg bra ut men han har ju slagit sig rejält så vi ska hålla koll på "såren" och skölja med bakteriedödande munskölj.
När vi kom hem så var vi ute i trädgården en sväng.
Tog en fika, läste posten och Emil fick mornat sig ordentligt innan han började leka.
Det är så viktigt för Emil, att han får vakna i sin takt om han råkat somna på dagen, annars blir det pannkaka av hela alltet, men som sagt, jag känner vår lilla huligan och vet hur han fungerar så han satt i sin vagn och kikade en stund medan jag och Albin busade och sen kom han smygande.
När pappan kom hem så packade han kvällsmat, cross och kläder i bilen och tog grabbarna och åkte ut till crossbanan. På vägen hämtade dom upp Albins kompis Oscar som oxå följde med.
Jag har haft en gymnasiestudent på besök i studion i kväll. Hon ska göra ett projektarbete här hos mig i studion och var här och kikade lite på utrustningen.
När grabbarna kom hem så tog jag hand om läggningen på en gång och nu sussar dom gott.